Dokumentär: Vad forntidens människor gjort för oss (2005)

Här är en fin dokumentär i 9 delar på totalt 9 timmar speltid som går igenom urgamla uppfinningar inom militära, tekniska, sociala, arkitektoniska och medicinska områden som vi idag tar för givet.

Eftersom det är så många delar så får du klicka dig in på inlägget för att se resten av filmerna.

Snigeln som överlever att bli uppäten av fåglar

Tornatellides boeningi, foto: Shinichiro Wada

Det är inte bara katter som har flera liv, det har den japanska snigeln vid namnet Tornatellides boeningi också. Av någon oförklarlig anledning klarar den lilla snigeln som bara är 25mm lång att överleva bli rovfåglarna middag (jmf den med världens största snigel!). Inte nog att den överlever fåglarnas starka magsyra, den överlever också den 2 timmar långa färden genom fågelns matsmältningsanläggning utan syre, och den mår bra efteråt också, redo att föröka sig på stället som den råkar komma ut på.

Turritopsis nutricula, maneten som kan leva för evigt. Fot: Peter Schuchert

Ett annat märkligt djur som lurar döden är en manet vid namnet Turritopsis nutricula (via). Den kan leva så länge den inte blir uppäten. I praktiken kan den leva för evigt. Maneten är det enda djuret i världen som har denna egenskap. Och även den är riktigt liten, bara fyra till fem millimeter stor. Dess egenskap att leva för evigt beror på att den kan omvandla och generera celler som den har behov av för att klara livhanken.

226 år gamla akvariefisken Hanako, Foto: balcer17/flickr

Är du sugen på att skaffa dig en riktigt långlivad men samtidigt en livlig kompis som familjen kan ha i generationer så bör du satsa på en Koikarp, en förekommande fisk i artificiella dammar och akvarier. Vissa arter blir upp till 200 år gamla. Den äldsta Koikarpen blev Hanako som klarade sig vid livet i hela 226 år.

Bläckfisken som leker apa

Thaumoctopus mimicus, Härmbläckfisken, är ganska nyligen upptäckt art. Den upptäcktes utanför Sydost-asien 1998 och har gjort sig känd på att härma både fysiska egenskaper och rörelser av 15 andra giftiga arter, däribland havsormen, lejonfisken (Pterois), plattfisken, ormstjärnan, maneten och även snäckor.

Valet av vilken art den härmar beror på vilken art det är som den hotas av, exempelvis om den hotas av frökenfiskar så byter den skepnad till en havsorm, ett rovdjur som livnär sig på frökenfiskar.

Kolla in videon nedan för att se imitatören på jobbet. Otroligt så att man häpnar. (tipstack till @Roleze)

Dokumentär: Ardi (Ardipithecus Ramidus)

För 3 år sedan skrev jag om Ardi, den 4.4 miljoner år gamla människoapan som man hittade kvarlevor av i Afrika. Nu finns historien om denna varelse och berättelsen kring forskningen som dokumentär.

Chock-listan: Naturlig radioaktivitet vs Fukushima

Klicka på bilden eller här för större upplösning. Bild: xkcd.com

Radioaktiv strålning är farligt, det vet ju alla och vi har sett bilderna på folk från Tjernobyl så vi vet konsekvenserna. I det bästa fallet dör man, i det värsta fallet överlever man – och ens barn blir till elefantmanen. Så visst blir man rädd när man hör att Japan släpper ut tonvis med radioaktivt ämnen i naturen, vars vindar sedan hjälper till med sådden av radioaktivitet runt om på jordens landmassor. Där vi bor. Där vi odlar vår mat.

Men hur farlig är strålningen från dagens kärnkraftsolycka i Japan, egentligen?

Ja, inte vet jag, så man får förlita sig på dem som kan det här.

Den amerikanska bloggen xkcd.com har gjort en fin stråldoskarta där han visar hur mycket strålning i sievert (Sv) en människa får i sig naturligt och jämför siffror mellan olika aktiviteter, som att äta en banan till att vistats i Tjernobyl direkt efter explosionen.

Siffror finns med även från Fukushima, som är något högre än vad svensk media rapporterat. Jag har tagit ut några exempel från hans karta och satt även in lite svenska siffror för att få oss en bild om hur det ligger till med Fukushima-olyckan.

I korthet kan man säga att en dag på Fokushima inte är farligare än att få sig ett mammogram (röntgen av bröst). Och man löper 0,0252% ökad risk att få cancer eller en ärftlig skada på grund av strålningen om man vistas på området under en dag. Chockerande ofarligt alltså. Man överlever.

Betäckningsförklaring:
μSv = microsieverts
mSv = millisieverts
Sv = sieverts

1’000’000 μSv = 1’000 mSv = 1 Sv
1000 μSv = 1 mSv
1000 mSv = 1 Sv

Stråldoser

• 0.05 μSv – Sova intill en annan person
• 0.09 μSv – Bo ett år inom en radie av 80km från ett kärnkraftsverk
• 0.10 μSv – Äta en banan
• 40 μSv – Flyga från New York till Los Angeles

• 1 mSv – Dosen från en genomsnittlig röntgenundersökning
• 3 mSv – Mammogram
• 3,6 mSv – Endagsdos från Fukushima, om du vistas 50km från reaktorn
• 1 – 4 mSv – Normal årsdos från naturlig bakgrundsstrålning i Sverige
• 50 mSv – Högsta tillåtna dos för personer som arbetar med strålning. ISSN: 2000-0987
• 100 mSv – Stor risk för fosterskador, “Abortindikationsgräns”.

• 1000 mSv – Förändringar i blodbanan
• 4000 mSv – 50% chans att överleva, procenten varierar beroende på bl.a. ålder och hälsa.
• 8000 mSv – Dödlig dos i 100% av fallen.
• 50’000 mSv – 10 min i Tjernobyl efter explosionen

Risk för cancer

ICRP, International Commission on Radiological Protection, har beräknat att risken för att få en cancer eller ärftlig skada är ca 7% per sievert. Detta innebär att en person som vid t ex en röntgenundersökning utsätts för en effektiv dos av 1 mSv (0.001 Sv) löper 0,007 % ökad risk att få en cancer eller ärftlig skada på grund av bestrålningen.

Ping: hd gp 2 svd 234 ab 23 dn 234 svt 234

Så här ser den typiska människan ut

National Geographic har tagit fram en mycket intressant film som visar hur demografin ser ut av vår planet. Samtidigt skapade man en visuell bild på den typiska världsmedborgaren som ni kan se i videon undertill eller läsa mer om i deras serie “7 billion” (7 miljarder) som delvis finns på webben.

Den typiske människan är en man. Han 28 år gammal, kines, är högerhänt, bor i en stad men använder inte toalettstolen för att lätta på trycket, tjänar 6000 kronor i månaden, saknar bankkonto – men ägen en mobiltelefon. Udda.

Samurajerna använde silke för att stoppa dödliga pilar

Vanligt bit silke stoppar en pil som flyger 80 m/s, huh!? Visst låter det som en myt, men efter att ha tittat på History Channel där de utförde ett par test kring ämnet, får vi veta att silke kan stoppa upp till 70% av pilarna som skjuts mot ett fladdrande bit silke.

Att silke stoppar dödliga pilar beror på dess slitstarka egenskap, samt hur det användes för ändamålet. Biten av silke knöts baktill på en ridande samuraj och såg ut som en gammaldags fallskärm. När vinden tar vid, fladdrar silket som om den fått galna kosjukan och genom kombination av dessa två egenskaper, absorberar tyget upp pilens energi och stoppar pilen från att träffa kroppen.

Om pilen är trubbig, typ dagens tävlingspil, studsar den oftast bort från tyget medan en vass krigspil kan penetrera tyget men går inte längre in än så. Som tidigare nämnt, fungerar skyddet i 70% av fallen vilket sägs vara tillräckligt för att användas vid slagfälten där de ridande samurajerna var tvungna att skydda rygg när de retirerade.

Mongolerna använde också silke för att skydda sig från pilar, men de bar silkesskjortor istället, undertill sina ordinarie armering. Om det nu vore så att pilen lyckades att penetrera lädervästen hade pilen ofta förlorat tillräckligt med energi för att bli stoppat av silkesskjortan. Pilen kunde gått in någon centimeter in i kroppen och gjort skada, men silket blev sällan trasigt vilket gjorde det lätt för mongolen att dra ut pilen. Samtidigt vid penetrering så gav silket skydd mot infektioner då pilsptsen var omsvept av tyget.