<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Udda Nyheter &#187; Historia</title>
	<atom:link href="http://www.ppl.nu/category/kultur-noje/historia/feed" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.ppl.nu</link>
	<description>I originalförpackning sedan 1979 (Fru sökes)</description>
	<lastBuildDate>Sun, 29 Jan 2012 22:12:50 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.2.1</generator>
		<item>
		<title>Bo-Taoshi, en japansk version av rugby &#8211; fast utan boll</title>
		<link>http://www.ppl.nu/6678/bo-taoshi-en-japansk-version-av-rugby-fast-utan-boll</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/6678/bo-taoshi-en-japansk-version-av-rugby-fast-utan-boll#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 19 Jul 2011 15:26:05 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[Traditioner]]></category>
		<category><![CDATA[Bo-Taoshi]]></category>
		<category><![CDATA[Japan]]></category>
		<category><![CDATA[sport]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=6678</guid>
		<description><![CDATA[Video: Är det publiken i bakgrunden eller de antal läkare som behövs för att plåstra om lagen efter varje vunnet poäng? 150 vältränade soldater, med 75 mannar i varje lag, och två gigantisk ätpinnar, det är allt som behövs för att utöva Bo-Taohi, en sport som utövas främst av kadetter vid National Defense Academy of [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><iframe width="468" height="296" src="http://www.youtube.com/embed/u_8iztLC_Vw?rel=0" frameborder="0" allowfullscreen></iframe><br />
<small>Video: Är det publiken i bakgrunden eller de antal läkare som behövs för att plåstra om lagen efter varje vunnet poäng?</small></p>
<p>150 vältränade soldater, med 75 mannar i varje lag, och två gigantisk ätpinnar, det är allt som behövs för att utöva Bo-Taohi, en sport som utövas främst av kadetter vid National Defense Academy of Japan. För att ta poäng ska man vara först med välta motståndarens gigantiska ätpinne. Alla knep verkar tillåtna, karatesparkar, strypgrepp och kamikaze attacker.</p>
<p><script type="text/javascript"><!--
google_ad_client = "pub-1216001409660802";
/* 468x60 */
google_ad_slot = "7376300873";
google_ad_width = 468;
google_ad_height = 60;
//-->
</script>
<script type="text/javascript"
src="http://pagead2.googlesyndication.com/pagead/show_ads.js">
</script></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/6678/bo-taoshi-en-japansk-version-av-rugby-fast-utan-boll">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/6678/bo-taoshi-en-japansk-version-av-rugby-fast-utan-boll" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Bo-Taoshi, en japansk version av rugby &#8211; fast utan boll" data-url="http://www.ppl.nu/6678/bo-taoshi-en-japansk-version-av-rugby-fast-utan-boll">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/6678/bo-taoshi-en-japansk-version-av-rugby-fast-utan-boll/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ligger i kvinnans natur att sälja sex för pengar: människans evolution förklarad</title>
		<link>http://www.ppl.nu/5006/ligger-i-kvinnans-natur-att-salja-sex-for-pengar-manniskans-evolution-forklarad</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/5006/ligger-i-kvinnans-natur-att-salja-sex-for-pengar-manniskans-evolution-forklarad#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 05 Oct 2009 04:44:52 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[Afrika]]></category>
		<category><![CDATA[ardi]]></category>
		<category><![CDATA[Ardipithecus ramidus]]></category>
		<category><![CDATA[Australopithecus afarensis]]></category>
		<category><![CDATA[etiopien]]></category>
		<category><![CDATA[evolution]]></category>
		<category><![CDATA[kvinnor]]></category>
		<category><![CDATA[lucy]]></category>
		<category><![CDATA[män]]></category>
		<category><![CDATA[människa]]></category>
		<category><![CDATA[människor]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[prostitution]]></category>
		<category><![CDATA[sex]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=5006</guid>
		<description><![CDATA[Fyndet av den 4.4 miljoner år gamla människoapan från Afrika som fått smeknamnet Ardi har gett en ny teori åt världen kring människans uppkomst. Förr trodde man att människan utvecklades utifrån människoapor då djungeln försvann: människoaporna tvingades att springa runt på savannen efter mat och utvecklade således en kropp för detta ändamål. Idag hävdar dock [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/10/ardi-ardipithecus-ramidus.jpg" alt="ardi ardipithecus ramidus" title="ardi ardipithecus ramidus" width="465" height="499" class="alignnone size-full wp-image-5011" /></p>
<p>Fyndet av den 4.4 miljoner år gamla människoapan från <a target="_blank" href="http://ppl.nu/tag/afrika">Afrika</a> som fått smeknamnet <a target="_blank" href="http://sciencenow.sciencemag.org/cgi/content/full/2009/1001/1">Ardi</a> har gett en ny teori åt världen kring människans uppkomst. Förr trodde man att människan utvecklades utifrån människoapor då djungeln försvann: människoaporna tvingades att springa runt på savannen efter mat och utvecklade således en kropp för detta ändamål. Idag hävdar dock <a target="_blank" href="http://ppl.nu/tag/forskning">forskarna</a> efter att ha studerat Ardi att det är inte maten som ligger till grund för vår evolution, istället är det <a target="_blank" href="http://sciencenow.sciencemag.org/cgi/content/full/2009/1001/1">njutning</a> i form av sex.</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/10/ardi-ardipithecus-ramidus-1.jpg" alt="ardi, ardipithecus ramidus, afrika, etiopien" title="ardi, ardipithecus ramidus, afrika, etiopien" width="280" height="309" class="alignnone size-full wp-image-5012" align="left" hspace="10"/>Ardi är vår näst äldsta förfäder som vi har hittat och sägs vara den sista brutna länken i <a target="_blank" href="http://ngm.nationalgeographic.com/human-evolution/human-ancestor">vår evolution</a>. Innan Ardi hittar vi den 4.4 till 5.8 miljoner år gamla människoapan <a target="_blank"  href="http://en.wikipedia.org/wiki/Ardipithecus#Ardipithecus_kadabba">Ardipithecus kadabba</a> och efter Ardi kommer människoapan <a target="_blank" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Australopithecus_afarensis">Lucy</a>, en ca 3.3 miljoner år gammal upprättgående förmänniska.</p>
<p>Tidigare spekulerade man att människoaporna som levde mellan A. kadabba och Lucys tid måste alltså varit savannlevande knoggångare, dvs en schimpansliknande varelse som använder knogar att gå på. Men Ardi, Lucys förfader, har både händer och fötter anpassade för att gripa tag i grenar vilket gör att den gamla evolutionsteorin för människan inte längre accepteras &#8211; varför skulle människoapan dra iväg från skogen när där fanns gott om mat och dessutom skydd från hungriga lejon?</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/10/ardi-ardipithecus-ramidus-2.jpg" alt="ardi ardipithecus ramidus käkar tänder" title="ardi ardipithecus ramidus käkar tänder" width="285" height="411" class="alignnone size-full wp-image-5014" align="right" hspace="10"/>Just nu spekulerar man kring en ny evolutionsteori om att Ardi började röra sig på marken av en enkel anledning &#8211; trotts att hon var utrustad med verktyg för att klättra i träd &#8211; hanens sug efter <a target="_blank" href="http://ppl.nu/tag/sex">sex</a>.</p>
<p>Hos apor, dagens som dåtidens, hittar <a target="_blank" href="http://ppl.nu/tag/man">hanen</a> en sexpartner genom en hederlig apmetod: genom att slåss med andra hanar för att kräva sin rätt att få föröka sig med en fertil hona. Framgång ledder till stora hörntänder och en liten, men styv penis &#8211; eftersom det gäller att vara snabb i sängen om man ska hinna med att ligga med alla honor som har ägglossning (apornas penisar är anpassade för snabb utlösning).</p>
<p>Hanar med små hörntänder måste då istället använda hjärnan för att få föröka sig med en hona &#8211; exempelvis genom att ge henne en gåva, en banan eller två, och kräva sex i gengäld. Och just ett sådant beteende har man kunnat se hos dagens schimpanser.</p>
<p>Men själva anledningen till att Ardi började vandra på marken är att hanarna började konstant vara på jakt efter gåvor till <a target="_blank" href="http://ppl.nu/tag/kvinnor">honorna</a> för att få sig ett nyp &#8211; och apor som har två händer fria är mycket mer effektiva kring insamling av dessa gåvor än apor som svingar sig i träden.</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/10/ardi-ardipithecus-ramidus-3.jpg" alt="ardi ardipithecus ramidus skelett" title="ardi ardipithecus ramidus skelett" width="280" height="273" class="alignnone size-full wp-image-5017" align="left" hspace="10" />Samtidigt blir honorna mer imponerade av en hane som ständigt kan försörja henne med mat vilket ledde till att otrogna apor med stora hörntänder inte längre var så attraktiva som pappor och valdes därför bort som sexpartners. Denna teori stöds av Ardis käkar och fysiologi &#8211; men också av människans manér: mat på bordet, monogami och beslutsrätt. Och <a target="_blank" href="http://ppl.nu/2609/hanglas-pa-kvinnor-ska-stoppa-prostitution-indonesien">horeri</a>.</p>
<p><em>Tidigare: <a target="_blank" href="http://ppl.nu/3930/darfor-blev-manniskor-till-manniskor">Därför blev människor till människor</a>. Tidskriften Science, som studierna kring Ardi presenteras i, har delat ut <a target="_blank" href="http://www.sciencemag.org/ardipithecus/">artiklar för gratisläsning</a>. Det krävs dock att man registrerar sig. Artiklar i svensk media: <a target="_blank" href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/ardi-andrar-synen-pa-manniskan-1.965566">dn</a>, <a target="_blank"  href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3592253.svd">svd</a></em></p>
<p>Uppdatering; dokumentären om Adri</p>
<p><iframe width="468" height="296" src="http://www.youtube.com/embed/XsO0Bh0ErbQ?rel=0&amp;hd=1" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></p>
<p><script type="text/javascript"><!--
google_ad_client = "pub-1216001409660802";
/* 468x60 */
google_ad_slot = "7376300873";
google_ad_width = 468;
google_ad_height = 60;
//-->
</script>
<script type="text/javascript"
src="http://pagead2.googlesyndication.com/pagead/show_ads.js">
</script></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/5006/ligger-i-kvinnans-natur-att-salja-sex-for-pengar-manniskans-evolution-forklarad">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/5006/ligger-i-kvinnans-natur-att-salja-sex-for-pengar-manniskans-evolution-forklarad" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Ligger i kvinnans natur att sälja sex för pengar: människans evolution förklarad" data-url="http://www.ppl.nu/5006/ligger-i-kvinnans-natur-att-salja-sex-for-pengar-manniskans-evolution-forklarad">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/5006/ligger-i-kvinnans-natur-att-salja-sex-for-pengar-manniskans-evolution-forklarad/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>10</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>National Geographic kartlägger dina dumma förfäder</title>
		<link>http://www.ppl.nu/4999/national-geographic-kartlagger-dina-dumma-forfader</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/4999/national-geographic-kartlagger-dina-dumma-forfader#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 04 Oct 2009 22:10:10 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[DNA]]></category>
		<category><![CDATA[förfäder]]></category>
		<category><![CDATA[National Geographic]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=4999</guid>
		<description><![CDATA[National Geographic håller på att skapa en riktig rolig sajt. Skickar du in ditt DNA så kan du få svar på kring när och hur dina förfäder vandrade genom kontinenterna. Och samtidigt hjälper man forskarna att kartlägga människans utvandring från Afrika. Riktigt roligt, det vill jag vara med på tänkte jag &#8211; och så såg [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/10/dave.jpg" alt="Dave, National Geographics" title="Dave, National Geographics" width="465" height="232" class="alignnone size-full wp-image-5002" /></p>
<p>National Geographic håller på att skapa en riktig <a target="_blank" href="http://channel.nationalgeographic.com/channel/human-family-tree">rolig sajt</a>. Skickar du in <a target="_blank" href="https://genographic.nationalgeographic.com/genographic/journey.html">ditt DNA</a> så kan du få <a target="_blank" href="https://genographic.nationalgeographic.com/genographic/sample_results.html">svar på</a> kring när och hur dina förfäder vandrade genom kontinenterna. Och samtidigt hjälper man forskarna att kartlägga <a target="_blank" href="http://ngm.nationalgeographic.com/big-idea/02/queens-genes">människans utvandring</a> från Afrika.</p>
<p>Riktigt roligt, det vill jag vara med på tänkte jag &#8211; och så såg jag andra människors <a target="_blank" href="http://migration-stories.nationalgeographic.com/all_stories/">berättelser och resultat</a>.</p>
<p>Ta <a target="_blank" href="http://migration-stories.nationalgeographic.com/your_stories/featured/39/">Dave</a> till exempel (karta ovan), en svart man som fått sina förfäder kartlagda. Enligt hans karta så vandrade hans förfäder ut från Afrika ca 31&#8217;000 till 79&#8217;000 år sedan. De blev araber, asiater sedan ryssar och till slut hamnade de i Europa. Därefter måste de ha frivilligt åkt tillbaka till Afrika för att åter igen bli svarta världsmedborgare.</p>
<p>Vill man veta sånt egentligen? Att ens förfäder var så förvirrade att de gick runt i cirklar? Pinsamt ju.</p>
<p><object width="465" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/RPDdmAQXNfc&#038;hl=sv&#038;fs=1&#038;"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/RPDdmAQXNfc&#038;hl=sv&#038;fs=1&#038;" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="465" height="344"></embed></object></p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/4999/national-geographic-kartlagger-dina-dumma-forfader">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/4999/national-geographic-kartlagger-dina-dumma-forfader" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="National Geographic kartlägger dina dumma förfäder" data-url="http://www.ppl.nu/4999/national-geographic-kartlagger-dina-dumma-forfader">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/4999/national-geographic-kartlagger-dina-dumma-forfader/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>11</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>&#8220;Mad Jack&#8221; Churchill, andra världskrigets värsta badass</title>
		<link>http://www.ppl.nu/4552/mad-jack-churchill-andra-varldskrigets-varsta-badass</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/4552/mad-jack-churchill-andra-varldskrigets-varsta-badass#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 22 Sep 2009 11:59:31 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[andra världskriget]]></category>
		<category><![CDATA[galet]]></category>
		<category><![CDATA[hjältar]]></category>
		<category><![CDATA[Krig]]></category>
		<category><![CDATA[Mad Jack Churchill]]></category>
		<category><![CDATA[pilbåge]]></category>
		<category><![CDATA[soldater]]></category>
		<category><![CDATA[svärd]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=4552</guid>
		<description><![CDATA[Om ni tittar på bilden så märker ni att en av solderna har ett ninjasvärd i handen. Det är &#8220;Mad Jack&#8221; Churchill, även kallad för &#8220;Fighting Jack Churchill&#8221;. &#8220;Mad Jack&#8221;, som namnet antyder, var andra världskrigets mest galna sate som världen har och hade skådat. Under hela andra världskriget rusade han mot tyskarna med bara [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/09/mad-jack-churchill.jpg" alt="Mad Jack Churchill" title="Mad Jack Churchill" width="465" height="296" class="alignnone size-full wp-image-4553" /></p>
<p>Om ni tittar på bilden så märker ni att en av solderna har ett ninjasvärd i handen. Det är <a target="_blank" href="http://www.wwiihistorymagazine.com/2005/july/col-profiles.html">&#8220;Mad Jack&#8221; Churchill</a>, även kallad för &#8220;Fighting Jack Churchill&#8221;.</p>
<p>&#8220;Mad Jack&#8221;, som namnet antyder, var andra världskrigets mest galna sate som världen har och hade skådat. Under hela andra världskriget rusade han mot tyskarna med bara sitt svärd, en långbåge och ett par granater. Och om det inte var tillräckligt imponerande så krediteras han för att ha tillfångatagit 42 tyskajävlar under en operation i Italien. Enda han hade till hjälp var hans svärd och en <a target="_blank" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Korpral">korpral</a> vid sidan om.</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/09/jack-churchill.jpg" alt="Jack Churchill" title="Jack Churchill" width="200" height="100" class="alignnone size-full wp-image-4557" align="left" hspace="10"/>I slutet av kriget var Mad Jack och hans trupp på väg att tillfångata en befästning kreativt kallad för &#8220;Point 622&#8243;. Churchill tog ledningen, ledde gruppen i mörkret genom taggtråd, minor och flygande granater. Trots att hans enhet gjorde sitt bästa för att hänga i Mad Jacks fotspår, förlorade han alla utom sex av sina män till den fjuttiga saken som kallas för döden. Senare under striden stöp alla som inte hette Mad Jack vid en granatattack.</p>
<p>När tyskarna hittade honom efter den misslyckade attacken spelade han &#8220;Will Ye No Come Back Again?&#8221; på sin säckpipa. Jepp, glömde nämna det, han gick runt och bar på sin säckpipa under striderna.</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/09/svard.jpg" alt="Svärd" title="Svärd" width="199" height="300" class="alignnone size-full wp-image-4560" align="right" hspace="10" /> Efter att ha sänts till ett koncentrationsläger blev han uttråkad och stack därifrån. Han bara gick ut. Tyskarna fångade honom igen och skickade honom till ett nytt läger. Ännu en gång blev han uttråkad och ännu en gång stack han ifrån fångenskap. </p>
<p>Efter att ha vandrat 240 kilometer och tuggat en burk lök, plockades han upp av amerikanarna som skickade tillbaka honom till Storbritannien. Där krävde han att skickas tillbaka till fältet. Tyvärr fick Mad Jack en besvikelse till meddelande: kriget var över.</p>
<p>Efter kritget sade han till sina vänner att &#8220;Om det inte vore för dessa jävla jänkare, kunde vi ha hållit kriget vid liv ytterligare 10 år!&#8221; Jack Churchill blev 90 år gammal och dog fridfullt i sitt hem i Surrey, England 1996.</p>
<p><a target="_blank" href="http://www.cracked.com/article_17019_5-real-life-soldiers-who-make-rambo-look-like-pussy.html">cred</a></p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/4552/mad-jack-churchill-andra-varldskrigets-varsta-badass">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/4552/mad-jack-churchill-andra-varldskrigets-varsta-badass" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="&#8220;Mad Jack&#8221; Churchill, andra världskrigets värsta badass" data-url="http://www.ppl.nu/4552/mad-jack-churchill-andra-varldskrigets-varsta-badass">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/4552/mad-jack-churchill-andra-varldskrigets-varsta-badass/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>14</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Därför blev människor till människor</title>
		<link>http://www.ppl.nu/3930/darfor-blev-manniskor-till-manniskor</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/3930/darfor-blev-manniskor-till-manniskor#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 24 Aug 2008 15:26:50 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[biologi]]></category>
		<category><![CDATA[evolution]]></category>
		<category><![CDATA[människa]]></category>
		<category><![CDATA[människor]]></category>
		<category><![CDATA[teorier]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=3930</guid>
		<description><![CDATA[Vi har två teorier om hur människan kom till, den religiösa versionen och så den vetenskapliga. Även om man är djupt troende och tror på att jorden är yngre än 10000 år så kan det ändå vara intressant att känna till vad forskarna kommer fram till genom sina studier. Själv tror jag att jag är [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div id="attachment_3929" class="wp-caption alignnone" style="width: 475px"><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2008/08/evolution-manniska.png" alt="Evolution: Människan, bild: britannica.com" title="Evolution: Människan, bild: britannica.com" width="465" height="195" class="size-full wp-image-3929" /><p class="wp-caption-text">Evolution: Människan, bild: britannica.com</p></div>
<p><!--adsense--></p>
<p>Vi har två teorier om hur människan kom till, den religiösa versionen och så den vetenskapliga. Även om man är djupt troende och tror på att jorden är yngre än 10000 år så kan det ändå vara intressant att känna till vad forskarna kommer fram till genom sina studier. Själv tror jag att jag är <a target="_blank" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Pandeism">pandeist</a>, ibland <a target="_blank" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Deism">deist</a> &#8211; det skiftar beroende hur långt jag kommit i mina tankegångar.</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2008/08/neandertalare.jpg" alt="Neandertalare, fot: britannica.com" title="Neandertalare, fot: britannica.com" width="222" height="180" align="right" hspace="10" /> Människor och aporna härstammar från människoaporna enligt evolutionsteorin, någon gång för 55 till 90 miljoner år sedan <a target="_blANK" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4nniska#M.C3.A4nniskans_utveckling">splittrades en art</a> och blev till flera. De utvecklades och fortsatte att splittras, och utav hela klungan blev vi till och ett par apor.</p>
<p>Varför blev just människor till människor då?</p>
<p>Vad som gör människan unikt från andra djur är inte intelligensen, att vi har känslor, kultur, kommunikation, att förstår grammatik, att vi krigar, dödar för njutningen skull eller att vi kan förutspå saker och ting etc. Dessa egenskaper har nämligen andra djur också.</p>
<p>Det som skiljer oss från andra djur är våra magar, våra magar är nämligen mindre än våra hjärnor. Apornas magar är stora medan hjärnan är liten. Dessa två egenskaper är också svaret på varför människor är människor och inte apor.</p>
<p>Teorin är att vår hjärna började växa efter att vi började tillaga vårt kött ovan öppen eld. Tillagat kött är nämligen lättare att hämta näring ur, det krävs 12,5 procent mindre energi att smälta tillagat kött än rått kött. Och så får man ut 20-40 procent mer kalorier om köttet är tillagat.</p>
<p>Eftersom magen och hjärnor kräver ungefär lika mycket energi att driva svarade evolutionen med att krympa magen och överskottsenergin gick till hjärnan så att den kunde utvecklas. Det är med andra ord tack vore våra magar som vi människor kan kalla oss för människor idag.</p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/3930/darfor-blev-manniskor-till-manniskor">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/3930/darfor-blev-manniskor-till-manniskor" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Därför blev människor till människor" data-url="http://www.ppl.nu/3930/darfor-blev-manniskor-till-manniskor">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/3930/darfor-blev-manniskor-till-manniskor/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>7</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Internet i Helsingborg 1995</title>
		<link>http://www.ppl.nu/2868/internet-i-helsingborg-1995</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/2868/internet-i-helsingborg-1995#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 18 Jun 2008 07:54:10 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[Webb]]></category>
		<category><![CDATA[Helsingborg]]></category>
		<category><![CDATA[Internet]]></category>
		<category><![CDATA[Skåne]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=2868</guid>
		<description><![CDATA[En reporter från Helsingborgs Dagblad hittar en gammal artikel han skrev under 1995 om Internet. Då fanns 500 Internetanvändare i Nordvästra Skåne, stadsbiblioteket hade tre datorer för allmänheten och man var tvungen att boka sig en vecka innan för 2 timmars surfande. Det var 13 år sedan det men citatet stämmer fortfarande: Internet är ännu [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2008/06/internet.jpg" alt="Internet" title="Internet" width="185" height="240" hspace="10" align="right" /> En reporter från Helsingborgs Dagblad hittar en <a target="_blank" href="http://blogg.hd.se/helsingborgsliv/2008/04/20/det-har-med-internet/">gammal artikel han skrev under 1995 om Internet</a>. Då fanns 500 Internetanvändare i Nordvästra Skåne, stadsbiblioteket hade tre datorer för allmänheten och man var tvungen att boka sig en vecka innan för 2 timmars surfande. Det var 13 år sedan det men citatet stämmer fortfarande:</p>
<blockquote><p>Internet är ännu ett av dessa nutidsfenomen som delar upp befolkningen, som får vissa att känna sig dumma och får andra att lystet ta för sig av den nya tekniken.<br />
Peter Carlson, 1995</p></blockquote>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/2868/internet-i-helsingborg-1995">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/2868/internet-i-helsingborg-1995" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Internet i Helsingborg 1995" data-url="http://www.ppl.nu/2868/internet-i-helsingborg-1995">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/2868/internet-i-helsingborg-1995/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Porrfilm med Marilyn Monroe värd 9,2 miljoner</title>
		<link>http://www.ppl.nu/2659/porrfilm-med-marilyn-monroe-vard-92-miljoner</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/2659/porrfilm-med-marilyn-monroe-vard-92-miljoner#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 25 Apr 2008 18:09:32 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ögongodis]]></category>
		<category><![CDATA[Film/TV]]></category>
		<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[film]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Paris Hilton]]></category>
		<category><![CDATA[porr]]></category>
		<category><![CDATA[porrfilm]]></category>
		<category><![CDATA[sex]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=2659</guid>
		<description><![CDATA[<img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2008/04/marilyn_monroe.jpg" alt="Marilyn Monroe" title="Marilyn Monroe" width="465" height="271" class="alignnone size-full wp-image-2661" />

Man finns inte om man inte spelat in en hemmagjord porrfilm, jag har gjort det, du har gjort det, Paris Hilton har gjort det och så har även Marilyn Monroe. ]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2008/04/marilyn_monroe.jpg" alt="Marilyn Monroe" title="Marilyn Monroe" width="465" height="271" class="alignnone size-full wp-image-2661" /></p>
<p><strong>Man finns inte om man inte spelat in en hemmagjord porrfilm, jag har gjort det, du har gjort det, Paris Hilton har gjort det och så har även Marilyn Monroe. </strong></p>
<p>Den 15 minuter långa svartvita filmen som troligen spelades in på 50-talet har varit liggande hos en son till en numera avlidne FBI-anställd. </p>
<p>När porrfilmen blev känd under 60-talet försökte FBI verifiera om Marilyn Monroes partner som hon utövar oralsex på, var John F. Kennedy eller åtminstone Robert F. Kennedy. Dock är mannen på filmen fortfarande okänd då hans ansikte inte finns med på bild. </p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2008/04/marilyn_monroe_small.jpg" alt="Marilyn Monroe" title="Marilyn Monroe" width="222" height="283" class="alignnone size-full wp-image-2660" align="right" hspace="15"/> Porrfilmen <a target="_blank" href="http://www.nypost.com/seven/04142008/news/regionalnews/hard_core_marilyn_106443.htm">såldes på auktion</a> för 1,5 miljoner dollar, ca 9,2 miljoner svenska kronor. Snubben måste älska porrfilm. Jättemycket.</p>
<p>Marilyn Monroes egentliga namn är Norma Jeane Mortenson, senare Norma Jeane Baker. Monroe var gift under sin 36-långa livstid tre gånger. Hon dog den 5 augusti 1962 i sömnen efter en överdos av barbiturater, en äldre typ av läkemedel mot ångest, sömnproblem och epilepsi.</p>
<p>Och nu till det viktiga: det finns två sorters oralsex, den ena kallas för <a target="_blank" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Oralsex#Fellatio">fellatio</a> medan den andra <a target="_blank" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Oralsex#Cunnilingus">cunnilingus</a>. Nu vet vi det.</p>
<p><!--adsense--></p>
<p><a href="http://intressant.se/intressant">Intressant?</a> | Andra bloggar om: <a href="http://bloggar.se/om/Marilyn+Monroe" rel="tag">Marilyn Monroe</a>, <a href="http://bloggar.se/om/sex" rel="tag">sex</a>, <a href="http://bloggar.se/om/porrfilm" rel="tag">porrfilm</a>, <a href="http://bloggar.se/om/film" rel="tag">film</a>, <a href="http://bloggar.se/om/auktion" rel="tag">auktion</a>, <a href="http://bloggar.se/om/kultur" rel="tag">kultur</a>, <a href="http://bloggar.se/om/nyheter" rel="tag">nyheter</a></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/2659/porrfilm-med-marilyn-monroe-vard-92-miljoner">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/2659/porrfilm-med-marilyn-monroe-vard-92-miljoner" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Porrfilm med Marilyn Monroe värd 9,2 miljoner" data-url="http://www.ppl.nu/2659/porrfilm-med-marilyn-monroe-vard-92-miljoner">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/2659/porrfilm-med-marilyn-monroe-vard-92-miljoner/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>10</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>The Wehrmacht: History Channel</title>
		<link>http://www.ppl.nu/2658/the-wehrmacht-history-channel</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/2658/the-wehrmacht-history-channel#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 25 Apr 2008 13:01:16 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Film/TV]]></category>
		<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[google]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Piratebay]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[test]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=2658</guid>
		<description><![CDATA[Var tvungen att testa spelet The Guild 2: The pirates of the European Seas och ta mig igenom dokumentärserien The Wehrmacht. Spelet var skit men dokumentärserien från History Channel om Nazitysklands försvarsmakt var helt OK iom att serien är baserad på nya uppgifter som nyligen släppts av Storbritanniens underättelsetjänst. De tillfångatagna tyska militära ledare fick [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2008/04/wehrmacht.jpg" alt="The Wehrmacht, Kaukasfronten" title="The Wehrmacht, Kaukasfronten" width="465" height="303" class="alignnone size-full wp-image-2657" /></p>
<p>Var tvungen att testa spelet <a target="_blank" href="http://www.gamespot.com/pc/strategy/theguild2piratesoftheeuropeanseas/index.html">The Guild 2: The pirates of the European Seas</a> och ta mig igenom dokumentärserien <a target="_blank" href="http://www.google.se/search?hl=sv&#038;suggon=0&#038;client=firefox-a&#038;channel=s&#038;rls=org.mozilla%3Asv-SE%3Aofficial&#038;q=Wehrmacht+history+channel+torrent&#038;btnG=S%C3%B6k&#038;meta=">The Wehrmacht</a>. Spelet var skit men dokumentärserien från History Channel om Nazitysklands försvarsmakt var helt OK iom att serien är baserad på nya uppgifter som nyligen släppts av Storbritanniens underättelsetjänst.</p>
<p>De tillfångatagna tyska militära ledare fick sitta inlåsta på ett slott, de berövades friheten med erbjöds lyx, på så sätt blev miljön avslappnad och generalerna började tala fritt med varandra, om politik och krig, omedvetna om att Storbritanniens underrättelsetjänst spelade in allt de sade.</p>
<p>The Wehrmacht är intressant eftersom dokumentären bygger på utifrån tyska militären, vanligtvis i såna dokumentärer intervjuas judar, engelska soldater och amerikanska marinsoldater, här väljer man tyska soldater berätta hur militärlivet var och hur nazifolket tänkte mellan åren 1939-1945.</p>
<p>Trots att jag är en dokumentärjunkie fick jag lite ny info trotts att jag sett hundratals dokumentärer om andra världskriget. </p>
<ul>Utdelat:</p>
<li><a target="_blank" href="http://www.google.se/url?sa=t&#038;ct=res&#038;cd=1&#038;url=http%3A%2F%2Fthepiratebay.org%2Ftor%2F3998985%2FHistory_Channel_The_Wehrmacht&#038;ei=L9MRSMTVDKi80wStx-GNAg&#038;usg=AFQjCNF3OxNWIRSjeWk4AV9IuFQMD3RfsA&#038;sig2=IWNslyan4LSJ9N4qnvgOUg">The Piratebay</a></li>
<li>TVtorrents [<a href="http://www.tvtorrents.com/loggedin/torrent.do?info_hash=7fe4ffb7d543b81a15a94359f899611feea5ce65">Del 1</a>] [<a href="http://www.tvtorrents.com/loggedin/torrent.do?info_hash=245a20dd0d4acbd0b63cb7d6cd0a5074e64d8ef5">Del 2</a>] [<a href="http://www.tvtorrents.com/loggedin/torrent.do?info_hash=c3cb1892c656c4293c774062aa8f579b3ef570ef">Del 3</a>] [<a href="http://www.tvtorrents.com/loggedin/torrent.do?info_hash=cb9d78536c69b7e85252169bcd2c729d9c6ef259">Del 4</a>] [<a href="http://www.tvtorrents.com/loggedin/torrent.do?info_hash=4b01d8969413ae6690602d3fdb16757dc16f87b2">Del 5</a>]</li>
</ul>
<p><em><strong>Notering:</strong> Serien som består av fem delar ska inte ses av de som inte är lite morbida av sig, berättelserna innehåller bland annat detaljerade beskrivningar av hur barn torteras och sedan mördas i sina egna hem.</em></p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/2658/the-wehrmacht-history-channel">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/2658/the-wehrmacht-history-channel" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="The Wehrmacht: History Channel" data-url="http://www.ppl.nu/2658/the-wehrmacht-history-channel">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/2658/the-wehrmacht-history-channel/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>2 in 1 &#8211; Miljöanpassad design</title>
		<link>http://www.ppl.nu/2367/2-in-1-miljoanpassad-design</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/2367/2-in-1-miljoanpassad-design#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 16 Mar 2008 20:24:30 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Konst]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[Prylar]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/2367/2-in-1-miljoanpassad-design</guid>
		<description><![CDATA[<img src='http://ppl.nu/wp-content/uploads/2008/03/2in1lampa.jpg' alt='2 in 1 lampa, AWARE Laundry Lamp' />

Endast 5% av energin från en klassisk glödlampa utsöndras till ljus, resterande energin omvandlas till värme så varför inte hänga upp kalsingarna på ett upplyst tvättställ i TV-rummet. <em>The AWARE Laundry Lamp</em> hittade jag på den svenska sajten <a href="http://www.tii.se/aware/designConcept.html" target="_blank" >Aware</a>.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src='http://ppl.nu/wp-content/uploads/2008/03/2in1lampa.jpg' alt='2 in 1 lampa, AWARE Laundry Lamp' /></p>
<p>Endast 5% av energin från en klassisk glödlampa utsöndras till ljus, resterande energin omvandlas till värme så varför inte hänga upp kalsingarna på ett upplyst tvättställ i TV-rummet. <em>The AWARE Laundry Lamp</em> hittade jag på den svenska sajten <a href="http://www.tii.se/aware/designConcept.html" target="_blank" >Aware</a>.</p>
<p><em>Dagens glödlampor började säljas kommersiellt först 1920 och den funktionella glödtråden uppfanns av afrikan-amerikanen <strong>Lewis Latimer</strong> år 1882. Lewis Latimer arbetade för Edison.</p>
<p>Första funktionella men ej så användbara glödlampan använde trådar av kol och skapades av en engelsk apotekare vid namn <strong>Humphry Davy</strong>, 1809 (Davylampan) &#8211; dock kom första genombrottet år 1801 när Davy fick en tråd av platina att lysa genom att leda en elektrisk ström genom den. Tråden förångades för fort för att den skulle vara av nytta som ljuskälla.</p>
<p><strong>Thomas Edisons</strong> glödlampa som använde karboniserad bambuglödtråd kom långt senare, 1879 men förbättrades alltså tre år senare av hans medarbetare Lewis Latimer.</em></p>
<p><!--adsense--></p>
<p>Andra bloggar om: <a href="http://bloggar.se/om/design" rel="tag">design</a>, <a href="http://bloggar.se/om/aware" rel="tag">aware</a>, <a href="http://bloggar.se/om/laundry+lamp" rel="tag">laundry lamp</a>, <a href="http://bloggar.se/om/aware+laundy+lamp" rel="tag">aware laundy lamp</a>, <a href="http://bloggar.se/om/ljus" rel="tag">ljus</a>, <a href="http://bloggar.se/om/gl%F6dlampor" rel="tag">glödlampor</a>, <a href="http://bloggar.se/om/gl%F6dlampa" rel="tag">glödlampa</a>, <a href="http://bloggar.se/om/lampa" rel="tag">lampa</a>, <a href="http://bloggar.se/om/edison" rel="tag">edison</a>, <a href="http://bloggar.se/om/humphry+davy" rel="tag">humphry davy</a></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/2367/2-in-1-miljoanpassad-design">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/2367/2-in-1-miljoanpassad-design" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="2 in 1 &#8211; Miljöanpassad design" data-url="http://www.ppl.nu/2367/2-in-1-miljoanpassad-design">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/2367/2-in-1-miljoanpassad-design/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Jesus grav funnen</title>
		<link>http://www.ppl.nu/2162/jesus-grav-funnen</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/2162/jesus-grav-funnen#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 08 Aug 2007 21:47:31 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[film]]></category>
		<category><![CDATA[Piratebay]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/2162/jesus-grav-funnen</guid>
		<description><![CDATA[Det här är förmodligen gamla nyheter men jag råkade se dokumentären The Lost Tomb of Jesus just för någon dag sedan. Man har hittat Jesus familjegrav inkl Heliga Maria, Josef samt Jesus syskon, fru och hans barn. Dokumentärens sajt finns under denna länk, där hittar du även länk var du kan köpa DVD:n. Massor av [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src='http://ppl.nu/wp-content/uploads/2007/08/jesus_tomb.jpg' alt='The lost tomb of Jesus' /></p>
<p>Det här är förmodligen gamla nyheter men jag råkade se dokumentären The Lost Tomb of Jesus just för någon dag sedan. Man har hittat Jesus familjegrav inkl Heliga Maria, Josef samt Jesus syskon, fru och hans barn. Dokumentärens sajt finns <a target="_blank" href="http://www.jesusfamilytomb.com/">under denna länk</a>, där hittar du även länk var du kan köpa DVD:n. Massor av extra material finns på webben gratis. Dokumentären finns även <a target="_blank" href="http://thepiratebay.org/search/the%20lost%20tomb%20of%20jesus/0/3/200">för nerladdning</a> på The Pirate Bay för dem som vågar synda. Värd att se om man gillar historia och arkeologi.<br />
<strong>EDIT:</strong> Den negativa kritiken som filmen fått <a target="_blank" href="http://en.wikipedia.org/wiki/The_Lost_Tomb_of_Jesus#The_Lost_Tomb_of_Jesus.E2.80.94A_Critical_Look">finns sammanfattad</a> på engelska Wiki.</p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/2162/jesus-grav-funnen">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/2162/jesus-grav-funnen" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Jesus grav funnen" data-url="http://www.ppl.nu/2162/jesus-grav-funnen">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/2162/jesus-grav-funnen/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Upphittad protes i Egypten kan vara 3000 år gammal</title>
		<link>http://www.ppl.nu/2090/upphittad-protes-i-egypten-kan-vara-3000-ar-gammal</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/2090/upphittad-protes-i-egypten-kan-vara-3000-ar-gammal#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 28 Jul 2007 18:05:01 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[världen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/2090/upphittad-protes-i-egypten-kan-vara-3000-ar-gammal</guid>
		<description><![CDATA[<img src='http://ppl.nu/wp-content/uploads/2007/07/protes.jpg' alt='Protes, 3000 år gammal, ägdes av en Egyptisk farao' />

En fd världens äldsta <abbr title="benprotes">protes</abbr> från gamla Egypten hittades redan år 1881 och daterades till år 300 fKr. Nu har arkeologer och forskare <a target="_blank" href="http://www.manchester.ac.uk/aboutus/news/display/?id=120814">upptäckt en tå-protes</a> som ägdes av en kvinnlig farao och protesen dateras till mellan 600 till 1000 år fKr, vilket gör upptäckten till världens äldsta medicinska konstgjorda och funktionella lem.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src='http://ppl.nu/wp-content/uploads/2007/07/protes.jpg' alt='Protes, 3000 år gammal, ägdes av en Egyptisk farao' /></p>
<p>En fd världens äldsta <abbr title="benprotes">protes</abbr> från gamla Egypten hittades redan år 1881 och daterades till år 300 fKr. Nu har arkeologer och forskare <a target="_blank" href="http://www.manchester.ac.uk/aboutus/news/display/?id=120814">upptäckt en tå-protes</a> som ägdes av en kvinnlig farao och protesen dateras till mellan 600 till 1000 år fKr, vilket gör upptäckten till världens äldsta medicinska konstgjorda och funktionella lem.</p>
<p>Anledningen till att man konstruerade proteser till faraoner är deras religiösa tro om att bara hela människor kunde tas emot av gudarna och välkomnas till paradiset. En försvunnen tå från en farao skulle ju säkert gudarna märka, därav det gedigna försöket till återskapandet av den amputerade lemmen.</p>
<p><!--adsense--></p>
<p>Andra bloggar om: <a href="http://bloggar.se/om/Egypten" rel="tag">Egypten</a>, <a href="http://bloggar.se/om/farao" rel="tag">farao</a>, <a href="http://bloggar.se/om/protes" rel="tag">protes</a>, <a href="http://bloggar.se/om/konstgord+lem" rel="tag">konstgord lem</a>, <a href="http://bloggar.se/om/t%E5m+historia" rel="tag">tåm historia</a>, <a href="http://bloggar.se/om/kultur" rel="tag">kultur</a></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/2090/upphittad-protes-i-egypten-kan-vara-3000-ar-gammal">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/2090/upphittad-protes-i-egypten-kan-vara-3000-ar-gammal" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Upphittad protes i Egypten kan vara 3000 år gammal" data-url="http://www.ppl.nu/2090/upphittad-protes-i-egypten-kan-vara-3000-ar-gammal">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/2090/upphittad-protes-i-egypten-kan-vara-3000-ar-gammal/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>De första amerikanerna</title>
		<link>http://www.ppl.nu/1899/de-forsta-amerikanerna</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/1899/de-forsta-amerikanerna#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 12 Jun 2007 13:25:51 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle/Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[film]]></category>
		<category><![CDATA[Japan]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Piratebay]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[världen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/1899/de-forsta-amerikanerna</guid>
		<description><![CDATA[<a href='http://ppl.nu/?attachment_id=1900' rel='attachment wp-att-1900' title='Yxa av sten'><img align="left" hspace="4" src='http://ppl.nu/wp-content/uploads/2007/06/stenyxa.thumbnail.png' alt='Yxa av sten' /></a> När jag var barn fick jag lära mig att skillnaden mellan människan och djuret är att människan skrattar, använder verktyg och medveten om sin existens. Bara några år senare presenterade National Geographics för mig att även andra djur är medvetna om sin existens, tex elefanter, och att myror, fåglar, krabbor och andra djur använd verktyg. Och idag fann jag att även <a href="http://www.youtube.com/watch?v=myuceywaOUs">djur skrattar</a> när de blir kittlade.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src='http://ppl.nu/wp-content/uploads/2007/06/stenyxa.png' alt='Yxa av sten' /></p>
<p><!--adsense--></p>
<p>När jag var barn fick jag lära mig att skillnaden mellan människan och djuret är att människan skrattar, använder verktyg och medveten om sin existens. Bara några år senare presenterade National Geographics för mig att även andra djur är medvetna om sin existens, tex elefanter, och att myror, fåglar, krabbor och andra djur använd verktyg. Och idag fann jag att även <a href="http://www.youtube.com/watch?v=myuceywaOUs">djur skrattar</a> när de blir kittlade.</p>
<p>Igår så jag en dokumentär av National Geographics <a href="http://thepiratebay.org/tor/3641017/%5BNGC%5D_NS_-_Prehistoric_Americans.divx">om de första amerikanerna</a>. Hittills har man ju trott att de kom marscherande från Sibirien via <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Berings_sund">Berings sund</a> under förra istiden, alltså ca 14000 år sedan. Då var havsnivån så låg att de kunde skutta över till Alaska via Ryssland för att sedan ta sig ner när glaciären gav vika.</p>
<p>Filmen berättar dock något helt annat; man har funnit skeletts av både japaner, siberianer och européer i Amerika långt innan passagen via Sibirien/Alaska var öppen. Den enda naturliga förklaringen man hittade var att de färdades via båt över till Amerika genom att följa istäckets kant. Ganska ofarlig resa har det visat sig fast man bara hade enkla båtar.</p>
<p>En helt <a href="http://thepiratebay.org/tor/3501910/Ancient_Marvels_-_Japan_s_Mysterious_Pyramids">annan dokumentär</a>, även den av National Geographics, tar upp frågan om de pyramider man har hittat i Japan. De hittades för 10 år sedan och man är oense om de är handgjorda eller om naturen har skulpterat dessa byggnader som under de senaste 10000 år legat under farliga vatten undangömda från människan. Om de är gjorda av människan så är Japans pyramider den äldsta byggnad i världen.</p>
<p>En intressant sak som dokumentären snuddar vid är möjligheten om att Egyptens, Amerikas och Japans pyramider kan vara designade av en och samma folkstam i den mening om att amerikanerna och egyptierna blivit inspirerade av Japans pyramider så att de byggde sina egna.</p>
<p>Man tror nämligen att Japans pyramider är den ökända <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Atlantis">Atlantis</a>, det mäktiga och högt utvecklade riket som förstördes av en flodvåg. Det kanske kan stämma och då har legenden om Atlantis i så fall överlevt i mer än 10000 år, och med tanke på att människorna har kunnat resa kors och tvärs över oceanen så är ju möjligt att pyramidkulturen kom just via Japan.</p>
<p><!--adsense--></p>
<p>Andra bloggar om: <a href="http://bloggar.se/om/Amerika" rel="tag">Amerika</a>, <a href="http://bloggar.se/om/de+f%F6rsta+amerikanerna" rel="tag">de första amerikanerna</a>, <a href="http://bloggar.se/om/atlantis" rel="tag">atlantis</a>, <a href="http://bloggar.se/om/japan" rel="tag">japan</a>, <a href="http://bloggar.se/om/japans+pyramider" rel="tag">japans pyramider</a>, <a href="http://bloggar.se/om/National+Geographics" rel="tag">National Geographics</a>, <a href="http://bloggar.se/om/dokument%E4r" rel="tag">dokumentär</a>, <a href="http://bloggar.se/om/historia" rel="tag">historia</a>, <a href="http://bloggar.se/om/kultur" rel="tag">kultur</a>, <a href="http://bloggar.se/om/europa" rel="tag">europa</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Sibirien" rel="tag">Sibirien</a></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/1899/de-forsta-amerikanerna">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/1899/de-forsta-amerikanerna" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="De första amerikanerna" data-url="http://www.ppl.nu/1899/de-forsta-amerikanerna">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/1899/de-forsta-amerikanerna/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Polens utbildningsminister bränner Kafka, Dostojevskij och Goethe</title>
		<link>http://www.ppl.nu/1831/polens-utbildningsminister-branner-kafka-dostojevskij-och-goethe</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/1831/polens-utbildningsminister-branner-kafka-dostojevskij-och-goethe#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 01 Jun 2007 11:15:18 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Konst]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle/Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Bibeln]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Polen]]></category>
		<category><![CDATA[religion]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/1831/polens-utbildningsminister-branner-kafka-dostojevskij-och-goethe</guid>
		<description><![CDATA[<img src='http://ppl.nu/wp-content/uploads/2007/06/forfattare.jpg' alt='forfattare.jpg' />

Roman Giertych (<a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Liga_Polskich_Rodzin">LPR</a>), polens utbildningsminister, är förmodligen den mest nationalistiskt religiösa och konservativa minister som lider av grov bögfobi. I dagarna genomfördes det ändring i skollitteraturen och redan under nästa termin kommer elever inte längre få utbildning kring böcker av och om författare som <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Kafka">Franz Kafka</a>, <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Goethe">Johann Wolfgang von Goethe</a>, <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Dostojevskij">Fjodor Dostojevskij</a>, <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Joseph_Conrad">Joseph Conrad</a>, <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Witold_Gombrowicz">Witold Gombrowicz</a> och <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Stanis%C5%82aw_Ignacy_Witkiewicz">Witkacy</a>. Istället ersätts den världskända litteraturen och författarna av kristna, nationalistiska och moderna böcker <a href="http://www.gazetawyborcza.pl/0,81878,4189230.html">skriver</a> Gazeta Wyborcza.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src='http://ppl.nu/wp-content/uploads/2007/06/forfattare.jpg' alt='forfattare.jpg' /></p>
<p><!--adsense--></p>
<p>Roman Giertych (<a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Liga_Polskich_Rodzin">LPR</a>), polens utbildningsminister, är förmodligen den mest nationalistiskt religiösa och konservativa minister som lider av grov bögfobi. I dagarna genomfördes det ändring i skollitteraturen och redan under nästa termin kommer elever inte längre få utbildning kring böcker av och om författare som <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Kafka">Franz Kafka</a>, <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Goethe">Johann Wolfgang von Goethe</a>, <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Dostojevskij">Fjodor Dostojevskij</a>, <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Joseph_Conrad">Joseph Conrad</a>, <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Witold_Gombrowicz">Witold Gombrowicz</a> och <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Stanis%C5%82aw_Ignacy_Witkiewicz">Witkacy</a>. Istället ersätts den världskända litteraturen och författarna av kristna, nationalistiska och moderna böcker <a href="http://www.gazetawyborcza.pl/0,81878,4189230.html">skriver</a> Gazeta Wyborcza.</p>
<p>Bland den nya litteraturen som polska elever kommer att ta del av återfinns bland annat två olika böcker om Påven <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Johannes_Paulus_II%2C_p%C3%A5ve">Johannes Paulus II</a> (som är skrivna av polacker), ett par böcker av <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Ryszard_Kapu%C5%9Bci%C5%84ski">Ryszard Kapuściński</a>, Wiesław Myśliwski och andra polska författare från detta århundrade som endast är kända nationellt. I den nya litteraturlistan återfinns även gamla texter av <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Aristoteles">Aristoteles</a>, <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Platon">Platon</a> och Bibeln.</p>
<p>Något nytt för i år är även att elever i klass 1 till 3 också kommer få studera litteratur, men det rör sig då om klassiska polska barnböcker.</p>
<p>Enligt det polska utbildningsministeriet är Kafkas, Goethes och Dostojevskijs världskända verk inte längre aktuella och måste därför ersättas.</p>
<p>Den nya litteraturlistan är hårt kritiserad men enligt ministeriet har listan tagits fram av lärare från hela Polen. Kritiken beror främst på att dessa nya böcker saknar moraliskt fritänkande, istället svämmar de över med religiösa och nationalistiska värderingar, dessutom raderar man en viktig kulturell tid, uppger en rektor för en privat skola.</p>
<p>Något jag själv upplevde i Polen var att människor har väldigt lite global kunskap och utgår alltid från inhemsk fakta. Mest överraskande var att man inte känner till någonting alls om andra religioner, det visade sig nämligen att den så kallade religionskunskapen går ut på att läsa och studera bibeln ur katolsk synvinkel samt att man ber under lektionstimmarna.</p>
<blockquote><p>”Om Jesus skulle ha kommit tillbaka under medeltiden skulle han ha blivit avrättad igen &#8211; denna gång av kyrkan.”<br />
- Dostojevskij</p></blockquote>
<p>Inte undra på att han fick lämna litteraturlistan.</p>
<p><!--adsense--></p>
<p>Andra bloggar om: <a href="http://bloggar.se/om/Polen" rel="tag">Polen</a>, <a href="http://bloggar.se/om/F%F6rfattare" rel="tag">Författare</a>, <a href="http://bloggar.se/om/polsk" rel="tag">polsk</a>, <a href="http://bloggar.se/om/litteratur" rel="tag">litteratur</a>, <a href="http://bloggar.se/om/litteraturkunskap" rel="tag">litteraturkunskap</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Franz+Kafka" rel="tag">Franz Kafka</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Johann+Wolfgang+von+Goethe" rel="tag">Johann Wolfgang von Goethe</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Fjodor+Dostojevskij" rel="tag">Fjodor Dostojevskij</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Joseph+Conrad" rel="tag">Joseph Conrad</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Witold+Gombrowicz" rel="tag">Witold Gombrowicz</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Witkacy" rel="tag">Witkacy</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Johannes+Paulus+II" rel="tag">Johannes Paulus II</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Ryszard+Kapu%u015Bci%u0144ski" rel="tag">Ryszard Kapuściński</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Wies%u0142aw+My%u015Bliwski" rel="tag">Wiesław Myśliwski</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Aristoteles" rel="tag">Aristoteles</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Platon" rel="tag">Platon</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Roman+Giertych" rel="tag">Roman Giertych</a>, <a href="http://bloggar.se/om/utbildningsminister" rel="tag">utbildningsminister</a>, <a href="http://bloggar.se/om/politik" rel="tag">politik</a>, <a href="http://bloggar.se/om/samh%E4lle" rel="tag">samhälle</a>, <a href="http://bloggar.se/om/bok" rel="tag">bok</a>, <a href="http://bloggar.se/om/b%F6cker" rel="tag">böcker</a>, <a href="http://bloggar.se/om/skriva" rel="tag">skriva</a></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/1831/polens-utbildningsminister-branner-kafka-dostojevskij-och-goethe">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/1831/polens-utbildningsminister-branner-kafka-dostojevskij-och-goethe" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Polens utbildningsminister bränner Kafka, Dostojevskij och Goethe" data-url="http://www.ppl.nu/1831/polens-utbildningsminister-branner-kafka-dostojevskij-och-goethe">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/1831/polens-utbildningsminister-branner-kafka-dostojevskij-och-goethe/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>8</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Robert Todd Lincoln, vilket sammanträffande?</title>
		<link>http://www.ppl.nu/1618/robert-todd-lincoln-vilket-sammantraffande</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/1618/robert-todd-lincoln-vilket-sammantraffande#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 15 Mar 2007 07:23:19 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Humor]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/1618/robert-todd-lincoln-vilket-sammantraffande</guid>
		<description><![CDATA[<img src='http://ppl.nu/wp-content/uploads/2007/03/taag.jpg' alt='Tåg, Robert Todd Lincoln' />

<a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Robert_Todd_Lincoln">Robert Todd Lincoln</a>, son till USA:s president <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Abraham_Lincoln">Abraham Lincoln</a> (som tydligen var en skitdålig president) hamnade i en olycka där han föll mellan två tågvagnar i Jersey City. Roberts liv räddades av skådespelaren <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Edwin_Booth">Edwin Booth</a> vars bror <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/John_Wilkes_Booth">John Wikes Booth</a> ett par veckor senare dräpte Roberts far, Abraham Lincoln. ]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src='http://ppl.nu/wp-content/uploads/2007/03/taag.jpg' alt='Tåg, Robert Todd Lincoln' /></p>
<p><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Robert_Todd_Lincoln">Robert Todd Lincoln</a>, son till USA:s president <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Abraham_Lincoln">Abraham Lincoln</a> (som tydligen var en skitdålig president) hamnade i en olycka där han föll mellan två tågvagnar i Jersey City. Roberts liv räddades av skådespelaren <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Edwin_Booth">Edwin Booth</a> vars bror <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/John_Wilkes_Booth">John Wikes Booth</a> ett par veckor senare dräpte Roberts far, Abraham Lincoln. </p>
<p>Ett liv räddas, ett annat tas; någon sorts sluten och balanserad kretslopp vilket får mig att fundera vad som måste göras om någon räddar livet på min bror.</p>
<p><!--adsense--></p>
<p>Andra bloggar om: <a href="http://bloggar.se/om/USA" rel="tag">USA</a>, <a href="http://bloggar.se/om/historia" rel="tag">historia</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Robert+Todd+Lincoln" rel="tag">Robert Todd Lincoln</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Abraham+Lincoln" rel="tag">Abraham Lincoln</a>, <a href="http://bloggar.se/om/president" rel="tag">president</a>, <a href="http://bloggar.se/om/USA%3As+president" rel="tag">USA:s president</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Booth" rel="tag">Booth</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Edwin+Booth" rel="tag">Edwin Booth</a>, <a href="http://bloggar.se/om/John+Wilkes+Booth" rel="tag">John Wilkes Booth</a>, <a href="http://bloggar.se/om/mord" rel="tag">mord</a>, <a href="http://bloggar.se/om/olycka" rel="tag">olycka</a>, <a href="http://bloggar.se/om/olyckor" rel="tag">olyckor</a>, <a href="http://bloggar.se/om/sammantr%E4ffande" rel="tag">sammanträffande</a></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/1618/robert-todd-lincoln-vilket-sammantraffande">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/1618/robert-todd-lincoln-vilket-sammantraffande" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Robert Todd Lincoln, vilket sammanträffande?" data-url="http://www.ppl.nu/1618/robert-todd-lincoln-vilket-sammantraffande">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/1618/robert-todd-lincoln-vilket-sammantraffande/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Världens största hål i jorden finns i Sibirien, i staden Mirnyj, Ryssland</title>
		<link>http://www.ppl.nu/1457/varldens-storsta-hal-pa-jorden-finns-i-sibirien-i-staden-mirnyj-ryssland</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/1457/varldens-storsta-hal-pa-jorden-finns-i-sibirien-i-staden-mirnyj-ryssland#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 26 Feb 2007 22:24:14 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[världen]]></category>
		<category><![CDATA[världens största]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/1457/varldens-storsta-hal-pa-jorden-finns-i-sibirien-i-staden-mirnyj-ryssland</guid>
		<description><![CDATA[<img id="image1456" src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2007/02/mirnyj-sibirien.jpg" alt="Mirnyj, Sibirien, Ryssland" align="right" hspace="6"/>Tyckte du att <a target="_blank" href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=621295">hålet i San Antonio</a> var imponerande stort? I moder Rysslands vilda marker finns väldens största hål i jorden, hålet är större än Oprah och det har slukat flygplan genom åren pga luftströmmarna som bildas. Runt hålet råder det numera flygförbud.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img id="image1458" src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2007/02/mirnyj-000.jpg" alt="Diamantgruvan i Mirnyj, Sibirien" /><br />
<!--adsense--></p>
<p><img id="image1456" src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2007/02/mirnyj-sibirien.jpg" alt="Mirnyj, Sibirien, Ryssland" align="right" hspace="6"/>Tyckte du att <a target="_blank" href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=621295">hålet i San Antonio</a> var imponerande stort? I moder Rysslands vilda marker finns väldens största hål i jorden, hålet är större än Oprah och det har slukat flygplan genom åren pga luftströmmarna som bildas. Runt hålet råder det numera flygförbud.</p>
<p>1955 upptäckte man diamanter och en gruva uppstod, runt den uppstod även staden Mirnyj. Den gamla diamantgruvan är 512 meter djup och har 1200 meter i diameter.</p>
<p>Att flytta 180 miljoner kubikmeter jord för att skapa gruvan var inte lätt. Temperaturen är så låg i Sibirien att verktygen bröts av som tändstickar, bildäcken sprack och vätskor i fordonen frös till is.</p>
<p>På den fjärde bilden här under är trucken (bild 3) utmärkerad.</p>
<p><img id="image1459" src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2007/02/mirnyj-001.jpg" alt="Diamantgruvan i Mirnyj, Sibirien" /></p>
<p><img id="image1460" src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2007/02/mirnyj-002.jpg" alt="Diamantgruvan i Mirnyj, Sibirien" /></p>
<p><img id="image1461" src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2007/02/mirnyj-003.jpg" alt="Truck" /></p>
<p><img id="image1462" src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2007/02/mirnyj-004.jpg" alt="Diamantgruvan i Mirnyj, Sibirien" /></p>
<p><strong>Källor:</strong><br />
<a target="_blank" href="http://www.usmra.com">www.usmra.com</a></p>
<p><!--adsense--></p>
<p>Andra bloggar om: <a href="http://bloggar.se/om/H%E5l" rel="tag">Hål</a>, <a href="http://bloggar.se/om/gruva" rel="tag">gruva</a>, <a href="http://bloggar.se/om/gruvor" rel="tag">gruvor</a>, <a href="http://bloggar.se/om/mirnyj" rel="tag">mirnyj</a>, <a href="http://bloggar.se/om/sibirien" rel="tag">sibirien</a>, <a href="http://bloggar.se/om/ryssland" rel="tag">ryssland</a>, <a href="http://bloggar.se/om/truck" rel="tag">truck</a>, <a href="http://bloggar.se/om/jorden" rel="tag">jorden</a>, <a href="http://bloggar.se/om/v%E4rlden" rel="tag">världen</a>, <a href="http://bloggar.se/om/v%E4rldens+st%F6rsta" rel="tag">världens största</a>, <a href="http://bloggar.se/om/st%F6rsta" rel="tag">största</a>, <a href="http://bloggar.se/om/diamant" rel="tag">diamant</a>, <a href="http://bloggar.se/om/diamanter" rel="tag">diamanter</a></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/1457/varldens-storsta-hal-pa-jorden-finns-i-sibirien-i-staden-mirnyj-ryssland">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/1457/varldens-storsta-hal-pa-jorden-finns-i-sibirien-i-staden-mirnyj-ryssland" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Världens största hål i jorden finns i Sibirien, i staden Mirnyj, Ryssland" data-url="http://www.ppl.nu/1457/varldens-storsta-hal-pa-jorden-finns-i-sibirien-i-staden-mirnyj-ryssland">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/1457/varldens-storsta-hal-pa-jorden-finns-i-sibirien-i-staden-mirnyj-ryssland/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>44</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Hur många Gudar finns i Hinduismen?</title>
		<link>http://www.ppl.nu/1232/hur-manga-gudar-finns-i-hinduismen</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/1232/hur-manga-gudar-finns-i-hinduismen#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 17 Jan 2007 14:53:29 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[religion]]></category>
		<category><![CDATA[sex]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/1232/hur-manga-gudar-finns-i-hinduismen</guid>
		<description><![CDATA[Ni som inte vet, kan ni gissa? 100? 350? Kanske tusen? Igår såg jag första delen av <a target="_blank" href="http://www.bbc.co.uk/pressoffice/pressreleases/stories/2005/11_november/09/god.shtml">TV-serien "The Story of God" (BBC)</a> och där uppkom en skrämmande fakta kring antal Gudar som kan hittas i <a target="_blank" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Hinduism">Hinduismen</a>: 330 miljoner. Om Sverige var ett Hindu-land skulle varje svensk ha 36 helt personliga Gudar.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img id="image1231" src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2007/01/hinduism.jpg" alt="Hinduism" /><br />
<small>I Hinduismen behöver man inte uppnå frälsning genom att tillbe gudarna eftersom Hinduismen kretsar runt individen. Man kan uppnå frälsning genom tex yoga eller genom&#8230; sex och onani (tantra)!</small></p>
<p>Ni som inte vet, kan ni gissa? 100? 350? Kanske tusen? Igår såg jag första delen av <a target="_blank" href="http://www.bbc.co.uk/pressoffice/pressreleases/stories/2005/11_november/09/god.shtml">TV-serien &#8220;The Story of God&#8221; (BBC)</a> och där uppkom en skrämmande fakta kring antal Gudar som kan hittas i <a target="_blank" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Hinduism">Hinduismen</a>: 330 miljoner. Om Sverige var ett Hindu-land skulle varje svensk ha 36 helt personliga Gudar.</p>
<p>Jag rekommenderar serien som är i tre avsnitt för den som är intresserad av kultur, religion eller bara historia. Mycket intressant fakta som tas upp där kring de största religionerna. Och på tal om religion, <a target="_blank" href="http://hovberg.blogspot.com/2007/01/religionernas-historia.html">kolla in hos Hovberg som bloggar om när de största religionerna fötts och hur de har spridits</a>.</p>
<p><!--adsense--></p>
<p>Andra bloggar om: <a href="http://bloggar.se/om/religion" rel="tag">religion</a>, <a href="http://bloggar.se/om/gudar" rel="tag">gudar</a>, <a href="http://bloggar.se/om/hindusim" rel="tag">hindusim</a>, <a href="http://bloggar.se/om/hinduismen" rel="tag">hinduismen</a>, <a href="http://bloggar.se/om/kultur" rel="tag">kultur</a>, <a href="http://bloggar.se/om/historia" rel="tag">historia</a>, <a href="http://bloggar.se/om/the+story+of+god" rel="tag">the story of god</a>, <a href="http://bloggar.se/om/tv-serie" rel="tag">tv-serie</a></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/1232/hur-manga-gudar-finns-i-hinduismen">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/1232/hur-manga-gudar-finns-i-hinduismen" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Hur många Gudar finns i Hinduismen?" data-url="http://www.ppl.nu/1232/hur-manga-gudar-finns-i-hinduismen">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/1232/hur-manga-gudar-finns-i-hinduismen/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>9</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Uppfinnaren av snabbnudlarna är död</title>
		<link>http://www.ppl.nu/1220/uppfinnaren-av-snabbnudlarna-ar-dod</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/1220/uppfinnaren-av-snabbnudlarna-ar-dod#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 14 Jan 2007 20:26:25 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[Japan]]></category>
		<category><![CDATA[Student]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/1220/uppfinnaren-av-snabbnudlarna-ar-dod</guid>
		<description><![CDATA[Min personliga matleverantör under studenttiden, japanen Momofuku Ando dog den 5 januari 2007. Han blev 96 år gammal och var skaparen bakom en innovation som utsågs av Japan till landets viktigaste uppfinning under 2000-talet 1900-talet: snabbnudlarna. Hans snabbnudlar var bara inte skräpmat eller studentmat som vi kanske ser det; Momofuku Andos idé föddes strax efter [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img id="image1219" src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2007/01/momofuku_ando.jpg" alt="Momofuku Ando" height="115" align="right" hspace="6"/> Min personliga matleverantör under studenttiden, <a target="_blank" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Momofuku_Ando">japanen Momofuku Ando</a> dog den <a target="_blank" href="http://en.wikipedia.org/wiki/January_5">5 januari</a> 2007. Han blev 96 år gammal och var skaparen bakom en innovation som utsågs av Japan till landets viktigaste uppfinning under <strike>2000-talet</strike> 1900-talet: <strong>snabbnudlarna</strong>. Hans snabbnudlar var bara inte skräpmat eller studentmat som vi kanske ser det; Momofuku Andos idé föddes strax efter Andra Världskriget och tanken med snabbnudlarna var att ge föda åt japans svältande population. År 1948 startade Momofuku Ando företaget <a href="http://www.nissinfoods.com/" target="_blank">Nissin</a> och efter många försök lanserades snabbnudlarna år 1958 som endast behövde varmt vatten för tillagning. [<a target="_blank" href="http://serwisy.gazeta.pl/swiat/1,34180,3833549.html">Källa</a>]</p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/1220/uppfinnaren-av-snabbnudlarna-ar-dod">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/1220/uppfinnaren-av-snabbnudlarna-ar-dod" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Uppfinnaren av snabbnudlarna är död" data-url="http://www.ppl.nu/1220/uppfinnaren-av-snabbnudlarna-ar-dod">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/1220/uppfinnaren-av-snabbnudlarna-ar-dod/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Den ryska ubåten U 194 ligger i Helsingborgs hamn (bilder)</title>
		<link>http://www.ppl.nu/1115/den-ryska-ubaten-u-194-ligger-i-helsingborgs-hamn-bilder</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/1115/den-ryska-ubaten-u-194-ligger-i-helsingborgs-hamn-bilder#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 30 Oct 2006 22:29:42 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[Mickey J Barczyk]]></category>
		<category><![CDATA[foto]]></category>
		<category><![CDATA[Helsingborg]]></category>
		<category><![CDATA[media]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/1115/den-ryska-ubaten-u-194-ligger-i-helsingborgs-hamn-bilder</guid>
		<description><![CDATA[Min andra dag i Sverige spenderade jag genom att återuppväcka gamla minnen, ett av dem var fiskenätterna i Oljehamnen (Sydhamnen) där jag brukade fiska ål. Jag gick dit med kameran i hand under dagen för att se hur hamnen förändrats sedan mitt besök för 7 år sedan. Till min förvåning låg det en övergiven ubåt i den ombyggda industrihamnen. Förmodligen rysk. Den såg i alla fall vara av rysk kvalité.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img id="image1110" src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2006/10/ubaat01.jpg" alt="Den ryska ubåten U 194." /></p>
<p><!--adsense--></p>
<p>Min andra dag i Sverige spenderade jag genom att återuppväcka gamla minnen, ett av dem var fiskenätterna i Oljehamnen (Sydhamnen) där jag brukade fiska ål. Jag gick dit med kameran i hand under dagen för att se hur hamnen förändrats sedan mitt besök för 7 år sedan. Till min förvåning låg det en övergiven ubåt i den ombyggda industrihamnen. Förmodligen rysk. Den såg i alla fall vara av rysk kvalité.</p>
<p>Ubåten som synes på bilden nedan (finns en jätteversion av bilden längst ner i artikeln) ser ut som om den varit med ett och annat, massor av tillbucklingar har den. Man ser även att båten stått i hamn en längre tid då alger och mossa markerat kanten av vattennivån.</p>
<p><img id="image1111" src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2006/10/ubaat02.jpg" alt="Bucklor. I massor." /><br />
<small>Bucklor. I massor.</small></p>
<p>Jag började fundera om inte ubåten var bestyckad med kosmiskt atomiska kärnspetsar. Ubåten bara ligger där och väntat på att en ryskmuslimsk <a target="_blank" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Shejk">shejk</a> på att utlösa ett undervattenjordiskt terrorattentat. Jag menar, om inte en ubåt bevakas så är det ingen som lägger märke till den &#8211; ett perfekt kamouflage, därav min slutsats.</p>
<p>Fast&#8230; efter en närmare sökning på <a target="_blank" href="http://hd.se">Helsingborgs Dagblad</a> så fick jag upp informationen om att det är en rysk U 194 som numera är ett flytande museum. <a target="_blank" href="http://media.hd.se/galleri?/hd/helsingborg/2004/03/15/ubaaten_dyker_upp_igen/images.xml">Jag jämförde mina bilder med HD:s</a> och det visade sig stämma. Båten jag hittade, dvs U 194 är en systerbåt till <a target="_blank" href="http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_13943483.asp">den omtalade ryska ubåten U 137 som strandade utanför Karlskrona 1981</a>. </p>
<blockquote><p><strong>Ur Helsingborgs Dagblad om U 194:</strong><br />
Sedan starten för 12 år sedan har mer än 200 000 personer fått en inblick i hur livet tedde sig för de 56 ryska sjömännen ombord på systerfartyget U 137 som en stormig oktobernatt 1981, rände rakt upp på Torumskär långt in på militärt skyddsområde i Karlskrona skärgård. [<a target="_blank" href="http://hd.se/helsingborg/2004/03/15/ubaaten_dyker_upp_igen/">Källa</a>]</p></blockquote>
<p><a target="_blank" href="http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_13936377.asp">Inga kosmiskt atomiska kärnspetsar alltså.</a> I alla fall inte idag. <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/U_137" target="_blank">På Wikipedia finns det en enorm faktabank kring ubåten U 137</a>.</p>
<p>Eftersom jag är så jäkla <em>High Tech</em> så har ni även <a rel="geotag" href="http://lemonad.org/56.025149,12.699122">en länk till en satellitbild på var båten fotograferades</a>.</p>
<p><a class="imagelink" href="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2006/10/ubaat03.jpg" title="Den ryska ubåten U 194 ligger i Helsingborgs hamn."><img id="image1114" src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2006/10/ubaat03.thumbnail.jpg" alt="Den ryska ubåten U 194 ligger i Helsingborgs hamn." /></a><br />
<small>Klicka på bilden för större upplösning.</small></p>
<p><!--adsense--></p>
<p>Andra bloggar om: <a href="http://bloggar.se/om/Ub%E5t" rel="tag">Ubåt</a>, <a href="http://bloggar.se/om/ub%E5tar" rel="tag">ubåtar</a>, <a href="http://bloggar.se/om/u+137" rel="tag">u 137</a>, <a href="http://bloggar.se/om/u+194" rel="tag">u 194</a>, <a href="http://bloggar.se/om/helsingborg" rel="tag">helsingborg</a>, <a href="http://bloggar.se/om/rysk" rel="tag">rysk</a>, <a href="http://bloggar.se/om/ub%E5t" rel="tag">ubåt</a>, <a href="http://bloggar.se/om/rysk+ub%E5t" rel="tag">rysk ubåt</a>, <a href="http://bloggar.se/om/ryska+ub%E5tar" rel="tag">ryska ubåtar</a>, <a href="http://bloggar.se/om/strandad" rel="tag">strandad</a>, <a href="http://bloggar.se/om/hittegods" rel="tag">hittegods</a>, <a href="http://bloggar.se/om/oljehamnen" rel="tag">oljehamnen</a>, <a href="http://bloggar.se/om/sydhamnen" rel="tag">sydhamnen</a>, <a href="http://bloggar.se/om/foto" rel="tag">foto</a>, <a href="http://bloggar.se/om/bilder" rel="tag">bilder</a>, <a href="http://bloggkartan.se/registrera/9197/helsingborg/"><br />
Helsingborg</a></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/1115/den-ryska-ubaten-u-194-ligger-i-helsingborgs-hamn-bilder">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/1115/den-ryska-ubaten-u-194-ligger-i-helsingborgs-hamn-bilder" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Den ryska ubåten U 194 ligger i Helsingborgs hamn (bilder)" data-url="http://www.ppl.nu/1115/den-ryska-ubaten-u-194-ligger-i-helsingborgs-hamn-bilder">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/1115/den-ryska-ubaten-u-194-ligger-i-helsingborgs-hamn-bilder/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>6</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Forskare inom medicin förklarar hur vampyrer kom till</title>
		<link>http://www.ppl.nu/1024/forskare-inom-medicin-forklarar-hur-vampyrer-kom-till</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/1024/forskare-inom-medicin-forklarar-hur-vampyrer-kom-till#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 23 Sep 2006 20:15:30 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[kropp]]></category>
		<category><![CDATA[sport]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/1024/forskare-inom-medicin-forklarar-hur-vampyrer-kom-till</guid>
		<description><![CDATA[Under en forskningsfestival i Warszawa idag gav forskaren Anna Kiersztan förklaring till oss obildade på hur myten kring vampyrerna kan ha kommit till: porfyri.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img id="image1023" src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2006/09/vampyr.jpg" alt="Vampyr som lider av Porfyri." /></p>
<p>Under en forskningsfestival i Warszawa idag gav forskaren <strong>Anna Kiersztan</strong> förklaring till oss obildade på hur myten kring vampyrerna kan ha kommit till: porfyri.</p>
<p>En person som lider av porfyri kan endast vara aktiv under natten eftersom solljus gör att huden får svåra missbildningar, därav den bleka hyn. Kroppen skyddar sig från solen även genom onaturlig hårbetäckning. I cellerna samlas hem som är en del av hemoglobinet (protein som står för syretransporten) och ger olika symptom, däribland som hos våra ”fiktiva varelser”, en brunaktig färg av tandköttet och ett neuropsykologiskt tillstånd.</p>
<p>En påle körd igenom en persons hjärta som lider av porfyri har dock samma effekt som förr. Det sa hon inte, det är min teori.</p>
<p><!--adsense--></p>
<p>Andra bloggar om: <a href="http://bloggar.se/om/Vampyr" rel="tag">Vampyr</a>, <a href="http://bloggar.se/om/vampyrer" rel="tag">vampyrer</a>, <a href="http://bloggar.se/om/porfyri" rel="tag">porfyri</a>, <a href="http://bloggar.se/om/forskning" rel="tag">forskning</a>, <a href="http://bloggar.se/om/historia" rel="tag">historia</a>, <a href="http://bloggar.se/om/myter" rel="tag">myter</a></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/1024/forskare-inom-medicin-forklarar-hur-vampyrer-kom-till">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/1024/forskare-inom-medicin-forklarar-hur-vampyrer-kom-till" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Forskare inom medicin förklarar hur vampyrer kom till" data-url="http://www.ppl.nu/1024/forskare-inom-medicin-forklarar-hur-vampyrer-kom-till">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/1024/forskare-inom-medicin-forklarar-hur-vampyrer-kom-till/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Mormor och morfar berättar krigshistorier</title>
		<link>http://www.ppl.nu/1022/mormor-och-morfar-berattar-krigshistorier</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/1022/mormor-och-morfar-berattar-krigshistorier#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 23 Sep 2006 18:58:25 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[Polen]]></category>
		<category><![CDATA[film]]></category>
		<category><![CDATA[mormor]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/1022/mormor-och-morfar-berattar-krigshistorier</guid>
		<description><![CDATA[Morföräldrarna är från samma region med från två olika byar. Både mormor och morfar har upplevt Andra Världskriget på nära håll och genomlevde två olika fronter vid två olika tillfällen: ena fronten när tyskarna var på väg mot Moskva, och den andra fronten när Ryssarna var på väg mot Berlin. Dessutom är det många späckade [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Morföräldrarna är från samma region med från två olika byar. Både mormor och morfar har upplevt Andra Världskriget på nära håll och genomlevde två olika fronter vid två olika tillfällen: ena fronten när tyskarna var på väg mot Moskva, och den andra fronten när Ryssarna var på väg mot Berlin. Dessutom är det många späckade händelser från själva ockupationen av Polen och <a target="_blank" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Partisan">partisanernas</a> anfall på den tyska armén. Har suttit och lyssnar på krigshistorier hela kvällen, det är bättre än film och bättre än en bok. Ska försöka någon gång i framtiden sammanfatta alla händelser de upplevde men just nu är allt så rörigt, det är så mycket, och så sjukt overkligt.</p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/1022/mormor-och-morfar-berattar-krigshistorier">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/1022/mormor-och-morfar-berattar-krigshistorier" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Mormor och morfar berättar krigshistorier" data-url="http://www.ppl.nu/1022/mormor-och-morfar-berattar-krigshistorier">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/1022/mormor-och-morfar-berattar-krigshistorier/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Lustiga efternamn på de polska kungar och prinsar</title>
		<link>http://www.ppl.nu/978/lustiga-efternamn-pa-de-polska-kungar-och-prinsar</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/978/lustiga-efternamn-pa-de-polska-kungar-och-prinsar#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 05 Sep 2006 15:06:03 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Humor]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[Polen]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/978/lustiga-efternamn-pa-de-polska-kungar-och-prinsar</guid>
		<description><![CDATA[Polackernas efternamn, generellt sätt, härstammar till skillnad från svenska efternamn från yrken. Kowalski, kanske det mest kända polska efternamnet består av sammansättningen <em>kowal</em> och <em>ski</em> vilket kan översättas till smed-ski. Polacker har även efternamn relaterade till djur, frukt och grönsaker, träd och vad du än kan tänka dig (ibland slutar efternamnen på ski, ibland inte). Gurka, Katt, Äpple, Fjäril, Björk och Ficka är bara några exempel.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img id="image979" src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2006/09/lech_walesa.jpg" alt="Lech Walesa" /><br />
<small>BILD: Lech Walesa vars efternamn betyder &#8220;ströva&#8221; eller &#8220;driva omkring&#8221;. Det är historiskt lustigt.</small></p>
<p><!--adsense--></p>
<p><strong>Polackernas efternamn, generellt sätt, härstammar till skillnad från svenska efternamn från yrken. Kowalski, kanske det mest kända polska efternamnet består av sammansättningen <em>kowal</em> och <em>ski</em> vilket kan översättas till smed-ski. Polacker har även efternamn relaterade till djur, frukt och grönsaker, träd och vad du än kan tänka dig (ibland slutar efternamnen på ski, ibland inte). Gurka, Katt, Äpple, Fjäril, Björk och Ficka är bara några exempel.</strong></p>
<p>Jag har ingen aning om varifrån ändelsen <em>ski</em> kommer ifrån men enligt allmän åsikt i Polen så härstammar alla efternamn som slutar på <em>ski</em> från det gamla Polen, efternamn som inte innehåller ändelsen i fråga kommer utifrån andra länder även om de innehåller helt och hållet polska ord.</p>
<p>Kanske viktigt att påpeka i sammanhanget att Polen inte fanns på kartan under 123 års tid. 1795 delades Polen upp mellan tre stormakter, Tyskand, Ryssland och Österrike-Ungern och Polen som stat slutade att existera. Först efter Första Världskriget blev Polen en självständig stat.</p>
<h3>Lustiga polska ledarnas efternamn</h3>
<p>De gamla polska kungarna och prinsarna har burit sina efternamn efter sin karaktär, vilket i många fall inte är så hedrande. Här är ett par exempel:</p>
<p>1034 – 1058 Kazimierz I <strong>Odnowiciel</strong> (Förnyaren)<br />
1058 – 1079 Boleslaw <strong>Smialy</strong> (Djärv)<br />
1102 – 1107 Zbigniew <strong>Krzywousty</strong> <u>(Sned mun)</u><br />
1138 – 1146 Wladyslaw <strong>Wygnaniec</strong> <u>(Bortjagad)</u><br />
1173 – 1177 Mieszko III <strong>Stary</strong> (den Gamle)<br />
1177 – 1194 Kazimierz II <strong>Sprawiedliwy</strong> (Rättvis)<br />
1202 Wladyslaw <strong>Laskonogi</strong> <u>(Käppbenet)</u><br />
1202 – 1210 Leszek <strong>Bialy</strong> (den Vite)<br />
1210 – 1211 Mieszko <strong>Platonogi</strong> <u>(Vars ben trasslar till sig)</u><br />
1232 – 1238 Henryk <strong>Brodaty</strong> (den Skäggige)<br />
1243 – 1279 Boleslaw <strong>Wstydliwy</strong> (den Blygsame)<br />
1279 – 1288 Leszek <strong>Czarny</strong> <u>(den Svarte)</u></p>
<p>Trenden att Polens ledare ska ha lustiga efternamn håller i sig, <strong>Walesa</strong>, vars namn bärs av den kände fd polska presidenten betyder ”ströva omkring, driva”, ungefär så som man säger om hemlösa hundar. Dagens president <strong>Kaczynski</strong> kan relateras till ordet ”anka” vilket det friskt skämtas med i Polen. Kwack, kwack.</p>
<p><!--adsense--></p>
<p>Andra bloggar om: <a href="http://bloggar.se/om/Polen" rel="tag">Polen</a>, <a href="http://bloggar.se/om/efternamn" rel="tag">efternamn</a>, <a href="http://bloggar.se/om/lustiga+efternamn" rel="tag">lustiga efternamn</a>, <a href="http://bloggar.se/om/roliga+efternamn" rel="tag">roliga efternamn</a>, <a href="http://bloggar.se/om/roliga" rel="tag">roliga</a>, <a href="http://bloggar.se/om/humor" rel="tag">humor</a>, <a href="http://bloggar.se/om/polska" rel="tag">polska</a>, <a href="http://bloggar.se/om/kowalski" rel="tag">kowalski</a>, <a href="http://bloggar.se/om/walesa" rel="tag">walesa</a>, <a href="http://bloggar.se/om/kaczynski" rel="tag">kaczynski</a>, <a href="http://bloggar.se/om/kungar" rel="tag">kungar</a>, <a href="http://bloggar.se/om/prinsar" rel="tag">prinsar</a>, <a href="http://bloggar.se/om/historia" rel="tag">historia</a></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/978/lustiga-efternamn-pa-de-polska-kungar-och-prinsar">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/978/lustiga-efternamn-pa-de-polska-kungar-och-prinsar" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Lustiga efternamn på de polska kungar och prinsar" data-url="http://www.ppl.nu/978/lustiga-efternamn-pa-de-polska-kungar-och-prinsar">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/978/lustiga-efternamn-pa-de-polska-kungar-och-prinsar/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>4</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>SVT:s arkiv 1979: Teknikmagasinet förklarar vad en CD-skiva är för något</title>
		<link>http://www.ppl.nu/884/svts-arkiv-1979-teknikmagasinet-forklarar-vad-en-cd-skiva-ar-for-nagot</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/884/svts-arkiv-1979-teknikmagasinet-forklarar-vad-en-cd-skiva-ar-for-nagot#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 25 Jul 2006 13:08:07 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[film]]></category>
		<category><![CDATA[foto]]></category>
		<category><![CDATA[media]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/884/svts-arkiv-1979-teknikmagasinet-forklarar-vad-en-cd-skiva-ar-for-nagot</guid>
		<description><![CDATA[Vad konstigt det känns när man tittar på arkiverade informationsfilmer, ibland fattar jag inte vad <em>Erik Bergsten</em> försökte förklara egentligen. Skrattade gott när han sa att det går att lagra så mycket på den gramofonliknande skivan att han inte kan uttala talet. Vad folk var tröga samma år jag blev född.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Vad konstigt det känns när man tittar på arkiverade informationsfilmer, ibland fattar jag inte vad <em>Erik Bergsten</em> försökte förklara egentligen. Skrattade gott när han sa att det går att lagra så mycket på den gramofonliknande skivan att han inte kan uttala talet. Vad folk var tröga samma år jag blev född.</p>
<blockquote><p><a target="_blank" href="http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?&#038;d=46695&#038;a=531851&#038;lid=is_search527895&#038;lpos=0">Erik Bergsten presenterar ett optiskt dataregister som ser ut som en grammofonskiva och som kan lagra 10 miljoner kB.</a></p></blockquote>
<p>Länk: <a target="_blank" href="http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?&#038;d=46695&#038;a=531851&#038;lid=is_search527895&#038;lpos=0">Tekniskt magasin &#8211; optiskt dataregister</a>  (tack till brorsan för tipset)</p>
<p>Min morfar är mäkta imponerad av min digitalkamera. Han tycker att det var märkligt att man inte behöver framkalla foton, och han fick stora ögon när jag visade honom att man även kan spela in rörlig film med den.</p>
<p>Jag kan bara tänka mig hur mina barnbarn kommer att titta på mig när jag berättar för dem att under min ungdom så använde vi elkablar.</p>
<p>- Va? Använde ni kablar!? Vilka dumhuvud!<br />
- Ja, så var det på min tid. Och det första spelet jag spelade handlade om en prick som åt andra prickar i ett labyrint. Sedan kom det ut ett verkligen bra actionspel som gick ut på att gå till höger och slå alla som gick till vänster. Men nu berättar jag inte mer. Hämta en ny blöja till morfar för jag har pinkat på mig igen. Jäkla prostata&#8230;</p>
<p><!--adsense--></p>
<p>Andra bloggar om: <a href="http://bloggar.se/om/1979" rel="tag">1979</a>, <a href="http://bloggar.se/om/arkiv" rel="tag">arkiv</a>, <a href="http://bloggar.se/om/svt" rel="tag">svt</a>, <a href="http://bloggar.se/om/cd" rel="tag">cd</a>, <a href="http://bloggar.se/om/cd-skiva" rel="tag">cd-skiva</a>, <a href="http://bloggar.se/om/historia" rel="tag">historia</a>, <a href="http://bloggar.se/om/teknikmagasinet" rel="tag">teknikmagasinet</a></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/884/svts-arkiv-1979-teknikmagasinet-forklarar-vad-en-cd-skiva-ar-for-nagot">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/884/svts-arkiv-1979-teknikmagasinet-forklarar-vad-en-cd-skiva-ar-for-nagot" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="SVT:s arkiv 1979: Teknikmagasinet förklarar vad en CD-skiva är för något" data-url="http://www.ppl.nu/884/svts-arkiv-1979-teknikmagasinet-forklarar-vad-en-cd-skiva-ar-for-nagot">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/884/svts-arkiv-1979-teknikmagasinet-forklarar-vad-en-cd-skiva-ar-for-nagot/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Vems fel är det att jag inget kan om Olof Palme?</title>
		<link>http://www.ppl.nu/421/vems-fel-ar-det-att-jag-inget-kan-om-olof-palme</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/421/vems-fel-ar-det-att-jag-inget-kan-om-olof-palme#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 28 Feb 2006 14:04:49 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[Traditioner]]></category>
		<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Jul]]></category>
		<category><![CDATA[media]]></category>
		<category><![CDATA[Polen]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[utlänningar]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=421</guid>
		<description><![CDATA[Sverige är konstigt. När man talar om en av sina största folkhjältar pratar man om hur han dog. Om någon skulle ha frågat mig vem Olof Palme är, skulle jag ha svarat att han var en socialdemokrat, statsminister och att han förmodligen mördades av en pundare en kall Stockholmsnatt. Det är allt jag vet. Det känns som om jag inte är ensam om att veta så lite. Är Olof Palme endast känd för sin död?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img id="image422" src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2006/02/olofpalme.jpg" alt="Olof Palme" /></p>
<p><!--adsense--></p>
<p>Sverige är konstigt. När man talar om en av sina största folkhjältar pratar man om hur han dog. Om någon skulle ha frågat mig vem Olof Palme är, skulle jag ha svarat att han var en socialdemokrat, statsminister och att han förmodligen mördades av en pundare en kall Stockholmsnatt. Det är allt jag vet. Det känns som om jag inte är ensam om att veta så lite. Är Olof Palme endast känd för sin död?</p>
<p>Ja, det känns så. Frågar man runt bland ungdomarna och halvvuxna människor får man inget svar om varför Olof Palme var så populär. Ingen som bryr sig. Ingen som bryr sig om att ta reda på mer. <strong>Fast å andra sidan: jag är omgiven av blettepolare som likt mig, inte bodde i Sverige då Palme blev skjuten.</strong></p>
<p>Det kanske dyker upp fakta om Palmes politik i media, vilka politiska åsikter han var känd förr, men det åker in genom ena örat och ut genom det andra. Christer Pettersson är ju mer intressant i sammanhanget. Det återspeglas ganska bra på bloggarna också. Man talar om Olof Palmes död, Christer Pettersson och vad man gjorde den natten. Verkar som att alla tar för givet att man ska veta varför Palme var så populär.</p>
<p>Han var svensk statsminister och han mördades. Det är vad han är känd förr bland unga som inte är eller har varit politiskt engagerade. Han minns vi inte för vad han åstadkom eller för hans individuella åsikter. Vi minns honom eftersom alla andra gör det. Speciellt utlänningar, de minns honom. Utomlands är Sverige Olof Palme, som i Polen där jag bor. De kan mer än vad jag kan om Palmes politik.</p>
<p>Goda män minns man inte för vad de gjorde, utan för deras död. Hitler, Stalin; tror ingen kan ha råkat missa memorera deras handling(ar).</p>
<p>Ur Susning.nu om Palme:</p>
<blockquote><p>Palme är känd för sin aktiva utrikespolitik. Palme gjorde flera skarpa uttalanden inom detta område. Några nämnvärda exempel är när han kallade USA:s bombningar av Hanoi för &#8220;tortyr&#8221; (jultalet år 1972), när han refererade till Franco-regimen i Spanien som &#8220;satans mördare&#8221; och när han kallade Sovjet för &#8220;förtryckare&#8221; (Pragvåren) och kallade ledarna i Tjeckoslovakien för &#8220;diktaturens kreatur&#8221;. Palme valde dock att beskriva vissa andra diktaturstater i betydligt mer empatiska ordalag. Bl.a. sa han under ett besök på Kuba år 1975 att:</p>
<ul>
&#8220;..det här har varit ett fascinerande besök genom det spontana och varma mottagande som visats oss, de intressanta lösningar på problemen vi fått taga del av samt Fidel Castros vidsynthet. Det har verkligen varit intressant att få tala med honom. När jag nu återvänder hem beklagar jag att jag inte stannat här en längre tid.&#8221; (1975)</ul>
<p>Inrikespolitiskt stod Palme för en politik som många på högersidan uppfattade som mycket hotfull. Allvarligast var striden om löntagarfonderna under första halvan av 80-talet. Detta uppfattades som ett sätt att öka statens makt över den fria företagsamheten. Tillsammans med de mycket höga marginalskatterna uppfattades detta av många borgliga som ett steg mot kommunism. Det så kallade Palmehatet blev utbrett. Nidbilder av Palme och till och med darttavlor med hans motiv framställdes. Det är förmodligen för tidigt att sammanfatta Palmes inflytande på Sveriges ekonomi. Klart är att socialdemokratin idag för en helt annan inrikespolitik än den Palme stod för.</p>
<p><!--adsense--></p>
<p>Andra bloggar om: <a href="http://bloggar.se/om/Olof+Palme" rel="tag">Olof Palme</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Christer+Pettersson" rel="tag">Christer Pettersson</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Palmemordet" rel="tag">Palmemordet</a>, <a href="http://bloggar.se/om/politik" rel="tag">politik</a>, <a href="http://bloggar.se/om/28+februari" rel="tag">28 februari</a>, <a href="http://bloggar.se/om/1986" rel="tag">1986</a></p></blockquote>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/421/vems-fel-ar-det-att-jag-inget-kan-om-olof-palme">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/421/vems-fel-ar-det-att-jag-inget-kan-om-olof-palme" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Vems fel är det att jag inget kan om Olof Palme?" data-url="http://www.ppl.nu/421/vems-fel-ar-det-att-jag-inget-kan-om-olof-palme">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/421/vems-fel-ar-det-att-jag-inget-kan-om-olof-palme/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>4</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Shakespeares ansikte fortfarande okänt</title>
		<link>http://www.ppl.nu/205/shakespeares-ansikte-fortfarande-okant</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/205/shakespeares-ansikte-fortfarande-okant#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 03 Nov 2005 19:58:57 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Allmänt ordbajseri]]></category>
		<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[kläder]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=205</guid>
		<description><![CDATA[Tavlan vid namn <a href="http://www.npg.org.uk/live/prelgrafton.asp" target="_blank"><em>Grafton Portrait</em></a>, ansedd tidigare som porträtt av <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Shakespear" target="_blank">Willam Shakespear</a> och använd som underlag i illustrationer sedan flera hundrade år tillbaka, föreställer tyvärr ej skaparen av <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Hamlet" target="_blank"><em>Hamlet</em></a> – detta uppger forskare från engelska <a href="http://www.npg.org.uk/live/index.asp" target="_blank">National Portrait Gallery</a>.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src='http://ppl.nu/wp-content/shakespear_old.jpg' width="220" alt='Shakespear' /> <img src='http://ppl.nu/wp-content/shakespear_new.jpg' width="220" alt='Shakespear' /><br />
<code>Tavlan "Grafton Portrait" föreställer inte William Shakespear som tidigare trott.</code></p>
<p>Tavlan vid namn <a href="http://www.npg.org.uk/live/prelgrafton.asp" target="_blank"><em>Grafton Portrait</em></a>, ansedd tidigare som porträtt av <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Shakespear" target="_blank">Willam Shakespear</a> och använd som underlag i illustrationer sedan flera hundra år tillbaka, föreställer tyvärr ej skaparen av <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Hamlet" target="_blank"><em>Hamlet</em></a> – detta uppger forskare från engelska <a href="http://www.npg.org.uk/live/index.asp" target="_blank">National Portrait Gallery</a>.</p>
<p>Efter nio månaders forskning och grundlig restaurering av tavlan, kom forskarna fram till att det inte finns något som helst bevis om att tavlan <em>Grafton Portrait</em> föreställer Shakespear. Man fastställde att porträttet som är målat av en okänd konstnär, skapades 1588, då var William 25 år gammal. Enligt forskarna kunde inte Shakespear haft råd att beställa ett sådant porträtt, inte heller skulle han ha haft råd med såna välförmögna kläder så som mannen på tavlan bär på. Anledningen är att samma år var William Shakespear så fattig att han var tvungen att ta ett jobb vid en resande teatertrupp. Dessutom hade William tre år tidigare blivit far till ett par tvillingar.</p>
<p><a href="http://www.npg.org.uk/live/prelgrafton.asp" target="_blank">Källa.</a></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/205/shakespeares-ansikte-fortfarande-okant">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/205/shakespeares-ansikte-fortfarande-okant" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Shakespeares ansikte fortfarande okänt" data-url="http://www.ppl.nu/205/shakespeares-ansikte-fortfarande-okant">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/205/shakespeares-ansikte-fortfarande-okant/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>6</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
