<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Udda Nyheter &#187; Visste du att&#8230;</title>
	<atom:link href="http://www.ppl.nu/category/kultur-noje/visste-du-att/feed" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.ppl.nu</link>
	<description>I originalförpackning sedan 1979 (Fru sökes)</description>
	<lastBuildDate>Sun, 29 Jan 2012 22:12:50 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.2.1</generator>
		<item>
		<title>Helsingborgs Stad slog världsrekord i ukulele, tätt nära inpå en clownträff som är ute efter titeln, och nej, jag försöker inte slå något världsrekord i världens längsta rubrik</title>
		<link>http://www.ppl.nu/7696/helsingborgs-stad-slog-varldsrekord-i-ukulele-tatt-nara-inpa-en-clowntraff-som-ar-ute-efter-titeln-och-nej-jag-forsoker-inte-sla-nagot-varldsrekord-i-varldens-langsta-rubrik</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/7696/helsingborgs-stad-slog-varldsrekord-i-ukulele-tatt-nara-inpa-en-clowntraff-som-ar-ute-efter-titeln-och-nej-jag-forsoker-inte-sla-nagot-varldsrekord-i-varldens-langsta-rubrik#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 20 Aug 2011 23:59:59 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Helsingborg]]></category>
		<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[ukulele]]></category>
		<category><![CDATA[världsrekord]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ppl.nu/?p=7696</guid>
		<description><![CDATA[Ukulele är en sådan dära gitarr i miniversion som används av clowner och helsingborgare. Och det är vi helsingborgare stolta över eftersom detta instrument har gett oss ett litet stycke i Guinness rekordbok. I alla fall under de nästkommande 3 dagarna. Under lördagen samlades 1 547 godkända ukulele-spelare i Helsingborg och framförde låten Leende Guldbruna [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><object width="465" height="285" id="hdse_hdflash" name="hdse_hdflash" data="http://hd.se/static/media/html/flash/video-5/flowplayer.commercial-3.2.2.swf" type="application/x-shockwave-flash"><param name="movie" value="http://hd.se/static/media/html/flash/video-5/flowplayer.commercial-3.2.2.swf" /><param name="allowfullscreen" value="true" /><param name="allowscriptaccess" value="always" /><param name="flashvars" value='config={"key":"$fe2f09bd1f6bcf8eae3","contextMenu":["hd.se videospelare 1.1"],"plugins":{"rtmp":{"url":"http://hd.se/static/media/html/flash/video-5/flowplayer.rtmp-3.2.1.swf"},"videoplaza":{"url":"http://se-hd.cdn.videoplaza.tv/resources/as3_bridge_flowplayer.swf","vpid":"0","vpDomain":"http://se-hd.videoplaza.tv"},"controls":{"height":24,"opacity":1,"all":false,"play":true,"time":true,"scrubber":true,"playlist":false,"mute":true,"volume":true,"fullscreen":true,"backgroundGradient":"low","autoHide":"fullscreen","hideDelay":1800,"tooltips":{"buttons":true,"play":"Spela","pause":"Paus","next":"Nästa","previous":"Föregående","mute":"Ljud av","unmute":"Ljud på","fullscreen":"Fullskärmsläge","fullscreenExit":"Lämna fullskärmsläge"},"tooltipColor":"#153872","tooltipTextColor":"#ffffff"},"contentIntro":{"url":"http://hd.se/static/media/html/flash/video-5/flowplayer.content-3.2.0.swf","top":0,"width":736,"border":"none","backgroundColor":"#202020","backgroundGradient":"none","borderRadius":"none","opacity":"85pct","display":"none"}},"canvas":{"backgroundColor":"#000000","backgroundGradient":"none"},"play":{"replayLabel":"Spela igen"},"screen":{"bottom":24},"clip":{"scaling":"fit","autoPlay":true},"playlist":[{"provider":"rtmp","netConnectionUrl":"rtmp://fl0.c06062.cdn.qbrick.com/06062/","url":"ncode/000 HD_Startbild_2930","autoPlay":false,"flags":["nocom"],"scaling":"fit"},{"provider":"rtmp","netConnectionUrl":"rtmp://fl0.c06062.cdn.qbrick.com/06062","url":"ncode/20110820_ukulele","autoPlay":true,"tags":["helsingborg"],"scaling":"fit"},{"provider":"rtmp","netConnectionUrl":"rtmp://fl0.c06062.cdn.qbrick.com/06062/","url":"ncode/000 HD_Stopbild_2930","autoPlay":true,"flags":["nocom"],"scaling":"fit"}]}' /></object></p>
<p><strong>Ukulele är en sådan dära gitarr i miniversion som används av clowner och helsingborgare. Och det är vi helsingborgare stolta över eftersom detta instrument har gett oss ett litet stycke i Guinness rekordbok. I alla fall under de nästkommande 3 dagarna.</strong></p>
<p><iframe width="465" height="291" src="http://www.youtube.com/embed/IpnUgbvmjYE?rel=0" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></p>
<p>Under lördagen samlades <a href="http://hd.se/helsingborg/2011/08/20/sextusen-strangar-tog-helsingborg/" target="_blank">1 547 godkända ukulele-spelare</a> <a href="http://hd.se/helsingborg/2011/08/20/varldsrekord-i-grytan/" target="_blank">i Helsingborg</a> och framförde låten Leende Guldbruna ögon, en härlig dansbandsstandard.</p>
<p>Det tidigare rekordet hölls av Londonbordna som år 2009 lyckades att samla in 851 personer (se videon nedan). Och de kanske var mycket finare framförande av dem, men det är inte kvalitén som räknas.</p>
<p><iframe width="465" height="291" src="http://www.youtube.com/embed/BhCzXjLE04c?rel=0" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></p>
<p>Vi räknar med att stå obesegrade ett par dagar, i alla fall fram till<a href="http://www.strathmore.org/eventstickets/calendar/view.asp?id=7077" target="_blank"> den internationella clownträffen</a> som sker den 24:e augusti i North Bethesda, Maryland USA.</p>
<p><script type="text/javascript"><!--
google_ad_client = "pub-1216001409660802";
/* 468x60 */
google_ad_slot = "7376300873";
google_ad_width = 468;
google_ad_height = 60;
//-->
</script>
<script type="text/javascript"
src="http://pagead2.googlesyndication.com/pagead/show_ads.js">
</script></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/7696/helsingborgs-stad-slog-varldsrekord-i-ukulele-tatt-nara-inpa-en-clowntraff-som-ar-ute-efter-titeln-och-nej-jag-forsoker-inte-sla-nagot-varldsrekord-i-varldens-langsta-rubrik">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/7696/helsingborgs-stad-slog-varldsrekord-i-ukulele-tatt-nara-inpa-en-clowntraff-som-ar-ute-efter-titeln-och-nej-jag-forsoker-inte-sla-nagot-varldsrekord-i-varldens-langsta-rubrik" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Helsingborgs Stad slog världsrekord i ukulele, tätt nära inpå en clownträff som är ute efter titeln, och nej, jag försöker inte slå något världsrekord i världens längsta rubrik" data-url="http://www.ppl.nu/7696/helsingborgs-stad-slog-varldsrekord-i-ukulele-tatt-nara-inpa-en-clowntraff-som-ar-ute-efter-titeln-och-nej-jag-forsoker-inte-sla-nagot-varldsrekord-i-varldens-langsta-rubrik">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/7696/helsingborgs-stad-slog-varldsrekord-i-ukulele-tatt-nara-inpa-en-clowntraff-som-ar-ute-efter-titeln-och-nej-jag-forsoker-inte-sla-nagot-varldsrekord-i-varldens-langsta-rubrik/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Udda skog i Polen</title>
		<link>http://www.ppl.nu/7499/udda-skog-i-polen</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/7499/udda-skog-i-polen#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 18 Aug 2011 12:27:16 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[Krzywy las]]></category>
		<category><![CDATA[Polen]]></category>
		<category><![CDATA[udda träd]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ppl.nu/?p=7499</guid>
		<description><![CDATA[Nära Szczecin, i Gryfino i Polen finns en skog där ca 400 deformerade träd växer på ett ganska udda sätt. De är krokiga som en dansk rygg &#8211; som ni kan se på bilden (fler bilder här). Dessa träd planterades runt 1930 och ingen vet varför träden ser ut som de gör förutom att man [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://www.ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/udda-trad.jpg" alt="Krzywy Las, udda träd i Polen" title="Krzywy Las, udda träd i Polen" width="465" height="307" class="alignnone size-full wp-image-7512" /></p>
<p>Nära Szczecin, i Gryfino <a href="http://maps.google.com/maps?q=Krzywy+Las,+Polska&#038;hl=sv&#038;ll=52.408179,16.116943&#038;spn=0.061156,0.154324&#038;sll=52.418649,16.093082&#038;sspn=0.061141,0.154324&#038;vpsrc=6&#038;t=h&#038;z=13" title="Karta" target="_blank">i Polen finns en skog där</a> ca 400 deformerade träd växer på ett ganska udda sätt. De är krokiga som en dansk rygg &#8211; som ni kan se på bilden (<a href="http://www.google.se/search?q=krzywy+las&#038;um=1&#038;ie=UTF-8&#038;tbm=isch&#038;source=og&#038;sa=N&#038;hl=sv&#038;tab=wi&#038;biw=1280&#038;bih=685" title="Krzywy Las" target="_blank">fler bilder här</a>). </p>
<p>Dessa träd planterades runt 1930 och ingen vet varför träden ser ut som de gör förutom att man är ganska glasklar kring att de är formade av mänsklig hand.</p>
<p>Den ledande teorin är att träden formades på detta sätt för att använda virket till böjda produkter så som båtar eller gungstolar. Men skeptikerna menar att dessa träd är ju tallar, en trädsort som inte användes för att framställa några såna produkter. Så gåtan är fortfarande olöst.</p>
<p><script type="text/javascript"><!--
google_ad_client = "pub-1216001409660802";
/* 468x60 */
google_ad_slot = "7376300873";
google_ad_width = 468;
google_ad_height = 60;
//-->
</script>
<script type="text/javascript"
src="http://pagead2.googlesyndication.com/pagead/show_ads.js">
</script></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/7499/udda-skog-i-polen">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/7499/udda-skog-i-polen" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Udda skog i Polen" data-url="http://www.ppl.nu/7499/udda-skog-i-polen">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/7499/udda-skog-i-polen/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Världens största mun</title>
		<link>http://www.ppl.nu/7404/varldens-storsta-mun</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/7404/varldens-storsta-mun#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 15 Aug 2011 19:42:11 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ögongodis]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[Francisco Domingo Joaquim]]></category>
		<category><![CDATA[Gguinness rekordbok]]></category>
		<category><![CDATA[världens största]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ppl.nu/?p=7404</guid>
		<description><![CDATA[Världens största mun har Francisco Domingo Joaquim från Angola, och han har också blivit utvald som ledstjärnan inför Guinness Rekordboks nya reklamkampanj som vänder sig till ungdomar. Guinness Rekordbok menar att alla sitter på någon sorts talang, om inte individuell talang, så kanske som klass eller kompisgäng. Share Tweet]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
			<!-- generated by showtime WP plugin -->
			<script type='text/javascript'>
			
				var flashvars = {
					
				xml 			: 'http://www.ppl.nu/wp-content/plugins/showtime-slideshow/showtime/getxml.php?attr=id^7404*source^medium*sourcehd^large*',
				
				width           : '465',
				height          : '350',
				classid         : 'st_0',

				rotationtime    : '5',
				transition      : 'Fade',
				transitiontime  : '1',
				transitionease  : 'LinearEaseOut',
				autoplay        : 'on',
				showcontrols    : 'on',
				controls        : '1234',
				textbgcolor     : '#000000',

				showtext        : '',
				showalt         : 'on',
				shuffle         : '',
				scale           : 'showAll',
				target          : '_self'			
				
				
				};
				
				var params = {};
				params.allowFullScreen = 'true';
				params.bgcolor = '#000000';		
				params.quality = 'autohigh';		
				params.wmode = 'window';
				//params.base = 'dirname(__FILE__)';
				//params.allowScriptAccess = 'local';
			
				var attributes = {};
				attributes.styleclass = 'showtime';
												
				swfobject.embedSWF ('http://www.ppl.nu/wp-content/plugins/showtime-slideshow/showtime/st16.swf', 'st_0', '465', '350', '10.0.0', 'false', flashvars, params, attributes);
			</script>
	
					
			<!-- alternative content -->	
			<div id='st_0'>
<a href='http://www.ppl.nu/7404/varldens-storsta-mun/francisco-domingo-joaquim-0' title='Francisco Domingo Joaquim, världens största mun'><img width="150" height="150" src="http://www.ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/Francisco-Domingo-Joaquim-0-150x150.jpg" class="attachment-thumbnail" alt="Francisco Domingo Joaquim, världens största mun" title="Francisco Domingo Joaquim, världens största mun" /></a>
<a href='http://www.ppl.nu/7404/varldens-storsta-mun/francisco-domingo-joaquim-1' title='Francisco Domingo Joaquim, världens största mun'><img width="150" height="150" src="http://www.ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/Francisco-Domingo-Joaquim-1-150x150.jpg" class="attachment-thumbnail" alt="Francisco Domingo Joaquim, världens största mun" title="Francisco Domingo Joaquim, världens största mun" /></a>
<a href='http://www.ppl.nu/7404/varldens-storsta-mun/francisco-domingo-joaquim-2' title='Francisco Domingo Joaquim, världens största mun'><img width="150" height="150" src="http://www.ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/Francisco-Domingo-Joaquim-2-150x150.jpg" class="attachment-thumbnail" alt="Francisco Domingo Joaquim, världens största mun" title="Francisco Domingo Joaquim, världens största mun" /></a>
</div>
					
			

<p>Världens största mun har <strong>Francisco Domingo Joaquim</strong> från Angola, och han har också blivit utvald som ledstjärnan inför <a href="http://www.guinnessworldrecords.com/se/" target="_blank">Guinness Rekordbok</a>s nya reklamkampanj som vänder sig till ungdomar. Guinness Rekordbok menar att alla sitter på någon sorts talang, om inte individuell talang, så kanske som klass eller kompisgäng.</p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/7404/varldens-storsta-mun">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/7404/varldens-storsta-mun" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Världens största mun" data-url="http://www.ppl.nu/7404/varldens-storsta-mun">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/7404/varldens-storsta-mun/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Illusion: Ser du någon skillnad mellan ansiktena?</title>
		<link>http://www.ppl.nu/7129/illusion-ser-du-nagon-skillnad-mellan-ansiktena</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/7129/illusion-ser-du-nagon-skillnad-mellan-ansiktena#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 08 Aug 2011 17:43:15 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[ansikten]]></category>
		<category><![CDATA[avstånd]]></category>
		<category><![CDATA[bilder]]></category>
		<category><![CDATA[illusion]]></category>
		<category><![CDATA[kvinnor]]></category>
		<category><![CDATA[människa]]></category>
		<category><![CDATA[människor]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=7129</guid>
		<description><![CDATA[Att vi har svårt att se några stora förändringar på upp och ner vända ansikten beror på att människan inte är kapabel till att direkt läsa av ett ansiktsuttryck om ansiktet är upp och ner vänt. Och vid första ögonkastet är det knappt någon skillnad, först senare inser man att det är något lurt med [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/illusion-ansikten-1.jpg" alt="Illusion ansikten, bild: scienceblogs.com/mixingmemory" title="Illusion ansikten, bild: scienceblogs.com/mixingmemory" width="465" height="311" class="alignnone size-full wp-image-7130" /></p>
<p>Att vi har svårt att se några stora förändringar på upp och ner vända ansikten beror på att människan inte är kapabel till att direkt läsa av ett ansiktsuttryck om ansiktet är upp och ner vänt. Och vid första ögonkastet är det knappt någon skillnad, först senare inser man att det är något lurt med bilden. Men ändringarna på den högra bilden ser ändå små ut, tills man vänder rätt på fotot&#8230;</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/illusion-ansikten-2.jpg" alt="Illusion ansikten, bild: scienceblogs.com/mixingmemory" title="Illusion ansikten, bild: scienceblogs.com/mixingmemory" width="465" height="243" class="alignnone size-full wp-image-7132" /></p>
<p>När vi väl vänder rätt på fotot så ser vi ganska tydligt att dessa små detaljer inte alls var så små. Nu ser man tydligt att den manipulerade bilden ser ju helt grotesk ut. Denna illusion kallas för <strong>Thatcher illusionen</strong> eftersom när den upptäcktes så meckade Peter Thompson, mannen bakom upptäckten, just med <a href="http://scienceblogs.com/mixingmemory/upload/2006/09/ThatcherIllusion3.JPG" title="Thatcher" target="_blank">bilder på Thatcher</a>. En mer vetenskaplig förklaring på hur hjärnan reagerar just för den här illusionen kan du läsa <a href="http://scienceblogs.com/mixingmemory/2006/09/cool_visual_illusions_the_marg.php" title="The Margaret Thatcher Illusion" target="_blank">här på engelska</a>.</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/illusion-ansikten-3.jpg" alt="Illusion ansikten, bild: scienceblogs.com/mixingmemory" title="Illusion ansikten, bild: scienceblogs.com/mixingmemory" width="465" height="500" class="alignnone size-full wp-image-7133" /></p>
<p>En annan läskig illusion är en bild på den här spökaktiga kvinnan, som egentligen är två bilder av två olika kvinnor sammansatt till ett ansikte. På den stora bilden ser hon ut att titta åt höger (vårt vänster).</p>
<p>Men om man förminskar bilden något utan att redigera fotografiet, så upplever vi istället att hon tittar åt andra hållet, trots att vi vet att hon tittar åt vårt vänster. Läskigt!</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/illusion-ansikten-4.jpg" alt="Illusion ansikten, bild: scienceblogs.com/mixingmemory" title="Illusion ansikten, bild: scienceblogs.com/mixingmemory" width="465" height="90" class="alignnone size-full wp-image-7134" /></p>
<p>Denna effekt beror på att när vi läser av människors ansikten och ögon på ett längre avstånd där vi inte kan se detaljer, så tar hjärnan hjälp av de suddiga elementen, alltså skuggor och mörka fläckar för att ersätta det som vi vet ska finnas där (någonstans). </p>
<p>Och just i kvinnans fall är pupillen så ljus att den inte längre syns på ett längre avstånd och hjärnan väljer då att korrigera den borttappade pupillen genom att hitta det närmaste som är skulle kunna vara en pupill: skuggan i ögonvrån som syns tydligt på den stora bilden. Och hur vi än gör så kan vi inte tvinga hjärnan att förstå att kvinnan egentligen tittar år vårt vänster (hennes höger).</p>
<p>Ett enorm kul, välbesökt och välkommenterad illusion är <a href="http://ppl.nu/2318/vilken-hjarnhalva-anvander-du-test" title="Illusion">animationen med den roterande kvinnan</a>. Har du inte sett den ännu så är det dags att ta en titt.</p>
<p>Bilder och info via <a href="http://scienceblogs.com/mixingmemory" title="mixingmemory" target="_blank">mixingmemory</a></p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/7129/illusion-ser-du-nagon-skillnad-mellan-ansiktena">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/7129/illusion-ser-du-nagon-skillnad-mellan-ansiktena" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Illusion: Ser du någon skillnad mellan ansiktena?" data-url="http://www.ppl.nu/7129/illusion-ser-du-nagon-skillnad-mellan-ansiktena">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/7129/illusion-ser-du-nagon-skillnad-mellan-ansiktena/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>3D-Printer</title>
		<link>http://www.ppl.nu/6732/3d-printer</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/6732/3d-printer#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 22 Jul 2011 10:39:39 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Prylar]]></category>
		<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[3D printer]]></category>
		<category><![CDATA[vatten]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=6732</guid>
		<description><![CDATA[Vi kan exempelvis skriva ut en ritning av en skiftnyckel på vår skrivare, men vad sägs om att skriva ut skiftnyckeln i sin helhet &#8211; och helt funktionsduglig, med rörliga delar? Det är tydligen möjligt. Det är företaget Z Corporation som står bakom uppfinningen som National Geographics granskat. Men videon är delvis fejk, det berättar [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/07/3d-printer.jpg" alt="3d Printer, National Geographics" title="3d Printer, National Geographics" width="465" height="297" class="alignleft size-full wp-image-6733" /></p>
<p><!--adsense--></p>
<p>Vi kan exempelvis skriva ut en ritning av en skiftnyckel på vår skrivare, men vad sägs om att skriva ut skiftnyckeln i sin helhet &#8211; och helt funktionsduglig, med rörliga delar? Det är tydligen möjligt. Det är företaget Z Corporation som står bakom uppfinningen som National Geographics <a href="http://channel.nationalgeographic.com/series/known-universe/5354/Photos#tab-Photos/22" title="National Geographics, bilder från avsnittet" target="_blank">granskat</a>.</p>
<p><iframe width="465" height="294" src="http://www.youtube.com/embed/ZboxMsSz5Aw?rel=0" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></p>
<p>Men videon är delvis fejk, det berättar reportern själv i en privat video. Han försäkrar att 3D-printern är äkta och fungerar som det visas i videon. Det som är missvisande är scannern; den klarar inte av att skanna  de rörliga delarna av skiftnyckeln så dessa måste man i efterhand återskapa i programmet innan man trycker på print-knappen. Det gör ändå inte tekniken mindre märkvärdig enligt min mening.</p>
<p><iframe width="465" height="294" src="http://www.youtube.com/embed/cm2jvB3jhxM?rel=0" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></p>
<p>En annan och kanske ännu mer märkvärdig 3D-printer är skapad av <a href="http://www.markuskayser.com/" title="Markus Kaysers hemsida" target="_blank">Markus Kayser</a>. Hans printer behöver inte granulat för att skriva ut saker och ting. Det räcker med lite sand och sol.</p>
<p><iframe src="http://player.vimeo.com/video/25401444?title=0&amp;byline=0&amp;portrait=0&amp;color=c9ff23" width="465" height="262" frameborder="0"></iframe></p>
<p>I videon ovan där han befinner sig i öknen skapar han en skål och då tänker du, ”om man nu också bara kunde skapa vatten i öknen till skålen”.<br />
Det kan man numera också&#8230;</p>
<p><iframe width="465" height="379" src="http://www.youtube.com/embed/ys4kRjY4Qdk?rel=0" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/6732/3d-printer">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/6732/3d-printer" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="3D-Printer" data-url="http://www.ppl.nu/6732/3d-printer">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/6732/3d-printer/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Sugfisken som använder någons anus som grotta</title>
		<link>http://www.ppl.nu/6607/sugfisken-som-anvander-nagons-anus-som-grotta</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/6607/sugfisken-som-anvander-nagons-anus-som-grotta#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 16 Jul 2011 19:31:47 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Djur]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[fisk]]></category>
		<category><![CDATA[konstiga fiskar]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=6607</guid>
		<description><![CDATA[Sugfisken ovan är en en av anledningarna till att inte vara alltför avslappnad i vattnet under semesterbadandet. (Bild via svtplay) Det finns ju doktorfiskar som rensar parasiter och gammal hud från andra fiskar, och som också används på människan av pediatrikern. Och så finns det sugfiskar som kan också suga skiter ur en, bokstavligt talat. [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/07/sugfisk-manta-anus.jpg" alt="Sugfisken som använder mantans anus som skydd" title="Sugfisken som använder mantans anus som skydd" width="468" height="263" class="alignnone size-full wp-image-6608" /><br />
<small>Sugfisken ovan är en en av anledningarna till att inte vara alltför avslappnad i vattnet under semesterbadandet. (Bild via svtplay)</small></p>
<p>Det finns ju doktorfiskar som rensar parasiter och gammal hud från andra fiskar, och <a href="http://ppl.nu/3183/lat-en-fisk-bita-dig-i-naglarna-istallet-ny-pedikyrtrend">som också används på människan av pediatrikern</a>. Och så finns det sugfiskar som kan också suga skiter ur en, bokstavligt talat.</p>
<p>Mantans (djävulsrockas) passagerare är sugfiskar som inte bara rensar mantans stora kropp från kryp, men de kikar också in i analen för godbitar och luckrar upp en förstoppning eller två ifall det skulle behövas på värdedjuret. Och vid fall av fara använder sugfisken mantans anus som skydd genom att simma in i tarmen för att gömma sig.</p>
<p>Fler <a href="http://ppl.nu/4374/topp10-av-varldens-mest-udda-och-konstiga-fiskar">konstiga fiskar</a> hittas i ett äldre blogginlägg.</p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/6607/sugfisken-som-anvander-nagons-anus-som-grotta">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/6607/sugfisken-som-anvander-nagons-anus-som-grotta" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Sugfisken som använder någons anus som grotta" data-url="http://www.ppl.nu/6607/sugfisken-som-anvander-nagons-anus-som-grotta">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/6607/sugfisken-som-anvander-nagons-anus-som-grotta/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Mängden socker i Coca-Cola</title>
		<link>http://www.ppl.nu/6557/mangden-socker-i-coca-cola</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/6557/mangden-socker-i-coca-cola#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 28 Mar 2011 13:36:51 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[Coca-Cola]]></category>
		<category><![CDATA[Indien]]></category>
		<category><![CDATA[socker]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=6557</guid>
		<description><![CDATA[Folk brukar reagera när de ser mig sockra mitt kaffe. Tre toppade skedar socker tar jag. &#8220;Du kommer få diabetes&#8221;, säger de. Av mitt kaffe? Knappast. Av att jag dricker ca 1.5 liter Coca-Cola i veckan? Förmodligen. Det land som oroade sig för att folk har för många sockerbitar i sitt kaffe var Indien, det [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/03/coca-cola-socker.jpg" alt="coca cola socker" title="coca cola socker" width="452" height="388" class="alignnone size-full wp-image-6558" /></p>
<p>Folk brukar reagera när de ser mig sockra mitt kaffe. Tre toppade skedar socker tar jag. &#8220;Du kommer få diabetes&#8221;, säger de. Av mitt kaffe? Knappast. Av att jag dricker ca 1.5 liter Coca-Cola i veckan? Förmodligen.</p>
<p>Det land som oroade sig för att folk har för många sockerbitar i sitt kaffe var Indien, det land som för 5000 år sedan upptäckte tillverkningsprocessen av vår älskade produkt. De har löst problemet genom att anpassa sockerbitarnas storlek efter behov och numera räcker det med ha en sockerbit i muggen för att en indier ska känna sig tillfredsställd.</p>
<p>På bilden nedan ser ni vad jag menar. Foto: <a target="_blank" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Jaggery">Sanjay Ach/wiki</a></p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/03/jagger-socker-indien.jpg" alt="jaggery socker indien" title="jaggery socker indien" width="465" height="571" class="alignnone size-full wp-image-6561" /></p>
<p>Notering: I Europa började sockret användas först på 1500-talet, 200 år efter att vi upptäckte det på vår asien-turné. Innan dess var honung populärt.</p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/6557/mangden-socker-i-coca-cola">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/6557/mangden-socker-i-coca-cola" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Mängden socker i Coca-Cola" data-url="http://www.ppl.nu/6557/mangden-socker-i-coca-cola">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/6557/mangden-socker-i-coca-cola/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>8</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Så här skalar du ägg på mindre än 3 sekunder</title>
		<link>http://www.ppl.nu/6527/sa-har-skalar-du-agg-pa-mindre-an-3-sekunder</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/6527/sa-har-skalar-du-agg-pa-mindre-an-3-sekunder#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 25 Mar 2011 17:20:40 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[Mat]]></category>
		<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[ägg]]></category>
		<category><![CDATA[mat]]></category>
		<category><![CDATA[skala ägg]]></category>
		<category><![CDATA[tips]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=6527</guid>
		<description><![CDATA[10&#8217;000 år har människan levt tillsammans med hönan och det är det först nu som kunskapen sprider sig om hur man på snabbast möjliga sätt skalar ett kokt ägg? Meh! I videon nedan visar mannen att man ska krossa skalet på ovan och undersidan av ägget, sedan blåser man för fulla torskar från den ena [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img hspace="10" align="right" src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/03/skala-agg.jpg" alt="" title="skala agg" width="175" height="174" class="alignnone size-full wp-image-6528" /> 10&#8217;000 år har människan levt tillsammans med hönan och det är det först nu som kunskapen sprider sig om hur man på snabbast möjliga sätt skalar ett kokt ägg? Meh!</p>
<p>I videon nedan visar mannen att man ska krossa skalet på ovan och undersidan av ägget, sedan blåser man för fulla torskar från den ena sida på ägget så att innehållet åker ut ur skalet. Plopp säger det och ägget blir skalat snabbare än en höna bajsar.</p>
<p>Han berättar också att man ska lägga i en sked bakpulver i vattnet när man kokar äggen för att underlätta processen. Men det funkar lika bra utan. Så bakpulver kan du använda till annat, som tex att diska med. Har du mörkt färgade muggar och skedar efter te så blöt skeden och koppen i vatten och strö sedan över med lite bakpulver. Vänta 10 min och sen gnuggas färgfläckarna lätt bort med en disksvamp. (<a target="_blank" href="http://www.pusha.se/">via</a>)</p>
<p><iframe title="YouTube video player" width="465" height="379" src="http://www.youtube.com/embed/PN2gYHJNT3Y?hd=1" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/6527/sa-har-skalar-du-agg-pa-mindre-an-3-sekunder">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/6527/sa-har-skalar-du-agg-pa-mindre-an-3-sekunder" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Så här skalar du ägg på mindre än 3 sekunder" data-url="http://www.ppl.nu/6527/sa-har-skalar-du-agg-pa-mindre-an-3-sekunder">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/6527/sa-har-skalar-du-agg-pa-mindre-an-3-sekunder/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Chock-listan: Naturlig radioaktivitet vs Fukushima</title>
		<link>http://www.ppl.nu/6349/chock-listan-naturlig-radioaktivitet-vs-fukushima</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/6349/chock-listan-naturlig-radioaktivitet-vs-fukushima#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 21 Mar 2011 11:56:05 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[cancer]]></category>
		<category><![CDATA[framtiden]]></category>
		<category><![CDATA[Fukushima]]></category>
		<category><![CDATA[Japan]]></category>
		<category><![CDATA[Jorden]]></category>
		<category><![CDATA[människa]]></category>
		<category><![CDATA[Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[olycka]]></category>
		<category><![CDATA[undersökning]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=6349</guid>
		<description><![CDATA[Klicka på bilden eller här för större upplösning. Bild: xkcd.com Radioaktiv strålning är farligt, det vet ju alla och vi har sett bilderna på folk från Tjernobyl så vi vet konsekvenserna. I det bästa fallet dör man, i det värsta fallet överlever man &#8211; och ens barn blir till elefantmanen. Så visst blir man rädd [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/03/radioaktivitet-karta-fukushima.png"><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/03/stralning-fukushima-karta.png" alt="strålning radioaktivitet fukushima karta" title="strålning radioaktivitet fukushima karta" width="465" height="547" class="alignnone size-full wp-image-6353" /></a><br />
<small>Klicka på bilden <a href="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/03/radioaktivitet-karta-fukushima.png">eller här</a> för större upplösning. Bild: xkcd.com</small></p>
<p>Radioaktiv strålning är farligt, det vet ju alla och vi har sett <a targe="_blank"  href="http://www.youtube.com/watch?v=NAeXR3SVXn8">bilderna på folk från Tjernobyl</a> så vi vet konsekvenserna. I det bästa fallet dör man, i det värsta fallet överlever man &#8211; och ens barn blir till elefantmanen. Så visst blir man rädd när man hör att Japan släpper ut tonvis med radioaktivt ämnen i naturen, vars vindar sedan hjälper till med sådden av radioaktivitet runt om på jordens landmassor. Där vi bor. Där vi odlar vår mat.</p>
<p><img align="right" hspace="10" src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/03/fukushima.jpg" alt="" title="fukushima" width="245" height="173" class="alignnone size-full wp-image-6363" /> Men hur farlig är strålningen från dagens kärnkraftsolycka i Japan, egentligen?</p>
<p>Ja, inte vet jag, så man får förlita sig på dem som kan det här.</p>
<p>Den amerikanska bloggen <a target="_blank" href="http://blog.xkcd.com/2011/03/19/radiation-chart/">xkcd.com</a> har gjort en fin <a href="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/03/radioaktivitet-karta-fukushima.png">stråldoskarta</a> där han visar hur mycket strålning i <a target="_blank" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Sievert">sievert (Sv)</a> en människa får i sig naturligt och jämför siffror mellan olika aktiviteter, som att äta en banan till att vistats i Tjernobyl direkt efter explosionen. </p>
<p>Siffror finns med även från Fukushima, som är något högre än vad svensk media rapporterat. Jag har tagit ut några exempel från hans karta och satt även in lite svenska siffror för att få oss en bild om hur det ligger till med Fukushima-olyckan.</p>
<p><a href="http://mrzine.monthlyreview.org/2011/latuff130311.html"><img align="left" hspace="10" src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/03/doden-fukushima.jpg" alt="döden fukushima, bild: Carlos Latuff" title="döden fukushima, bild: Carlos Latuff" width="210" height="275" class="alignnone size-full wp-image-6366" /></a> I korthet kan man säga att en dag på Fokushima inte är farligare än att få sig ett <a target="_blank" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Mammografi">mammogram</a> (röntgen av bröst). Och man löper 0,0252% ökad risk att få cancer eller en ärftlig skada på grund av strålningen om man vistas på området under en dag. Chockerande ofarligt alltså. Man överlever.</p>
<p><strong>Betäckningsförklaring:</strong><br />
μSv = microsieverts<br />
mSv = millisieverts<br />
Sv = sieverts</p>
<p>1&#8217;000&#8217;000 μSv = 1&#8217;000 mSv = 1 Sv<br />
1000 μSv = 1 mSv<br />
1000 mSv = 1 Sv</p>
<h4>Stråldoser</h4>
<ul>
<li>0.05 μSv &#8211; Sova intill en annan person</li>
<li>0.09 μSv &#8211; Bo ett år inom en radie av 80km från ett kärnkraftsverk</li>
<li>0.10 μSv &#8211; Äta en banan</li>
<li>40 μSv &#8211; Flyga från New York till Los Angeles</li>
</ul>
<ul>
<li>1 mSv – Dosen från en genomsnittlig röntgenundersökning</li>
<li>3 mSv &#8211; Mammogram</li>
<li><strong>3,6 mSv &#8211; Endagsdos från Fukushima, om du vistas 50km från reaktorn</strong></li>
<li>1 &#8211; 4 mSv – Normal årsdos från naturlig bakgrundsstrålning i Sverige</li>
<li>50 mSv – Högsta tillåtna dos för personer som arbetar med strålning. ISSN: 2000-0987</li>
<li>100 mSv – Stor risk för fosterskador, &#8220;Abortindikationsgräns&#8221;.</li>
</ul>
<ul>
<li>1000 mSv – Förändringar i blodbanan</li>
<li>4000 mSv – 50% chans att överleva, procenten varierar beroende på bl.a. ålder och hälsa.</li>
<li>8000 mSv – Dödlig dos i 100% av fallen.</li>
<li>50&#8217;000 mSv &#8211; 10 min i Tjernobyl efter explosionen</li>
</ul>
<h4>Risk för cancer</h4>
<p><a target="_blank" href="http://www.google.se/url?sa=t&#038;source=web&#038;cd=1&#038;ved=0CB8QFjAA&#038;url=http%3A%2F%2Fwww.icrp.org%2F&#038;ei=WDSHTeGOBcvtsgbfj42QAw&#038;usg=AFQjCNFnq9nfdYN1SYsi98vi_6yLyCujlQ&#038;sig2=d26OCOY0_TLZ8K3U4-raeQ">ICRP, International Commission on Radiological Protection</a>, har beräknat att risken för att få en cancer eller ärftlig skada är ca 7% per sievert. Detta innebär att en person som vid t ex en röntgenundersökning utsätts för en effektiv dos av 1 mSv (0.001 Sv) löper 0,007 % ökad risk att få en cancer eller ärftlig skada på grund av bestrålningen.</p>
<p><!--adsense--><br />
<small><a href="http://intressant.se/intressant">Ping</a>: <a href="http://hd.se/nyheter/utrikes/2011/03/21/trycket-stiger-i-skadad-reaktor/">hd</a> <a href="http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.577405-rok-fran-reaktor-i-fukushima">gp</a> <a href="http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.576769--fruktan-blir-en-daglig-foljeslagare-">2</a> <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svenskar-i-japan-uppmanas-ata-jod_6022993.svd">svd </a><a href="http://www.svd.se/nyheter/utrikes/radioaktivt-kranvatten-i-tokyo_6023693.svd">2</a><a href="http://www.svd.se/nyheter/utrikes/regeringen-medger-brister-i-olyckshantering_6022517.svd">3</a><a href="http://www.svd.se/nyheter/utrikes/arbetare-evakuerade-i-fukushima_6024971.svd">4</a> <a href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/jordskalvetijapan/article12759143.ab">ab</a> <a href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/jordskalvetijapan/article12758807.ab">2</a><a href="http://www.aftonbladet.se/ipadoriginal/article12758366.ab">3</a> <a href="http://www.dn.se/nyheter/varlden/trycket-stiger-i-skadad-reaktor">dn</a> <a href="http://www.dn.se/nyheter/varlden/gas-slapps-ut-ur-reaktor">2</a><a href="http://www.dn.se/ledare/huvudledare/att-lara-av-fukushima">3</a><a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/framtidens-karnkraftverk-ska-bli-sakrare">4</a> <a href="http://svt.se/2.22584/1.2367178/hog_stralningsniva_i_spenat_och_vatten">svt</a> <a href="http://svt.se/2.22584/1.2366802/trycket_stiger_i_skadad_reaktor">2</a><a href="http://svt.se/2.22584/1.2360269/fragor_och_svar_om_karnkraftskatastrofen">3</a><a href="http://svt.se/2.22584/1.2366295/mirakelraddning_nio_dagar_efter_skalvet">4</a></small></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/6349/chock-listan-naturlig-radioaktivitet-vs-fukushima">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/6349/chock-listan-naturlig-radioaktivitet-vs-fukushima" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Chock-listan: Naturlig radioaktivitet vs Fukushima" data-url="http://www.ppl.nu/6349/chock-listan-naturlig-radioaktivitet-vs-fukushima">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/6349/chock-listan-naturlig-radioaktivitet-vs-fukushima/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>7</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Konstigt regnbågsfärgat moln över Mount Everest</title>
		<link>http://www.ppl.nu/6225/konstigt-regnbagsfargat-moln-over-mount-everest</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/6225/konstigt-regnbagsfargat-moln-over-mount-everest#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 17 Mar 2011 16:21:07 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ögongodis]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[bilder]]></category>
		<category><![CDATA[fenomen]]></category>
		<category><![CDATA[Konst]]></category>
		<category><![CDATA[moln]]></category>
		<category><![CDATA[mount everest]]></category>
		<category><![CDATA[naturfenomen]]></category>
		<category><![CDATA[nepal]]></category>
		<category><![CDATA[Oleg Bartunov]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=6225</guid>
		<description><![CDATA[&#8220;Oh my God, what does it mean!?&#8221; &#8211; citatet är taget från den klassiska youtubefilmen som redan setts av 26 miljoner gånger där en vuxen man får ett känslomässigt sammanbrott när han ser en regnbåge i skogen. Måste ses om du inte gjort det redan. Men dagens bild på ovan regnbågsfärgade moln vet vi betydelsen [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://www.flickr.com/photos/obartunov/"><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/03/udda-moln-regnbage.jpg" alt="Konstiga moln över Mount Everest, foto: Oleg Bartunov" title="Konstiga moln över Mount Everest, foto: Oleg Bartunov" width="465" height="523" class="alignnone size-full wp-image-6227" /></a></p>
<p>&#8220;Oh my God, what does it mean!?&#8221; &#8211; citatet är taget från den klassiska youtubefilmen som redan setts av <font size="4">26 miljoner gånger</font> där en vuxen man får <a target="_blank" href="http://www.youtube.com/watch?v=OQSNhk5ICTI&#038;feature=player_detailpage#t=67s">ett känslomässigt sammanbrott när han ser en regnbåge</a> i skogen. Måste ses om du inte gjort det redan.</p>
<p>Men dagens bild på ovan regnbågsfärgade moln vet vi betydelsen av. </p>
<p><a href="http://www.flickr.com/photos/obartunov/"><img align="right" hspace="10" src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/03/oleg-bartunov.jpg" alt="Oleg Bartunov" title="Oleg Bartunov" width="255" height="369" class="alignnone size-full wp-image-6228" /></a> I detta fall är det fotografen <a target="_blank" href="http://www.flickr.com/photos/obartunov/">Oleg Bartunov</a> som lyckades att fånga <font size="3"><strong>detta spektakulära ögonblick</strong></font> som utspelade sig ovan <a target="_blank" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Mount_Everest">Mount Everest</a>, Nepal. </p>
<p>Fenomenet beror på att molnet består av mycket mycket små droppar vatten, och att just ljuset reflekterar på molnets små vattenkristaller. Och för den som är vetgirig så kallas fenomenet för <font size="5"><u><strong>irisering</strong></u></font><font>, något som <a target="_blank" href="http://kemimannen.wordpress.com/2011/03/16/nar-svart-blir-till-blatt-om-fargen-pa-faglars-fjaderdrakter/">Kemimannen 2.0 behandlar</a> på ett lättförståeligt sätt i ett blogginlägg med bild och text. Mer läsning kring fenomenet och bilder finns även hos <a target="_blank" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Iridescence">Wikipedia</a>. </p>
<p>Och den som är intresserad av </font><font size="3"><strong>udda molnformationer</strong></font> har möjligheten att titta på gamla <a href="http://ppl.nu/5298/udda-moln">bilder på udda moln</a> som jag tidigare behandlat på den här bloggen. Fler foton av <font size="4">Oleg Bartunov</font> kan du hitta på <a target="_blank" href="http://www.flickr.com/photos/obartunov/">hans flickr-sida</a>. Yeh.</p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/6225/konstigt-regnbagsfargat-moln-over-mount-everest">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/6225/konstigt-regnbagsfargat-moln-over-mount-everest" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Konstigt regnbågsfärgat moln över Mount Everest" data-url="http://www.ppl.nu/6225/konstigt-regnbagsfargat-moln-over-mount-everest">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/6225/konstigt-regnbagsfargat-moln-over-mount-everest/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>15 udda asiatiska maträtter</title>
		<link>http://www.ppl.nu/6037/15-udda-asiatiska-matratter</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/6037/15-udda-asiatiska-matratter#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 14 Mar 2011 06:06:18 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ögongodis]]></category>
		<category><![CDATA[Mat]]></category>
		<category><![CDATA[Traditioner]]></category>
		<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[bröd]]></category>
		<category><![CDATA[Europa]]></category>
		<category><![CDATA[fisk]]></category>
		<category><![CDATA[Japan]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[mat]]></category>
		<category><![CDATA[matrecept]]></category>
		<category><![CDATA[recept]]></category>
		<category><![CDATA[soppa]]></category>
		<category><![CDATA[Taiwan]]></category>
		<category><![CDATA[udda maträtter]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=6037</guid>
		<description><![CDATA[Är du trött på att äta samma maträtter varje dag och behöver inspireras, helst kanske något asiatiskt? Inga problem, jag har satt ihop en lista åt dig. Smaklig måltid. Psst! Glöm inte att dela ut det på fejan eller twitter! 15. Fiskögon Fräscha men sliskiga fiskögon i sås är anledningen till varför gaffeln aldrig uppfanns [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Är du trött på att äta samma maträtter varje dag och behöver inspireras, helst kanske något asiatiskt? Inga problem, jag har satt ihop en lista åt dig. Smaklig måltid.</strong> Psst! Glöm inte att dela ut det på fejan eller twitter!</p>
<h3>15. Fiskögon</h3>
<p>Fräscha men sliskiga fiskögon i sås är anledningen till varför gaffeln aldrig uppfanns i Asien. Detta fisköga kommer från en tonfisk. Måltiden är populär i Japan och Kina som båda missat att &#8220;med&#8221; finns med i talesättet &#8220;man äter <em><u>med</u></em> ögonen&#8221;. Mm&#8217;key?</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/03/fiskoga.jpg" alt="Fisköga" title="Fisköga" width="465" height="273" class="alignnone size-full wp-image-6079" /><br />
<small>Foto: <a target="_blank" href="http://fatman-seoul.blogspot.com/">FatMan Seoul</a></small></p>
<h3>14. Kycklingbrosk</h3>
<p>Kaka gjort på kycklingbrosk. Helt normalt i Kina som efterrätt.</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/03/kaka-kycklingbrosk.jpg" alt="Kaka på kycklingbrosk" title="Kaka på kycklingbrosk" width="465" height="348" class="alignnone size-full wp-image-6097" /><br />
<small>Foto:</small></p>
<h3>13. Fisksperma</h3>
<p>Ser ut som räkor men det är det inte. Det här är sperma från torsk. Proteinrikt, klibbigt &#8211; men mättande. Populärt i många delar av Asien. </p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/03/fisksperma.jpg" alt="Soppa gjord på fisksperma" title="Soppa gjord på fisksperma" width="465" height="363" class="alignnone size-full wp-image-6082" /><br />
<small>Foto: <a target="_blank" href="http://www.streetdirectory.com/stock_images/travel/simg_show/11660170560453/1/cod_fish_sperm/">streetdirectory.com</a></small></p>
<h3>12. Gissa&#8230;</h3>
<p>Friterad gräshoppa så klart. Ser faktiskt gott ut.</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/03/grashoppa.jpg" alt="Friterade gräshoppor" title="Friterade gräshoppor" width="465" height="285" class="alignnone size-full wp-image-6080" /><br />
<small>Foto: <a target="_blank" href="http://www.flickr.com/photos/seventhsamurai/370350664/">Priscilla P</a></small></p>
<h3>11. Torkad ödla</h3>
<p>Hård som en spik, och det gör man soppa på. I Japan. Så klart. </p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/03/torkad-odla.jpg" alt="Torkad ödla" title="Torkad ödla" width="465" height="248" class="alignnone size-full wp-image-6084" /><br />
<small>Foto: <a target="_blank" href="http://redzlan.blogspot.com/">redzlan</a></small></p>
<h3>10. Ruttna sojabönor som snacks</h3>
<p><a target="_blank" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Laktosintolerans#Laktosintolerans_i_v.C3.A4rlden">Asiater är laktosintoleranta</a> så det här är <a target="_blank" href="http://www.redorbit.com/news/science/509215/these_soybeans_smell_rotten_taste_cheesy_and_sell_like_crazy/">deras svar</a> på en (rutten) ost. Fast de äter det inte med kex. De käkar det här med senap. Lär säkert funka i Danmark, de gillar allt som luktar illa.</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/03/ruttna-sojabonor.jpg" alt="Ruttna sojabönor" title="Ruttna sojabönor" width="465" height="338" class="alignnone size-full wp-image-6086" /><br />
<small>Foto: <a target="_blank" href="http://fatman-seoul.blogspot.com/">FatMan Seoul</a></small></p>
<h3>9. Levande fisk som förrätt</h3>
<p>I Kina har man tagit sushi till en helt ny nivå. Hihi, det kittlarrrr!</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/03/fisk.jpg" alt="Levande fisk som mat" title="Levande fisk som mat" width="465" height="251" class="alignnone size-full wp-image-6083" /><br />
<small>Foto: <a target="_blank" href="http://www.flickr.com/photos/27316504@N00/126158405/">sambird789/flickr</a></small></p>
<h3>8. Vattenskinnbagge</h3>
<p>Taiwans version av makrill i tomatsås.</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/03/vattenskinnbagge.jpg" alt="Vattenskinnbagge på burk" title="Vattenskinnbagge på burk" width="465" height="342" class="alignnone size-full wp-image-6098" /><br />
<small>Foto: <a target="_blank"  href="http://www.flickr.com/photos/adamvandenberg/34069472/">AdamVandenberg</a></small></p>
<h3>7. Sallad med&#8230; något från en Alien-film</h3>
<p>Det dära döda är en <a target="_blank" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Horseshoe_Crab">dolksvans</a> som lever på havsbottnar. Men det är ingen grabba eller fisk, det är något form av leddjur som är närmast besläktat med spindlar. Äts i Kina.</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/03/dolksvans.jpg" alt="Dolksvans" title="Dolksvans" width="465" height="441" class="alignnone size-full wp-image-6093" /><br />
<small>Foto: <a target="_blank" href="http://fatman-seoul.blogspot.com">FatMan Seoul</a></small></p>
<h3>6. Krokodil med apelsinsmak</h3>
<p>Bara till att sätta in i mikron på 6000 minuter med 700 watt som effekt. Ping!</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/03/krokodil.jpg" alt="Krokodilkött" title="Krokodilkött" width="465" height="258" class="alignnone size-full wp-image-6088" /><br />
<small>Foto:</small></p>
<h3>5. Udda bröd för 500 dollar stycket</h3>
<p>Är du sugen på lite <a href="http://ppl.nu/4149/roliga-frukter-och-udda-brodhuvuden">udda bröd</a> så får du ta dig till Taiwan, där bor nämligen bagaren bakom dessa bullar.</p>
<p><img alt="" src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/09/brod-huvud-1.jpg" title="Brödhuvud" class="alignnone" width="465" height="349" /><br />
<small>Foto:</small></p>
<h3>4. Reptilarm</h3>
<p>Kan kokas, stekas, grillas. Ifall bästföredatum gått ut kan reptilarmen fungera som en ryggkliare.</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/03/reptilarm.jpg" alt="Torkad reptilarm" title="Torkad reptilarm" width="465" height="627" class="alignnone size-full wp-image-6095" /><br />
<small>Foto:</small></p>
<h3>3. Grillat marsvin</h3>
<p>Den här smasken saken är otroligt populär i Peru. Där äter man ca 65 miljoner marsvin om året. Är du själv sugen på ditt husdjur så finns det ett recept <a target="_blank" href="http://marknad.wordpress.com/2006/12/21/i-bild-att-krydda-och-laga-till-ett-marsvin/">här</a>.</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/03/grillat-marsvin.jpg" alt="Grillat marsvin" title="Grillat marsvin" width="465" height="272" class="alignnone size-full wp-image-6089" /><br />
<small>Foto: <a target="_blank" href="http://www.flickr.com/photos/woodsm/183397795/">flickr</a></small></p>
<h3>2. Buffeländtarm</h3>
<p>Den här delen äter man i det lilla landet Laos. Ja, vafan, kött som kött liksom.</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/03/buffel-bak.jpg" alt="Buffel bakifrån" title="Buffel bakifrån" width="330" height="446" class="alignnone size-full wp-image-6073" /><br />
<small>Foto: <a target="_blank" href="http://www.loupiote.com/photos/2691402507.shtml">loupiote.com</a></small></p>
<h3>1. Ägg kokta i pojk-urin</h3>
<p>Alla hittills uppräknade maträtter skulle jag äta utan att tveka. Förutom den här. Ägg kokta i pojkurin. Vafan! Urinen samlar kockarna från skolorna, helst från pojkar under tio som pinkar åt dem i en hink. Enligt ett varv på nätet ska de smaka som vanliga ägg fast konsistensen upplevs som om de var gelé. <a target="_blank" href="http://www.dn.se/nyheter/varlden/agg-kokade-i-urin-ska-bli-exportsucce">Kommer snart till Europa</a> och kommer säkert rocka på emo-, hårdrock- och synth-partyn!</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/03/urin-agg.jpg" alt="Ägg kokta i urin" title="Ägg kokta i urin" width="465" height="235" class="alignnone size-full wp-image-6090" /><br />
<small>Foto: <a target="_blank" href="http://www.flickr.com/photos/fotoosvanrobin/">FotoosVanRobin</a></small></p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/6037/15-udda-asiatiska-matratter">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/6037/15-udda-asiatiska-matratter" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="15 udda asiatiska maträtter" data-url="http://www.ppl.nu/6037/15-udda-asiatiska-matratter">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/6037/15-udda-asiatiska-matratter/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>24</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Samurajerna använde silke för att stoppa dödliga pilar</title>
		<link>http://www.ppl.nu/5663/samurajerna-anvande-silke-for-att-stoppa-dodliga-pilar</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/5663/samurajerna-anvande-silke-for-att-stoppa-dodliga-pilar#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 17 Jan 2011 18:58:50 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[Krig]]></category>
		<category><![CDATA[pilar]]></category>
		<category><![CDATA[Samuraj]]></category>
		<category><![CDATA[skydd]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=5663</guid>
		<description><![CDATA[Vanligt bit silke stoppar en pil som flyger 80 m/s, huh!? Visst låter det som en myt, men efter att ha tittat på History Channel där de utförde ett par test kring ämnet, får vi veta att silke kan stoppa upp till 70% av pilarna som skjuts mot ett fladdrande bit silke. Att silke stoppar [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/01/samuraj-silke-skydd.jpg" alt="" title="samuraj-silke-skydd" width="451" height="254" class="alignnone size-full wp-image-5664" /></p>
<p>Vanligt bit silke stoppar en pil som <a target="_blank" href="http://www.bagjakt.org/om-b%C3%A5gjakt">flyger 80 m/s</a>, huh!? Visst låter det som en myt, men efter att ha tittat på <a target="_blank" href="http://www.google.se/search?sourceid=chrome&#038;ie=UTF-8&#038;q=History.Channel.Ancient.Discoveries.Special.Forces#sclient=psy&#038;hl=sv&#038;q=History+Channel+Ancient+Discoveries+Special+Forces+torrent&#038;aq=f&#038;aqi=&#038;aql=&#038;oq=&#038;pbx=1&#038;fp=e7061e1f1fd2118f">History Channel</a> där de utförde ett par test kring ämnet, får vi veta att silke kan stoppa upp till 70% av pilarna som skjuts mot ett fladdrande bit silke.</p>
<p>Att silke stoppar dödliga pilar beror på dess slitstarka egenskap, samt hur det användes för ändamålet. Biten av silke knöts baktill på en ridande samuraj och såg ut som en gammaldags fallskärm. När vinden tar vid, fladdrar silket som om den fått galna kosjukan och genom kombination av dessa två egenskaper, absorberar tyget upp pilens energi och stoppar pilen från att träffa kroppen.</p>
<p>Om pilen är trubbig, typ dagens tävlingspil, studsar den oftast bort från tyget medan en vass krigspil kan penetrera tyget men går inte längre in än så. Som tidigare nämnt, fungerar skyddet i 70% av fallen vilket sägs vara tillräckligt för att användas vid slagfälten där de ridande samurajerna var tvungna att skydda rygg när de retirerade.</p>
<p>Mongolerna använde också silke för att skydda sig från pilar, men de bar silkesskjortor istället, undertill sina ordinarie armering. Om det nu vore så att pilen lyckades att penetrera lädervästen hade pilen ofta förlorat tillräckligt med energi för att bli stoppat av silkesskjortan. Pilen kunde gått in någon centimeter in i kroppen och gjort skada, men silket blev sällan trasigt vilket gjorde det lätt för mongolen att dra ut pilen. Samtidigt vid penetrering så gav silket skydd mot infektioner då pilsptsen var omsvept av tyget.</p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/5663/samurajerna-anvande-silke-for-att-stoppa-dodliga-pilar">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/5663/samurajerna-anvande-silke-for-att-stoppa-dodliga-pilar" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Samurajerna använde silke för att stoppa dödliga pilar" data-url="http://www.ppl.nu/5663/samurajerna-anvande-silke-for-att-stoppa-dodliga-pilar">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/5663/samurajerna-anvande-silke-for-att-stoppa-dodliga-pilar/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Lite svinigt beteende, men förståeligt</title>
		<link>http://www.ppl.nu/5639/lite-svinigt-beteende-men-forstaeligt</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/5639/lite-svinigt-beteende-men-forstaeligt#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 27 Nov 2010 10:23:40 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[natur]]></category>
		<category><![CDATA[vildsvin]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=5639</guid>
		<description><![CDATA[När galten ser en hona och blir upphetsad tuggar den en riktig saftig fradga i riktiga mängder (11:30). Vilken konstig egenskap tänkte jag, men sen kom jag på att jag är ju precis likadan när jag ser en saftig karré med potatis och brunsås. Mmm&#8230; brunsås. Share Tweet]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://ppl.nu/5639/lite-svinigt-beteende-men-forstaeligt/vildsvin-skum" rel="attachment wp-att-5640"><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2010/11/vildsvin-skum.jpg" alt="När galten blir upphetsad börjar han skumma kraftigt från munnen. Skummet är klisteraktigt har en stark lukt som ger signaler till honan att stå still så att hon kan bli bestigen." title="Vildsvin" width="465" height="250" class="size-full wp-image-5640" /></a></p>
<p>När galten ser en hona och blir upphetsad tuggar den en riktig saftig fradga i riktiga mängder <a target="_blank"href="http://svtplay.se/v/2195313/det_vilda_ryssland/del_3_av_7?cb,a1364145,1,f,-1/pb,a1364142,1,f,-1/pl,v,,2233351/sb,p112192,1,f,-1">(11:30)</a>. Vilken konstig egenskap tänkte jag, men sen kom jag på att jag är ju precis likadan när jag ser en saftig karré med potatis och brunsås. Mmm&#8230; brunsås.</p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/5639/lite-svinigt-beteende-men-forstaeligt">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/5639/lite-svinigt-beteende-men-forstaeligt" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Lite svinigt beteende, men förståeligt" data-url="http://www.ppl.nu/5639/lite-svinigt-beteende-men-forstaeligt">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/5639/lite-svinigt-beteende-men-forstaeligt/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Majs är gräs</title>
		<link>http://www.ppl.nu/5613/majs-ar-gras</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/5613/majs-ar-gras#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 02 Oct 2010 14:50:25 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=5613</guid>
		<description><![CDATA[Jag är en gräsätare. En polackskånsk gräsätare. Jag föredrar ris, som är gräs, framför potatisen, och min favoritgrönsak är majskolven. Men majskolven är ju egentligen ingen grönsak då den tillhör gräsfamiljen fick jag reda på. Vidare läsning kring majs ledde mig till ännu en överraskning: majskolven, som vi känner den, finns inte naturligt i naturen. [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2010/10/majs.jpg" alt="" title="majs" width="465" height="235" class="size-full wp-image-5614" /></p>
<p>Jag är en gräsätare. En polackskånsk gräsätare. Jag föredrar ris, som är gräs, framför potatisen, och min favoritgrönsak är majskolven. Men majskolven är ju egentligen ingen grönsak då den tillhör gräsfamiljen fick jag reda på.</p>
<p>Vidare läsning kring majs ledde mig till ännu en överraskning: majskolven, som vi känner den, finns inte naturligt i naturen. Istället har människan avlat fram den ur ett grässläkte vid namn <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Teosinte">teosint</a>.</p>
<p>Majs är numera också en <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Symbios">symbiont</a>; den klarar sig inte i vildmarken utan människans hjälp.</p>
<p>Den första teosinten började odlas i trädgården si så där <a href="http://www.historyforkids.org/learn/food/corn.htm">7500 f.Kr</a> i Mexiko, men majsmjöl har visat sig användas av människan de senaste <a href="http://www.agron.iastate.edu/courses/agron212/readings/corn_history.htm">80&#8217;000 åren</a>. Under de sista 7000 åren har gräset växt till sig tillräckligt med hjälp av styrd selektion för att uppskattas <a href="http://www.nue.okstate.edu/Crop_Information/World_Wheat_Production.htm">världen över</a>.</p>
<p><em>Foto: Nicolle Rager Fuller, <a href="http://www.nsf.gov/news/mmg/mmg_disp.cfm?med_id=55528&#038;from=mn">National Science Foundation</a> &#038; John Doebley, <a href="http://teosinte.wisc.edu/images.html">University of Wisconsin</a></em></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/5613/majs-ar-gras">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/5613/majs-ar-gras" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Majs är gräs" data-url="http://www.ppl.nu/5613/majs-ar-gras">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/5613/majs-ar-gras/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>8</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ligger i kvinnans natur att sälja sex för pengar: människans evolution förklarad</title>
		<link>http://www.ppl.nu/5006/ligger-i-kvinnans-natur-att-salja-sex-for-pengar-manniskans-evolution-forklarad</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/5006/ligger-i-kvinnans-natur-att-salja-sex-for-pengar-manniskans-evolution-forklarad#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 05 Oct 2009 04:44:52 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[Afrika]]></category>
		<category><![CDATA[ardi]]></category>
		<category><![CDATA[Ardipithecus ramidus]]></category>
		<category><![CDATA[Australopithecus afarensis]]></category>
		<category><![CDATA[etiopien]]></category>
		<category><![CDATA[evolution]]></category>
		<category><![CDATA[kvinnor]]></category>
		<category><![CDATA[lucy]]></category>
		<category><![CDATA[män]]></category>
		<category><![CDATA[människa]]></category>
		<category><![CDATA[människor]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[prostitution]]></category>
		<category><![CDATA[sex]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=5006</guid>
		<description><![CDATA[Fyndet av den 4.4 miljoner år gamla människoapan från Afrika som fått smeknamnet Ardi har gett en ny teori åt världen kring människans uppkomst. Förr trodde man att människan utvecklades utifrån människoapor då djungeln försvann: människoaporna tvingades att springa runt på savannen efter mat och utvecklade således en kropp för detta ändamål. Idag hävdar dock [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/10/ardi-ardipithecus-ramidus.jpg" alt="ardi ardipithecus ramidus" title="ardi ardipithecus ramidus" width="465" height="499" class="alignnone size-full wp-image-5011" /></p>
<p>Fyndet av den 4.4 miljoner år gamla människoapan från <a target="_blank" href="http://ppl.nu/tag/afrika">Afrika</a> som fått smeknamnet <a target="_blank" href="http://sciencenow.sciencemag.org/cgi/content/full/2009/1001/1">Ardi</a> har gett en ny teori åt världen kring människans uppkomst. Förr trodde man att människan utvecklades utifrån människoapor då djungeln försvann: människoaporna tvingades att springa runt på savannen efter mat och utvecklade således en kropp för detta ändamål. Idag hävdar dock <a target="_blank" href="http://ppl.nu/tag/forskning">forskarna</a> efter att ha studerat Ardi att det är inte maten som ligger till grund för vår evolution, istället är det <a target="_blank" href="http://sciencenow.sciencemag.org/cgi/content/full/2009/1001/1">njutning</a> i form av sex.</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/10/ardi-ardipithecus-ramidus-1.jpg" alt="ardi, ardipithecus ramidus, afrika, etiopien" title="ardi, ardipithecus ramidus, afrika, etiopien" width="280" height="309" class="alignnone size-full wp-image-5012" align="left" hspace="10"/>Ardi är vår näst äldsta förfäder som vi har hittat och sägs vara den sista brutna länken i <a target="_blank" href="http://ngm.nationalgeographic.com/human-evolution/human-ancestor">vår evolution</a>. Innan Ardi hittar vi den 4.4 till 5.8 miljoner år gamla människoapan <a target="_blank"  href="http://en.wikipedia.org/wiki/Ardipithecus#Ardipithecus_kadabba">Ardipithecus kadabba</a> och efter Ardi kommer människoapan <a target="_blank" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Australopithecus_afarensis">Lucy</a>, en ca 3.3 miljoner år gammal upprättgående förmänniska.</p>
<p>Tidigare spekulerade man att människoaporna som levde mellan A. kadabba och Lucys tid måste alltså varit savannlevande knoggångare, dvs en schimpansliknande varelse som använder knogar att gå på. Men Ardi, Lucys förfader, har både händer och fötter anpassade för att gripa tag i grenar vilket gör att den gamla evolutionsteorin för människan inte längre accepteras &#8211; varför skulle människoapan dra iväg från skogen när där fanns gott om mat och dessutom skydd från hungriga lejon?</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/10/ardi-ardipithecus-ramidus-2.jpg" alt="ardi ardipithecus ramidus käkar tänder" title="ardi ardipithecus ramidus käkar tänder" width="285" height="411" class="alignnone size-full wp-image-5014" align="right" hspace="10"/>Just nu spekulerar man kring en ny evolutionsteori om att Ardi började röra sig på marken av en enkel anledning &#8211; trotts att hon var utrustad med verktyg för att klättra i träd &#8211; hanens sug efter <a target="_blank" href="http://ppl.nu/tag/sex">sex</a>.</p>
<p>Hos apor, dagens som dåtidens, hittar <a target="_blank" href="http://ppl.nu/tag/man">hanen</a> en sexpartner genom en hederlig apmetod: genom att slåss med andra hanar för att kräva sin rätt att få föröka sig med en fertil hona. Framgång ledder till stora hörntänder och en liten, men styv penis &#8211; eftersom det gäller att vara snabb i sängen om man ska hinna med att ligga med alla honor som har ägglossning (apornas penisar är anpassade för snabb utlösning).</p>
<p>Hanar med små hörntänder måste då istället använda hjärnan för att få föröka sig med en hona &#8211; exempelvis genom att ge henne en gåva, en banan eller två, och kräva sex i gengäld. Och just ett sådant beteende har man kunnat se hos dagens schimpanser.</p>
<p>Men själva anledningen till att Ardi började vandra på marken är att hanarna började konstant vara på jakt efter gåvor till <a target="_blank" href="http://ppl.nu/tag/kvinnor">honorna</a> för att få sig ett nyp &#8211; och apor som har två händer fria är mycket mer effektiva kring insamling av dessa gåvor än apor som svingar sig i träden.</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/10/ardi-ardipithecus-ramidus-3.jpg" alt="ardi ardipithecus ramidus skelett" title="ardi ardipithecus ramidus skelett" width="280" height="273" class="alignnone size-full wp-image-5017" align="left" hspace="10" />Samtidigt blir honorna mer imponerade av en hane som ständigt kan försörja henne med mat vilket ledde till att otrogna apor med stora hörntänder inte längre var så attraktiva som pappor och valdes därför bort som sexpartners. Denna teori stöds av Ardis käkar och fysiologi &#8211; men också av människans manér: mat på bordet, monogami och beslutsrätt. Och <a target="_blank" href="http://ppl.nu/2609/hanglas-pa-kvinnor-ska-stoppa-prostitution-indonesien">horeri</a>.</p>
<p><em>Tidigare: <a target="_blank" href="http://ppl.nu/3930/darfor-blev-manniskor-till-manniskor">Därför blev människor till människor</a>. Tidskriften Science, som studierna kring Ardi presenteras i, har delat ut <a target="_blank" href="http://www.sciencemag.org/ardipithecus/">artiklar för gratisläsning</a>. Det krävs dock att man registrerar sig. Artiklar i svensk media: <a target="_blank" href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/ardi-andrar-synen-pa-manniskan-1.965566">dn</a>, <a target="_blank"  href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3592253.svd">svd</a></em></p>
<p>Uppdatering; dokumentären om Adri</p>
<p><iframe width="468" height="296" src="http://www.youtube.com/embed/XsO0Bh0ErbQ?rel=0&amp;hd=1" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/5006/ligger-i-kvinnans-natur-att-salja-sex-for-pengar-manniskans-evolution-forklarad">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/5006/ligger-i-kvinnans-natur-att-salja-sex-for-pengar-manniskans-evolution-forklarad" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Ligger i kvinnans natur att sälja sex för pengar: människans evolution förklarad" data-url="http://www.ppl.nu/5006/ligger-i-kvinnans-natur-att-salja-sex-for-pengar-manniskans-evolution-forklarad">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/5006/ligger-i-kvinnans-natur-att-salja-sex-for-pengar-manniskans-evolution-forklarad/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>10</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Världens äldsta människa</title>
		<link>http://www.ppl.nu/4937/varldens-aldsta-manniska</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/4937/varldens-aldsta-manniska#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 02 Oct 2009 13:42:50 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[Udda nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[ålder]]></category>
		<category><![CDATA[människa]]></category>
		<category><![CDATA[människor]]></category>
		<category><![CDATA[Världens äldsta]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[weird news]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=4937</guid>
		<description><![CDATA[För 11 dagar sedan fyllde amerikanen Walter Breuning 113 år men har är bara den äldsta mannen vid liv. Jämför man honom mot listan på världens äldsta människor som är vid liv just nu hamnar han inte ens på topp10 listan. Kvinnor lever nämligen längre än vad män gör (det är också anledningen till varför [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div id="attachment_4939" class="wp-caption alignnone" style="width: 475px"><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/10/varldens-aldsta-manniska.jpg" alt="Världens äldsta manniskor: Habib Mian - 138, Jeanne Calment - 122, Walter Breuning - 113" title="Världens äldsta manniskor: Habib Mian - 138, Jeanne Calment - 122, Walter Breuning - 113" width="465" height="225" class="size-full wp-image-4939" /><p class="wp-caption-text"><em>Några gamlingar: Habib Mian - 138, Jeanne Calment - 122, Walter Breuning - 113</em></p></div>
<p>För 11 dagar sedan fyllde amerikanen <a target="_blank" href="http://news.sky.com/skynews/Home/World-News/Walter-Breuning-Worlds-Oldest-Man-Celebrates-113-Years-At-A-Party-In-Great-Falls-Montana/Article/200909415386034?f=rss">Walter Breuning</a> <strong>113 år</strong> men har är bara den äldsta mannen vid liv. Jämför man honom mot listan på <a target="_blank" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Oldest_people#Ten_oldest_people_currently_living">världens äldsta människor som är vid liv</a> just nu hamnar han inte ens på topp10 listan. Kvinnor lever nämligen längre än vad män gör (det är också anledningen till varför vi <u>ska</u> ha mer i lön).</p>
<p>Just nu är japanskan <a target="_blank" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Kama_Chinen">Kama Chinen</a> äldst i världen med sina <strong>114 år</strong> och 145 dagar på nacken.</p>
<p>Världens äldsta dokumenterade människan genom tiderna verkar vara <a target="_blank" href="http://www.dailymail.co.uk/news/worldnews/article-1047397/The-worlds-oldest-man-dies-age-138.html">Habib Mian</a> från Indien, enligt eget utsago föddes han 1870 men Guinness rekordbok vägrar att acceptera att skriva in honom i boken då det var något fuffens med hans födelsecertifikat &#8211; ni vet, Indiens skatteverk 1870 var ganska slarviga med sånt. Inofficiellt blev han <strong>138 år</strong> gammal och han avled i augusti förra året.</p>
<p>I Guinness rekordbok hittas istället <a target="_blank" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Jeanne_Calment">Jeanne Calment</a> som världens äldsta människa genom tiderna, hon blev <strong>122 år</strong> gammal och 164 dagar.</p>
<p>Men att bli över hundra år gammal kommer tydligen inte vara så unikt i framtiden. Enligt danska och tyska forskare som presenterar sin studie i medicintidskriften The Lancet så kommer hälften av dagens bebisar i västvärlden att <a target="_blank" href="http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article5892083.ab">bli över 100 år</a> gamla. Se bara fan till att ungen börjar pensionsspara jäkligt tidigt. (<a target="_blank" href="http://www.cpnyheter.se/attans-jag-som-ville-bli-250ar/">via</a>)</p>
<p><small><a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3593543.svd">svd</a>, <a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/livet-blir-allt-langre-1.965654">dn</a></small></p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/4937/varldens-aldsta-manniska">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/4937/varldens-aldsta-manniska" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Världens äldsta människa" data-url="http://www.ppl.nu/4937/varldens-aldsta-manniska">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/4937/varldens-aldsta-manniska/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>8</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>18 månaders fängelse för korv med bröd</title>
		<link>http://www.ppl.nu/4809/18-manaders-fangelse-for-korv-med-brod</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/4809/18-manaders-fangelse-for-korv-med-brod#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 29 Sep 2009 10:52:58 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[Udda nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[brott]]></category>
		<category><![CDATA[udda lagar]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=4809</guid>
		<description><![CDATA[Snabbmat visar sig åter igen vara en allvarlig ädelsten i det vardagliga livet i USA. En man från Massachusetts stal en hotdog från en annan man som satt under ett träd i parken. För det fick han 18 månders fängelse. Med det passar jag på att presentera lite udda lagar från USA: Det är föbjudet [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://www.flickr.com/photos/thebusybrain/"><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/09/korv-med-brod.jpg" alt="Korv med bröd, fot: TheBusyBrain" title="Korv med bröd, fot: TheBusyBrain" width="465" height="277" class="alignnone size-full wp-image-4811" /></a></p>
<p>Snabbmat visar sig åter igen vara en allvarlig ädelsten i det vardagliga livet i USA. En man från Massachusetts stal en hotdog från en annan man som satt under ett träd i parken. För det fick han <a target="_blank" href="http://news.yahoo.com/s/ap/20090929/ap_on_fe_st/us_odd_hot_dog_theft;_ylt=Ame3jfW1gbTtC9pOsh3gZ0ztiBIF;_ylu=X3oDMTJwYzZ1b21qBGFzc2V0A2FwLzIwMDkwOTI5L3VzX29kZF9ob3RfZG9nX3RoZWZ0BHBvcwMxBHNlYwN5bl9hcnRpY2xlX3N1bW1hcnlfbGlzdARzbGsDbWFzc21hbndob3N0">18 månders fängelse</a>.</p>
<p>Med det passar jag på att presentera lite udda lagar från USA:</p>
<p>Det är föbjudet att&#8230;</p>
<ul>
<li>Spela kort med en indian i Arizona.</li>
<li><strong>Fiska i pyjamas i Chicago.</strong></li>
<li>För skilda kvinnor att i Florida hoppa fallskärm på en söndag.</li>
<li><strong>Knuffa en älg ur ett flygplan i Alaska.</strong></li>
<li>Dansa till en nationalsång i San Francisco.</li>
<li><strong>Skrämma en häst i Pennsylvania.</strong></li>
<li>Cykla i en pool i Kalifornien.</li>
<li>Kyssa en gravid kvinna i Iowa i mer än fem minuter.</li>
<li>Spela trumpet för att locka någon in i en butik i Indian Wells, Kalifornien.</li>
<li>Dricka öl ur en hink i St Louis.</li>
<li><strong>Sova på ett kylskåp i Pittsburgh.</strong></li>
<li>Bära getskägg i Boston.</li>
<li>Gå på händerna över en gata i Hartford Connecticut.</li>
<li><strong>För två män i Longmeadow, Massachusetts, att bära ett badkar över stadens grönytor.</strong></li>
<li>Flyga drake i Washington.</li>
<li><strong>Äta samtidigt som man simmar i Ocean City.</strong></li>
<li>Äta vattenmelon på en kyrkogård i Spartanburg. (<a target="_blank" href="http://blogg.aftonbladet.se/13499/perma/404381">via</a>)</li>
</ul>
<p>Och slutligen: högsta tillåtna rinn-hastighet för ketchup är sex cm per minut, oralsex är förbjudet i 18 utav delstaterna (sägs sprida AIDS) och i Washington DC är endast missionärsställningen tillåten (<a target="_blank" href="http://media.www.ecollegetimes.com/media/storage/paper991/news/2008/07/03/Top10s/Top-Ten.Wtf.Us.Sex.Laws-3388114.shtml">via</a>).</p>
<p><em><strong>Uppdatering:</strong> Urban på sin blogg <a href="http://www.gester.se/allmant/orsak-och-verkan/"f>örklarar hur de här konstiga lagarna kom till</a>. Mycket udda händelser. Mycket. Förberedd dig mentalt innan du börjar läsa.</em></p>
<p><em>foto: TheBusyBrain</em></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/4809/18-manaders-fangelse-for-korv-med-brod">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/4809/18-manaders-fangelse-for-korv-med-brod" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="18 månaders fängelse för korv med bröd" data-url="http://www.ppl.nu/4809/18-manaders-fangelse-for-korv-med-brod">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/4809/18-manaders-fangelse-for-korv-med-brod/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>7</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Världens äldsta levande växt: 12000 år gammal</title>
		<link>http://www.ppl.nu/4742/varldens-aldsta-levande-vaxt-14000-ar-gammal</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/4742/varldens-aldsta-levande-vaxt-14000-ar-gammal#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 27 Sep 2009 12:25:31 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[larrea tridentata]]></category>
		<category><![CDATA[Udda växter]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[växter]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=4742</guid>
		<description><![CDATA[Om du tror att något jätteträd i djungeln vid ekvatorn är den äldsta levande varelsen på jorden så tror det fel. Istället ska du vända blicken till öknen i USA och kolla efter larrea tridentata (kreosoottipensas på finska). (via) Denna blommande buskage som är ca 15 meter i diameter och dominerar öknen kring Nevada, har [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/09/Larrea-tridentata.jpg" alt="Larrea tridentata, fot: Jon Sullivan/wiki" title="Larrea tridentata, fot: Jon Sullivan/wiki" width="465" height="273" class="alignnone size-full wp-image-4744" /></p>
<p>Om du tror att något jätteträd i djungeln vid ekvatorn är den äldsta levande varelsen på jorden så tror det fel. Istället ska du vända blicken till öknen i USA och kolla efter <a target="_blank" href="http://www.nps.gov/archive/jotr/nature/plants/shrubs/creosote.html">larrea tridentata</a> (kreosoottipensas på finska). (<a target="_blank" href="http://www.triviafactoids.com/2009/02/oldest-living-thing-on-earth.html">via</a>)</p>
<p>Denna blommande buskage som är ca 15 meter i diameter och dominerar öknen kring Nevada, har varit vid liv sedan den senaste istiden och det vet forskarna genom att ha använt <a target="_blank" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/C14-metoden">C14-metoden</a> samt beräkningar av buskens växthastiget.</p>
<p><a target="_blank" href="http://www.flickr.com/photos/paul_garland/"><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/09/Larrea-tridentata-1.jpg" alt="Larrea tridentata, fot: Paul Garland/flickr" title="Larrea tridentata, fot: Paul Garland/flickr" width="225" height="339" class="alignnone size-full wp-image-4746" align="right" hspace="10"/></a>För indianerna har växten sedan länge varit fungerat som läkemed <a target="_blank" href="http://www.desertusa.com/mag99/apr/papr/apr99_lil.html">i form av te</a> mot hosta, flunsan, magont etc. Extrakt från växten dämpar även smärtor i njurarna. Idag använder man växten för att bota herpes och forskning pågår kring möjligheten att bota cancer med hjälp av växten.</p>
<p>Om inte det var tillräckligt med information så kan jag berätta för er att larrea tridentata har samma egenskap som min mormors reumatism: båda <a target="_blank" href="http://phoenix.about.com/cs/desert/a/creosote.htm">kan förutspå regn</a>. Precis innan regndagarna i öknen släpper växten ut starka dofter vilket ger signaler till de omkringboende att regn är på väg.</p>
<p><em>Foto: Jon Sullivan &#038; Paul Garland</em></p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/4742/varldens-aldsta-levande-vaxt-14000-ar-gammal">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/4742/varldens-aldsta-levande-vaxt-14000-ar-gammal" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Världens äldsta levande växt: 12000 år gammal" data-url="http://www.ppl.nu/4742/varldens-aldsta-levande-vaxt-14000-ar-gammal">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/4742/varldens-aldsta-levande-vaxt-14000-ar-gammal/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Tibetansk begravning</title>
		<link>http://www.ppl.nu/4662/tibetansk-begravning</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/4662/tibetansk-begravning#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 25 Sep 2009 04:38:35 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[begravning]]></category>
		<category><![CDATA[jhator]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Tibet]]></category>
		<category><![CDATA[tradition]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=4662</guid>
		<description><![CDATA[I Tibet begraver man sina släktingar och familjemedlemmar lite annorlunda än vad vi gör i väst: Man ger bort kropparna åter till naturen, helst till fåglar av olika slag, genom att lägga ut kroppen på speciella platser och låta djuren ta för sig. Processen tar inte mer än ett par timmar. De ben som blir [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/09/gamar.jpg" alt="Gamar" title="Gamar" width="465" height="174" class="alignnone size-full wp-image-4683" /><br />
<div id="attachment_4673" class="wp-caption alignnone" style="width: 475px"><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/09/tibetansk-begravning.jpg" alt="Tibetansk begravning, jhator. Foto: Wikipedia" title="Tibetansk begravning, jhator. Foto: Wikipedia" width="465" height="174" class="size-full wp-image-4673" /><p class="wp-caption-text"><em>Tibetansk begravning, jhator. Foto: Wikipedia</em></p></div></p>
<p>I Tibet begraver man sina släktingar och familjemedlemmar lite annorlunda än vad vi gör i väst: Man ger bort kropparna åter till naturen, helst till fåglar av olika slag, genom att lägga ut kroppen på speciella platser och låta djuren ta för sig. Processen tar inte mer än ett par timmar.</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/09/jhator.jpg" alt="jhator" title="jhator" width="223" height="266" class="alignnone size-full wp-image-4677" align="right" hspace="10"/>De ben som blir kvar hackas och slåss sönder och blandas med mjöl till en smet för att sedan ännu en gång ges till djuren.</p>
<p>Denna urgamla ritual som kallas för <a target="_blank" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sky_burial"><em>jhator</em></a> finns av flera anledningar. </p>
<p>Den första anledningen, och kanske den mest självklara, är att tibetaner är buddister och tror på reinkarnation – återfödsel &#8211; vilket innebär att det inte finns någon anledning till att bevara en kropp efter döden då kroppen är tom. För buddister är kroppen bara ett tillfällig kärl och deras begravning går alltså ut på att bli av med kärlet som inte längre går att använda.</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/09/jhator2.jpg" alt="jhator2" title="jhator2" width="223" height="266" class="alignnone size-full wp-image-4679" align="right" hspace="10" />De andra anledningarna är att det är ont om träd i Tibet, därför bränner man inte kropparna eller gör kistor. Samtidigt är det omöjligt att gräva i de flesta delarna av landet då det är ett bergigt område och markjorden är bara några centimeter djup. Samtidigt täcks landet större delen av tiden med permafrost.</p>
<p>Om du är intresserad att läsa och se mer så kan du på nätet <a target="_blank" href="http://www.stewpig.com/weird/viewer-discretion-advised-tibetian-burial-not-for-weak-of-heart-61-photos/2009/09/15/">hitta en bildserie</a> och en del <a target="_blank" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sky_burial#Further_reading">västerländsk dokumentation</a> från människor som medverkat vid en sådan begravning.</p>
<p>PS: Enligt en kinesisk lag som trädde i kraft den 1 september 2007 måste varje reinkarnation, dvs själva återfödseln &#8211; inte begravningen, först godkännas av Kinas regering innan den träder i kraft. Yeah&#8230;</p>
<p>PS2: Jag undrar om Miljökontoret i Helsingborg skulle låta mig efter min död bli fastspänd i stadsparken vid biblioteket och låta de galna måsarna och de feta helsingborgsduvorna ta mig. Eller någonstans på Berga, där har jag hört att det ska finnas många svenska hungriga gamar &#8211; telefonförsäljare.</p>
<div class="poll">n
<div>
	<div class='democracy'>
		<strong class="poll-question">Kan du tänka dig att få en Tibetansk begravning?</strong>
		<div class='dem-results'>
		<form action='http://www.ppl.nu/wp-content/plugins/democracy/democracy.php' onsubmit='return dem_Vote(this)'>
		<ul>
			<li>
					<input type='radio' id='dem-choice-28' value='28' name='dem_poll_11' />
					<label for='dem-choice-28'>Ja!</label>
			</li>
			<li>
					<input type='radio' id='dem-choice-29' value='29' name='dem_poll_11' />
					<label for='dem-choice-29'>Nehehe</label>
			</li>
		</ul>
			<input type='hidden' name='dem_poll_id' value='11' />
			<input type='hidden' name='dem_action' value='vote' />
			<input type='submit' class='dem-vote-button' value='Tyck till' />
			<a href="/category/kultur-noje/visste-du-att/feed?dem_action=view&amp;dem_poll_id=11" onclick='return dem_getVotes("http://www.ppl.nu/wp-content/plugins/democracy/democracy.php?dem_action=view&amp;dem_poll_id=11", this)' rel='nofollow' class='dem-vote-link'>Visa Resultat</a>
		</form>
		</div>
	</div></div>
</div>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/4662/tibetansk-begravning">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/4662/tibetansk-begravning" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Tibetansk begravning" data-url="http://www.ppl.nu/4662/tibetansk-begravning">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/4662/tibetansk-begravning/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>16</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>McDonalds från rymden, typ</title>
		<link>http://www.ppl.nu/4640/mcdonalds-fran-rymden-typ</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/4640/mcdonalds-fran-rymden-typ#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 24 Sep 2009 16:10:03 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[företag]]></category>
		<category><![CDATA[McDonalds]]></category>
		<category><![CDATA[restaurang]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=4640</guid>
		<description><![CDATA[Bloggaren Stephen von Worley har märkt ut alla amerikanska McDonald&#8217;s-restauranger på en USA-karta, resultatet är som ni ser är häpnadsväckande. I USA, ett av världens tjockaste länder, finns över 13&#8217;000 försäljningsställen av hamburgarefabriken. I hela världen finns 31&#8217;000 restauranger och McDonald&#8217;s är etablerade i 118 utav 244 världens länder. Kedjan serverar 58 miljoner människor varje [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/09/mcdonalds-usa.jpg" alt="McDonalds, USA. Karta: Stephen von Worley " title="McDonalds, USA. Karta: Stephen von Worley " width="465" height="338" class="alignnone size-full wp-image-4642" /></p>
<p>Bloggaren Stephen von Worley <a target="_blank" href="http://www.weathersealed.com/2009/09/22/where-the-buffalo-roamed/">har märkt ut alla</a> amerikanska McDonald&#8217;s-restauranger på en USA-karta, resultatet är som ni ser är häpnadsväckande. </p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/09/statistik-overvikt.png" alt="Statistik övervikt, män" title="Statistik övervikt, män" width="241" height="173" class="alignnone size-full wp-image-4646" align="right" hspace="10" />I USA, <a target="_blank" href="http://www.expressen.se/halsa/viktomotion/1.1312933/varlden-tjockaste-gubbar-ar-inte-amerikaner">ett av världens tjockaste länder</a>, finns över 13&#8217;000 försäljningsställen av hamburgarefabriken. I hela världen finns <a target="_blank" href="http://www.aboutmcdonalds.com/mcd/our_company.html">31&#8217;000 restauranger</a> och McDonald&#8217;s är etablerade i 118 utav <a target="_blank" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder">244</a> världens länder. Kedjan serverar 58 miljoner människor varje dag vilket genererar 211 miljarder serveringar per år.</p>
<p>McDonkan är för övrigt godare än Burger King.<br />
<a target="_blank" href="http://hovberg.blogspot.com/2009/09/mcdonalds.html">Cred</a></p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/4640/mcdonalds-fran-rymden-typ">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/4640/mcdonalds-fran-rymden-typ" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="McDonalds från rymden, typ" data-url="http://www.ppl.nu/4640/mcdonalds-fran-rymden-typ">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/4640/mcdonalds-fran-rymden-typ/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>17</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Rymden luktar metalliskt, berättar astronauterna</title>
		<link>http://www.ppl.nu/4259/rymden-luktar-metalliskt-berattar-astronauturna</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/4259/rymden-luktar-metalliskt-berattar-astronauturna#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 13 Sep 2009 00:08:28 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[astronauter]]></category>
		<category><![CDATA[Discovery]]></category>
		<category><![CDATA[Gregory Chamitoff]]></category>
		<category><![CDATA[lukt]]></category>
		<category><![CDATA[månar]]></category>
		<category><![CDATA[metall]]></category>
		<category><![CDATA[Milky Way]]></category>
		<category><![CDATA[rymden]]></category>
		<category><![CDATA[rymdlukt]]></category>
		<category><![CDATA[vakuum]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=4259</guid>
		<description><![CDATA[NASA-astronauterna ombord den amerikanska rymdfärjan Discovery har sagt att lukten av rymden, som betraktas som den yttersta gränsen, är stark, metallisk och unik. Det finns en doft upp här som verkligen är unikt, vi kallar den bara &#8220;rymdlukten&#8221;, säger NASA-ingenjören och astronauten Gregory Chamitoff som var ombord på amerikanska rymdfärjan Discovery. När de andra astronauterna [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/09/KevinFord-nasa.jpg" alt="KevinFord-nasa" title="KevinFord-nasa" width="465" height="281" class="alignnone size-full wp-image-4260" /></p>
<p><strong>NASA-astronauterna ombord den amerikanska rymdfärjan Discovery har sagt att lukten av rymden, som betraktas som den yttersta gränsen, är <a href="http://spaceflight.nasa.gov/station/crew/exp6/spacechronicles4.html"><strong>stark, metallisk och unik</strong></a>.</strong></p>
<p>Det finns en doft upp här som verkligen är unikt, vi kallar den bara &#8220;rymdlukten&#8221;, <a target="_blank" href="http://www.youtube.com/watch?v=KtUNUdO2_1k">säger NASA-ingenjören och astronauten Gregory Chamitoff</a> som var ombord på amerikanska rymdfärjan Discovery. När de andra astronauterna kom tillbaka från rymdpromenaden finns det riktigt stark metallisk doft, tillade han.</p>
<p>Den vetenskapliga teorin är (alltså inte forskningsbaserad) att rymden <a target="_blank" href="http://answers.yahoo.com/question/index?qid=20090906125426AAlTJzT">är egentligen luktfri</a> eftersom rymden är ett vakuum. Det som astronauterna känner kan nog ha att göra med att skyddsdräkterna och redskapen avger lukt efter att de påverkas av vakuum och direkt solljus.</p>
<p>Tidigare astronauter beskrev rymdlukten som <a target="_blank" href="http://news.yahoo.com/s/space/20090905/sc_space/spacesightsandsmellssurpriserookieastronauts">en blandning av ozon och krut</a>.</p>
<p><img align="right" hspace="10" src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/09/milkyway.jpg" alt="milkyway" title="milkyway" width="300" height="300" class="alignnone size-full wp-image-4263" /><br />
<h3>Milkyway har månar</h3>
<p>På bilden till höger finns vår galax representerad, Milky Way, alltså den galax som vi befinner oss i. Den ljusa ljuskällan snett undertill representerar en av galaxens månar, en sk dvärg-galax som består av ett okänt antal stjärnor/stoft.</p>
<p>Hittills har man upptäckt 13 månar runt vår galax, varav en nyligen. Dessa dvärg-galaxer roterar runt Milky Way så som vår måne roterar jorden. Tyvärr är dagens teleskop och teknologi otillräcklig för att studera dessa <a target="_blank" href="http://www.unexplainable.net/artman/publish/article_1555.shtml">dvärg-galaxer</a> och astronauterna räknar att vi får vänta 500 &#8211; 1000 år till innan vi vet mer om dem.</p>
<p>Läs även</p>
<ul>
<li><a href="http://ppl.nu/2633/stjarnornas-storlek-sa-har-litet-ar-vart-solsystem">Stjärnornas storlek – så här litet är vårt solsystem</a></li>
</ul>
<p><!--adsense--></p>
<p><small><a href="http://intressant.se/intressant">Intressant?</a> | Andra bloggar om: <a href="http://bloggar.se/om/Discovery" rel="tag">Discovery</a>, <a href="http://bloggar.se/om/rymden" rel="tag">rymden</a>, <a href="http://bloggar.se/om/astronauter" rel="tag">astronauter</a>, <a href="http://bloggar.se/om/rymdlukt" rel="tag">rymdlukt</a>, <a href="http://bloggar.se/om/lukt" rel="tag">lukt</a>, <a href="http://bloggar.se/om/vetenskap" rel="tag">vetenskap</a>, <a href="http://bloggar.se/om/forskning" rel="tag">forskning</a>, <a href="http://bloggar.se/om/metall" rel="tag">metall</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Milky+Way" rel="tag">Milky Way</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Gregory+Chamitoff" rel="tag">Gregory Chamitoff</a>, <a href="http://bloggar.se/om/vakuum" rel="tag">vakuum</a>, <a href="http://bloggar.se/om/m%E5nar" rel="tag">månar</a> / <a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/fuglesang-i-forsta-intervjun-efter-rymdresan-1.951412">d</a><a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/discovery-har-landat-1.951232">n</a> <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3513233.svd">svd</a> <a href="http://hd.se/nyheter/inrikes/2009/09/12/fuglesang-njoet-m-och-laemnar-nasa/">hd</a> <a href="http://gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=130&#038;a=516541">gp</a></small></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/4259/rymden-luktar-metalliskt-berattar-astronauturna">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/4259/rymden-luktar-metalliskt-berattar-astronauturna" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Rymden luktar metalliskt, berättar astronauterna" data-url="http://www.ppl.nu/4259/rymden-luktar-metalliskt-berattar-astronauturna">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/4259/rymden-luktar-metalliskt-berattar-astronauturna/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Big Bang-teorin, dagens svar på Jesus?</title>
		<link>http://www.ppl.nu/3975/big-bang-teorin-dagens-svar-pa-jesus</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/3975/big-bang-teorin-dagens-svar-pa-jesus#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 24 Feb 2009 11:00:54 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Tankar]]></category>
		<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[Big Bang]]></category>
		<category><![CDATA[religion]]></category>
		<category><![CDATA[universum]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=3975</guid>
		<description><![CDATA[Alla kulturer har och har haft sina förklaringar på hur universum och jorden kom till, allt från stora havssköldpaddor till jättar som spyr upp allt vi ser idag. Alla dessa teorier, inklusive den kristna, har en sak gemensamt: från tomma intet fanns något som skapade något. Även Big Bang-teorin baseras faktiskt på att något skapades [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/02/bigbang2.jpg" alt="" title="bigbang2" width="465" height="172" class="alignnone size-full wp-image-3988" /></p>
<p>Alla kulturer har och har haft sina förklaringar på hur universum och jorden kom till, allt från stora havssköldpaddor till jättar som spyr upp allt vi ser idag. Alla dessa teorier, inklusive den kristna, har en sak gemensamt: från tomma intet fanns något som skapade något.</p>
<p>Även Big Bang-teorin baseras faktiskt på att något skapades av något, innan Big Bang fanns ingenting, varken tid, rum, energi (eller massa).</p>
<p>Nu finns visserligen flera Big Bang-teorier &#8211; de är lika många som det finns forskare på området, speciellt kring den första fasen, uppstarten av universum. Vissa menar att universum har alltid funnits, andra menar att vad vi ser idag skapades vid Big Bang och andra menar att universum, som vi känner det, skapas och förstörs hela tiden.</p>
<p>Ju mer jag läser om vad dagens forskare har att säga om Big Bang ju mer undrar jag om det inte är vårt svar på Adam och Eva-berättelsen (Genesis), alltså en berättelse som verkar logisk för tiden. </p>
<p>För i grunden är all forskning inom området baserad på antaganden och sannolikhetslära. Några experiment går inte att utföra; vad man gör är exempelvis att man kan göra en kalkyl över hur gravitationen fungerar och sedan räknar man på hur sannolikt det är att denna kalkyl stämmer. Detta verkar leda till att forskarna kan säga i princip vad som helst så länge de kan räkna sannolikhetsmodellen på det &#8211; vilket påminner lite av 2000 år gamla profeternas liv.</p>
<p>En intressant sak är att de flesta forskare, likt religiösa ikoner, avfärdar diskussioner kring &#8220;vad som fanns innan&#8221;, &#8220;vad som orsakade Big Bang&#8221; och &#8220;vad som finns utanför&#8221; eftersom det inte är relevant menar de. Själv tycker jag att dessa frågor är mer intressanta än själva Big Bang.</p>
<p><strong>&#8220;Återskapandet av Big Bang&#8221;</strong><br />
I media brukar det skrivas ibland kring partikelkrockarmakiner som <a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/nu-ar-big-bang-experimentet-igang-1.628274">&#8220;återskapar Big Bang&#8221;</a> för att påpeka för oss att Big Bang-teorin är sanning, men det stämmer inte; maskinen i Genève i Schweiz återskapar inte Big Bang. </p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/02/protoner.jpg" alt="" title="protoner" width="225" height="320" class="alignnone size-full wp-image-3978" align="right" hspace="4" /> För det första är inte Big Bang en kollision utan <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Metric_expansion_of_space">expandering av tid och rum</a> enligt teorin och för det andra så är det inte forskarnas mål heller att återskapa händelsen. </p>
<p>Och för det tredje så har inte ens alla världens företag tillsammans tillräckligt med energi som krävs för att skicka protoner i den hastighet som det krävs för att ens komma i närheten av Big Bang enligt forskarna själva.</p>
<p>Vad forskarna gör i forskningsinstitutet Cern är att de kollar vad olika protoner är gjorda av, dvs: de letar efter partiklar. Metaforiskt så kolliderar de två bilar i extremt hög fart och kollar vad för skrot som faller ur dem. Enligt forskarna är detta en väldigt ineffektiv forskning iom att de aldrig får se hur bilen verkligen är uppbyggd och hur delarna fungerar iom att man kvaddar både bilen och delarna &#8211; men det är den bästa lösningen vi har för studier inom området. Idag är <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_particles">en handfull partiklar</a> kända för mänskligheten.</p>
<p><strong>Big Bang och Einstein går inte ihop</strong><br />
Teorin, som är nedskriver i matematiska formler på ett par A4-sidor, har väldigt många brister. Den mest väsentliga bristen i Big Bang-teorin är att man inte kan förklara hur massa kom till. Det vill säga att en sten är en sten och att din hand är en hand och att du kan således greppa en sten.</p>
<p>Einsteins välkända formel: <a href="http://www.worsleyschool.net/science/files/emc2/emc2.html">E = mc<sup>2</sup></a>, dvs energi är massa och massa är energi förklarar visserligen vad Big Bang-forskarna &#8220;inte vet&#8221; men problemet är att om man sätter in Einsteins formel i Big Bang-kalkylen så blir allting fel och hela den matematiska formeln måste skrotas. Det betyder tre saker:</p>
<p>1) Einsteins formel är fel<br />
2) Big Bang-formeln är fel<br />
3) Fysikens lagar som vi känner dem gällde inte under Big Bang</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/02/gravitation.jpg" alt="" title="gravitation" width="216" height="275" class="alignnone size-full wp-image-3984" align="left" hspace="6" /> Denna fråga leder till frågan om gravitationen, dvs den svaga kraft som håller allting på plats, inte bara oss på jorden men även vår planet kring solen men också partiklarna kring och i protonerna (dvs att en sten är en sten). </p>
<p>Den mest framgångsrika teorin hittills är att det inte finns något magnetisk kraft som drar oss mot solen som kanske många föreställer sig, istället har jorden och andra planeter fastnat i en böjd tidsram och det är därför vi rullar (ej snurrar) kring solen (ha i åtanke att universum är tid och rum enligt teorin). </p>
<p>Men denna teori har visat sig vara ej applicerbar i alla situationer vilket förbryllar forskarna.</p>
<p><strong>Strängteorin</strong><br />
För att förklara ”undantagen” som ruinerar Big Bang har man kommit på den geniala lösningen: <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Strängteorin">strängteorin</a>, dvs att allt i universum är uppbyggt av strängar som vibrerar. Strängarna är så små att mänskligheten aldrig kommer att kunna se dem så teorin kommer alltid förbli en teori, strängarna är vår moderna Gud och teoriforskarna är våra profeter. Man har räknat till att det finns 11 olika strängar och det är också förklaringen till att vi har 11 olika dimensioner. Och Big Bang är en effekt av att två av dessa dimensioner kolliderade (som såpbubblor) och skapade vår dimension.</p>
<p>En intressant sak kring strängteorin är att du kan glömma att göra en karriär inom den teoretiska fysiken om du inte erkänner strängteorin. Det är också den största kritiken som riktats mot Big Bang-forskningen av forskarna själva: de får inte längre välja vad de ska forska om, dvs vad de tror på och inte; strängteorin har tagit död på forskningen om universums uppkomst &#8211; lite som det <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/De_tio_budorden#De_tio_budorden_enligt_reformert_tradition">första budordet</a> gjort för guden Jahve.</p>
<p><strong>Big Bang, vår bibel</strong><br />
Jag avfärdar inte de olika Big Bang-teorierna, det finns för mycket klokt sagt i den som verkar ge svar på frågorna som mänskligheten ställer sig. Och vi är ju här och universum finns. Men jag undrar om inte det var så man tänkte för 2000 år sedan, Första Moseboken är dåtidens Big Bang-teori som gav svar på samma frågor som vi har idag. </p>
<p>Big Bang verkar vara vår nya religion och teorin, likt bibeln, har samma innehåll: påståenden och antaganden, något som skapade sig själv och oss, liv, död, riktlinjer och krav, profeter som Newton, Einstein och Stephen Hawking och inte minst så har Big Bang-teorin en stod dos av hokus pokus.</p>
<p>Nåja, nu ska jag föröka kommunicera med de andra 10 jag som finns i de andra dimensionerna. Hummmma hummm buba huba, bala hala simsalabim. </p>
<p>Jag tror att jag har någon på tråden.</p>
<p><!--adsense--></p>
<p><small><a href="http://intressant.se/intressant">Intressant?</a> | Andra bloggar om: <a href="http://bloggar.se/om/Big+Bang" rel="tag">Big Bang</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Forskning" rel="tag">Forskning</a>, <a href="http://bloggar.se/om/religion" rel="tag">religion</a>, <a href="http://bloggar.se/om/universum" rel="tag">universum</a>, <a href="http://bloggar.se/om/vetenskap" rel="tag">vetenskap</a></small></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/3975/big-bang-teorin-dagens-svar-pa-jesus">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/3975/big-bang-teorin-dagens-svar-pa-jesus" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Big Bang-teorin, dagens svar på Jesus?" data-url="http://www.ppl.nu/3975/big-bang-teorin-dagens-svar-pa-jesus">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/3975/big-bang-teorin-dagens-svar-pa-jesus/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>5</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Därför blev människor till människor</title>
		<link>http://www.ppl.nu/3930/darfor-blev-manniskor-till-manniskor</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/3930/darfor-blev-manniskor-till-manniskor#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 24 Aug 2008 15:26:50 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[biologi]]></category>
		<category><![CDATA[evolution]]></category>
		<category><![CDATA[människa]]></category>
		<category><![CDATA[människor]]></category>
		<category><![CDATA[teorier]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=3930</guid>
		<description><![CDATA[Vi har två teorier om hur människan kom till, den religiösa versionen och så den vetenskapliga. Även om man är djupt troende och tror på att jorden är yngre än 10000 år så kan det ändå vara intressant att känna till vad forskarna kommer fram till genom sina studier. Själv tror jag att jag är [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div id="attachment_3929" class="wp-caption alignnone" style="width: 475px"><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2008/08/evolution-manniska.png" alt="Evolution: Människan, bild: britannica.com" title="Evolution: Människan, bild: britannica.com" width="465" height="195" class="size-full wp-image-3929" /><p class="wp-caption-text">Evolution: Människan, bild: britannica.com</p></div>
<p><!--adsense--></p>
<p>Vi har två teorier om hur människan kom till, den religiösa versionen och så den vetenskapliga. Även om man är djupt troende och tror på att jorden är yngre än 10000 år så kan det ändå vara intressant att känna till vad forskarna kommer fram till genom sina studier. Själv tror jag att jag är <a target="_blank" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Pandeism">pandeist</a>, ibland <a target="_blank" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Deism">deist</a> &#8211; det skiftar beroende hur långt jag kommit i mina tankegångar.</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2008/08/neandertalare.jpg" alt="Neandertalare, fot: britannica.com" title="Neandertalare, fot: britannica.com" width="222" height="180" align="right" hspace="10" /> Människor och aporna härstammar från människoaporna enligt evolutionsteorin, någon gång för 55 till 90 miljoner år sedan <a target="_blANK" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4nniska#M.C3.A4nniskans_utveckling">splittrades en art</a> och blev till flera. De utvecklades och fortsatte att splittras, och utav hela klungan blev vi till och ett par apor.</p>
<p>Varför blev just människor till människor då?</p>
<p>Vad som gör människan unikt från andra djur är inte intelligensen, att vi har känslor, kultur, kommunikation, att förstår grammatik, att vi krigar, dödar för njutningen skull eller att vi kan förutspå saker och ting etc. Dessa egenskaper har nämligen andra djur också.</p>
<p>Det som skiljer oss från andra djur är våra magar, våra magar är nämligen mindre än våra hjärnor. Apornas magar är stora medan hjärnan är liten. Dessa två egenskaper är också svaret på varför människor är människor och inte apor.</p>
<p>Teorin är att vår hjärna började växa efter att vi började tillaga vårt kött ovan öppen eld. Tillagat kött är nämligen lättare att hämta näring ur, det krävs 12,5 procent mindre energi att smälta tillagat kött än rått kött. Och så får man ut 20-40 procent mer kalorier om köttet är tillagat.</p>
<p>Eftersom magen och hjärnor kräver ungefär lika mycket energi att driva svarade evolutionen med att krympa magen och överskottsenergin gick till hjärnan så att den kunde utvecklas. Det är med andra ord tack vore våra magar som vi människor kan kalla oss för människor idag.</p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/3930/darfor-blev-manniskor-till-manniskor">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/3930/darfor-blev-manniskor-till-manniskor" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Därför blev människor till människor" data-url="http://www.ppl.nu/3930/darfor-blev-manniskor-till-manniskor">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/3930/darfor-blev-manniskor-till-manniskor/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>7</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Världens djupaste inomhusbassäng</title>
		<link>http://www.ppl.nu/3607/varldens-djupaste-simbassang</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/3607/varldens-djupaste-simbassang#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 13 Aug 2008 14:56:45 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[Belgien]]></category>
		<category><![CDATA[Bryssel]]></category>
		<category><![CDATA[Nemo 33]]></category>
		<category><![CDATA[simbassängen]]></category>
		<category><![CDATA[världen]]></category>
		<category><![CDATA[världens djupaste]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=3607</guid>
		<description><![CDATA[Den 33 meter djupa simbassängen som kallas Nemo 33 ligger utanför Bryssel. Simbassängen har olika plan där djupet varierar och lite var stans finns det små grottor och gångar man kan gömma sig i efter ett bråk med frugan. För att fylla bassängen krävs det 2&#8217;500&#8217;000 liter vatten som hämtas från en vattenspringa i närheten. [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2008/08/bassang.jpg" alt="Världens djupaste inomhusbassäng, fot: China.org" title="Världens djupaste inomhusbassäng, fot: China.org" width="465" height="300" class="size-full wp-image-3606" /> </p>
<p>Den 33 meter djupa simbassängen som kallas <a target="_blank"  href="http://www.nemo33.com/index/">Nemo 33</a> ligger utanför Bryssel. Simbassängen har olika plan där djupet varierar och lite var stans finns det små grottor och gångar man kan gömma sig i efter ett bråk med frugan. </p>
<p>För att fylla bassängen krävs det 2&#8217;500&#8217;000 liter vatten som hämtas från en vattenspringa i närheten. Bassängen är designad av belgaren John Beernaerts och öppnades för allmänheten <a target="_blank" href="http://news.bbc.co.uk/cbbcnews/hi/world/newsid_3771000/3771073.stm">för 4 år sedan</a>.</p>
<p><strong>Uppdatering:</strong> Nemo 33 är världens djupaste inomhusbassäng medan världens största och djupaste simbassäng är <a target="_blank" href="http://minluktaroxofisk.blogspot.com/2008/08/vrldens-strsta-utomhuspool.html">San Alfonso del Mar</a> som är 1013 meter lång (!) och täcker <abbr title="1 ha = 10000 m²">8 hektar</abbr> mark.  San Alfonso del Mar har ett maxdjup på 35 meter.</p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/3607/varldens-djupaste-simbassang">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/3607/varldens-djupaste-simbassang" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Världens djupaste inomhusbassäng" data-url="http://www.ppl.nu/3607/varldens-djupaste-simbassang">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/3607/varldens-djupaste-simbassang/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>8</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
