<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Udda Nyheter &#187; Forskning</title>
	<atom:link href="http://www.ppl.nu/category/forskning/feed" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.ppl.nu</link>
	<description>I originalförpackning sedan 1979 (Fru sökes)</description>
	<lastBuildDate>Sun, 29 Jan 2012 22:12:50 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.2.1</generator>
		<item>
		<title>Män har långa ringfingrar</title>
		<link>http://www.ppl.nu/8102/man-har-langa-ringfingrar</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/8102/man-har-langa-ringfingrar#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 06 Sep 2011 05:57:46 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[öronsnibbar]]></category>
		<category><![CDATA[Fingrar]]></category>
		<category><![CDATA[ringfingret]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ppl.nu/?p=8102</guid>
		<description><![CDATA[Forskare har upptäckt varför mäns ringfingrar ofta är något längre än deras pekfingrar &#8211; och varför det omvända gäller för kvinnor. Förklaringen hittar du här Kommer ihåg det här om fingrarna från högstadiet när vi gick igenom det i biologin. Tyckte att det var otroligt spännande och udda när hela klassen jämförde längden på fingrarna [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
			<!-- generated by showtime WP plugin -->
			<script type='text/javascript'>
			
				var flashvars = {
					
				xml 			: 'http://www.ppl.nu/wp-content/plugins/showtime-slideshow/showtime/getxml.php?attr=id^8102*source^medium*sourcehd^large*',
				
				width           : '465',
				height          : '300',
				classid         : 'st_0',

				rotationtime    : '5',
				transition      : 'Fade',
				transitiontime  : '1',
				transitionease  : 'LinearEaseOut',
				autoplay        : 'on',
				showcontrols    : 'on',
				controls        : '1234',
				textbgcolor     : '#000000',

				showtext        : '',
				showalt         : 'on',
				shuffle         : '',
				scale           : 'showAll',
				target          : '_self'			
				
				
				};
				
				var params = {};
				params.allowFullScreen = 'true';
				params.bgcolor = '#000000';		
				params.quality = 'autohigh';		
				params.wmode = 'window';
				//params.base = 'dirname(__FILE__)';
				//params.allowScriptAccess = 'local';
			
				var attributes = {};
				attributes.styleclass = 'showtime';
												
				swfobject.embedSWF ('http://www.ppl.nu/wp-content/plugins/showtime-slideshow/showtime/st16.swf', 'st_0', '465', '300', '10.0.0', 'false', flashvars, params, attributes);
			</script>
	
					
			<!-- alternative content -->	
			<div id='st_0'>
<a href='http://www.ppl.nu/8102/man-har-langa-ringfingrar/fingrar' title='Fingrar, foto: king of the wild frontier/flickr'><img width="150" height="150" src="http://www.ppl.nu/wp-content/uploads/2011/09/fingrar-150x150.jpg" class="attachment-thumbnail" alt="Fingrar, foto: king of the wild frontier/flickr" title="Fingrar, foto: king of the wild frontier/flickr" /></a>
</div>
					
			

<p><strong>Forskare har upptäckt varför mäns ringfingrar ofta är något längre än deras pekfingrar &#8211; och varför det omvända gäller för kvinnor.</strong></p>
<ul>
<li><a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/magiskt-finger-styrs-av-hormoner_6444568.svd" target="_blank">Förklaringen hittar du här</a></li>
</ul>
<p>Kommer ihåg det här om fingrarna från högstadiet när vi gick igenom det i biologin. Tyckte att det var otroligt spännande och udda när hela klassen jämförde längden på fingrarna och hur krokiga pekfingrarna var när man satte ihop dem mot varandra. Alla såg olika ut. </p>
<p>Och alla kunde inte rulla tungan. </p>
<p>Men märkligast tyckte jag var ändå att det finns folk vars öronsnibbar har växt ihop med nacken! Det var märkligt på ett skrämmande sätt &#8211; för det ser så jäkla skumt ut!</p>
<p><script type="text/javascript"><!--
google_ad_client = "pub-1216001409660802";
/* 468x60 */
google_ad_slot = "7376300873";
google_ad_width = 468;
google_ad_height = 60;
//-->
</script>
<script type="text/javascript"
src="http://pagead2.googlesyndication.com/pagead/show_ads.js">
</script></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/8102/man-har-langa-ringfingrar">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/8102/man-har-langa-ringfingrar" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Män har långa ringfingrar" data-url="http://www.ppl.nu/8102/man-har-langa-ringfingrar">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/8102/man-har-langa-ringfingrar/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Optisk illusion som kan göra dig blind</title>
		<link>http://www.ppl.nu/8064/optisk-illusion-som-kan-gora-dig-blind</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/8064/optisk-illusion-som-kan-gora-dig-blind#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 05 Sep 2011 11:01:29 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Allmänt ordbajseri]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[illusion]]></category>
		<category><![CDATA[optisk illusion]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ppl.nu/?p=8064</guid>
		<description><![CDATA[Woaaaah! Påminner mig om SJ &#8211; rör sig men står ändå still. Föresten, stirra inte för länge, man blir halvblind efter bara 30 sekunder &#8211; vilket för mig till en fundering: finns det, i teorin, en optisk illusion som skulle kunna döda folk genom att göra hjärncellerna korrupta eller något? Jag googlade och hittade inget, [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://www.ppl.nu/wp-content/uploads/2011/09/optisk-illusion.jpg" alt="optisk illusion" title="optisk illusion" width="465" height="467" class="alignnone size-full wp-image-8065" /></p>
<p>Woaaaah! Påminner mig om SJ &#8211; rör sig men står ändå still. <strong>Föresten, stirra inte för länge, man blir halvblind efter bara 30 sekunder</strong> &#8211; vilket för mig till en fundering: finns det, i teorin, en optisk illusion som skulle kunna döda folk genom att göra hjärncellerna korrupta eller något? Jag googlade och hittade inget, men kanske något av er hört/vet något om saken?</p>
<p><script type="text/javascript"><!--
google_ad_client = "pub-1216001409660802";
/* 468x60 */
google_ad_slot = "7376300873";
google_ad_width = 468;
google_ad_height = 60;
//-->
</script>
<script type="text/javascript"
src="http://pagead2.googlesyndication.com/pagead/show_ads.js">
</script></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/8064/optisk-illusion-som-kan-gora-dig-blind">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/8064/optisk-illusion-som-kan-gora-dig-blind" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Optisk illusion som kan göra dig blind" data-url="http://www.ppl.nu/8064/optisk-illusion-som-kan-gora-dig-blind">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/8064/optisk-illusion-som-kan-gora-dig-blind/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>5</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Kronisk hängröv nu ett minne blott</title>
		<link>http://www.ppl.nu/7733/kronisk-hangrov-nu-ett-minne-blott</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/7733/kronisk-hangrov-nu-ett-minne-blott#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 01 Sep 2011 14:09:46 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Udda nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[guide]]></category>
		<category><![CDATA[platta rumpor]]></category>
		<category><![CDATA[rumpa]]></category>
		<category><![CDATA[rumpformare]]></category>
		<category><![CDATA[rumphållare]]></category>
		<category><![CDATA[träning]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ppl.nu/?p=7733</guid>
		<description><![CDATA[Lider du av kronisk hängröv och vill göra något åt det, men vägrar att ge dig bort till kirurgen för lite implantat i skinkorna? Inga problem, för du har numera möjlighet till två hälsovänliga prukter som du kan använda dig av! Den första är damsugaren som suger och formar upp dina skinkor till en mer [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://www.ppl.nu/wp-content/uploads/2011/09/fettsugning-rumpa.jpg" alt="Fettsugning av rumpa" title="Fettsugning av rumpa" width="465" height="349" class="alignnone size-full wp-image-7869" /></p>
<p><strong>Lider du av kronisk hängröv och vill göra något åt det, men vägrar att ge dig bort till kirurgen för lite implantat i skinkorna? Inga problem, för du har numera möjlighet till två hälsovänliga prukter som du kan använda dig av!</strong></p>
<p><img src="http://www.ppl.nu/wp-content/uploads/2011/09/rumsugare-anime.gif" alt="Rumpsugare för platta rumpor" title="Rumpsugare för platta rumpor" width="320" height="240" class="alignnone size-full wp-image-7866" align="right" hspace="10" border="1"/>Den första är damsugaren som suger och formar upp dina skinkor till en mer tilltalande form. Se animationen till höger.</p>
<p>Maskinen verkar inte säljas i någon butik, du får istället åka till Florida och <a href="http://www.evidenceus.com/buttocks.html" target="_blank">boka tid hos Evidence</a> (<a href="http://stationsvakt.blogspot.com" target="_blank">via</a>), företaget som verkar ligga bakom den här geniala uppfinningen.</p>
<p>Eller så bygger du en egen maskin. Två trattar och en damsugare har väl de flesta reda hemma.</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2008/08/rumphallare.jpg" alt="Rumphållare, fot: lovemybubbles.com" title="Rumphållare, fot: lovemybubbles.com" width="465" height="300" class="size-full wp-image-3852" /></p>
<p><strong>Den andra varianten till en rundare rumpa är rumphållaren som kostar <a href="http://www.lovemybubbles.com/shopBB.shtml" target="_blank">120 till 360 kronor</a>. Det hela går ut på att klämma ihop fettet från buk och lår till de två hålen på de urklippta kalsingarna &#8211; typ samma metod som när man <a href="http://www.ppl.nu/7803/vad-ar-nu-detta-for-naet-video" title="Klämma en finne, så här gör man">klämmer en finne</a>.</strong></p>
<p>Jag förmodar även här att det går att fixa eget med lite sax och ett par gamla trosor som man kan låna från mormor.</p>
<p>Tjejer som testat någon av metoderna kan skicka in bilder så sina rumpor. Det vet ni. Ni har min mail.</p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/7733/kronisk-hangrov-nu-ett-minne-blott">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/7733/kronisk-hangrov-nu-ett-minne-blott" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Kronisk hängröv nu ett minne blott" data-url="http://www.ppl.nu/7733/kronisk-hangrov-nu-ett-minne-blott">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/7733/kronisk-hangrov-nu-ett-minne-blott/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>4</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Dokumentär: Vad vi fortfarande inte vet?</title>
		<link>http://www.ppl.nu/7708/dokumentar-vad-vi-fortfarande-inte-vet</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/7708/dokumentar-vad-vi-fortfarande-inte-vet#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 21 Aug 2011 10:41:19 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dokumentärer]]></category>
		<category><![CDATA[Film/TV]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[dokumentär]]></category>
		<category><![CDATA[evolution]]></category>
		<category><![CDATA[kosmos]]></category>
		<category><![CDATA[livet]]></category>
		<category><![CDATA[universum]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ppl.nu/?p=7708</guid>
		<description><![CDATA[Veckans dokumentär blir en av de bästa som gjorts tycker jag inom området kosmos, livet, och sannolikheten om livet i universum och sannolikheten kring hur livet kan utvecklas på en annan planet, eller på vår planet om den nu fick chansen igen. Fast det här är ingen dokumentär om blåa monster i 3D med snygga [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://www.ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/vad-vi-fortfarande-inte-vet.jpg" alt="Dokumentär online, universum" title="Dokumentär online, universum" width="465" height="258" class="alignnone size-full wp-image-7711" /></p>
<p><strong>Veckans dokumentär blir en av de bästa som gjorts tycker jag inom området kosmos, livet, och sannolikheten om livet i universum och sannolikheten kring hur livet kan utvecklas på en annan planet, eller på vår planet om den nu fick chansen igen.</strong></p>
<p>Fast det här är ingen dokumentär om blåa monster i 3D med snygga vetenskapsmän från Las Vegas. Istället får vi höra forskarna berätta vad vi faktiskt vet har hänt och kan hända med organismer ut ett kemiskt och fysiskt perspektiv utifrån vad vi redan sett inom evolutionen.</p>
<p>Exempelvis ögonen som kommit fram ganska sent inom evolutionen men ändå finns på nästan alla djurarter. Och inte vilka ögon som helst, utan ögon som är lika varandra i uppbyggnaden trots att arterna utvecklat dessa helt självständigt från varandra. Människans och bläckfiskens gemensamma fader hade inte ögon, ändå är våra ögon en exakt kopia av varandra. Varför?</p>
<p>Dokumentären är från 2004, och är i 3 delar med ca 50 min speltid på varje del och den kommer garanterat besvara några, om inte alla av de viktigaste frågorna du förmodligen haft sedan barnatiden. För tydligen vet vetenskapen ganska mycket.</p>
<p><strong>Del 1:</strong><br />
<embed id=VideoPlayback src=http://video.google.com/googleplayer.swf?docid=7086762533420568365&#038;hl=sv&#038;fs=true style=width:465px;height:380px allowFullScreen=true allowScriptAccess=always type=application/x-shockwave-flash> </embed></p>
<p><strong>Del 2:</strong><br />
<embed id=VideoPlayback src=http://video.google.com/googleplayer.swf?docid=-429643479737704838&#038;hl=sv&#038;fs=true style=width:465px;height:380px allowFullScreen=true allowScriptAccess=always type=application/x-shockwave-flash> </embed></p>
<p><strong>Del 3:</strong><br />
<embed id=VideoPlayback src=http://video.google.com/googleplayer.swf?docid=8018371269760059556&#038;hl=sv&#038;fs=true style=width:465px;height:380px allowFullScreen=true allowScriptAccess=always type=application/x-shockwave-flash> </embed></p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/7708/dokumentar-vad-vi-fortfarande-inte-vet">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/7708/dokumentar-vad-vi-fortfarande-inte-vet" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Dokumentär: Vad vi fortfarande inte vet?" data-url="http://www.ppl.nu/7708/dokumentar-vad-vi-fortfarande-inte-vet">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/7708/dokumentar-vad-vi-fortfarande-inte-vet/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Så här skapar du eld med is &#8211; eller rök med en plastflaska</title>
		<link>http://www.ppl.nu/7607/sa-har-skapar-du-eld-med-is-eller-rok-med-en-plastflaska</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/7607/sa-har-skapar-du-eld-med-is-eller-rok-med-en-plastflaska#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 20 Aug 2011 16:24:21 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[eld]]></category>
		<category><![CDATA[flinta]]></category>
		<category><![CDATA[göra upp eld]]></category>
		<category><![CDATA[is]]></category>
		<category><![CDATA[plastflaska]]></category>
		<category><![CDATA[rök]]></category>
		<category><![CDATA[vatten]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ppl.nu/?p=7607</guid>
		<description><![CDATA[När Peter Ekwall delade ut den här videon på Google Plus så började jag genast fundera på att den här videon måste ju visa någon form av vetenskapligt genombrott där is, två mänskliga hörntänder, salt och kanske en bäverpung ingår. Men icke. Det är mycket enklare än så. Det där fick mig förresten tänka på [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>När <a href="http://goorilla.posterous.com/" title="Goorilla's posterous" target="_blank">Peter Ekwall</a> delade ut <a href="https://plus.google.com/100623414590006522258/posts/PRi2CVsXxgm" target="_blank">den här videon på Google Plus</a> så började jag genast fundera på att den här videon måste ju visa någon form av vetenskapligt genombrott där is, två mänskliga hörntänder, salt och kanske en bäverpung ingår. Men icke. Det är mycket enklare än så.</p>
<p><iframe width="465" height="378" src="http://www.youtube.com/embed/thbSSuo1Z00?rel=0" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></p>
<p>Det där fick mig förresten tänka på ett mycket gammalt inlägg från 2006 (jag har ett minne som inte är från denna världen ifall du inte visste) där Göran gör upp <a href="http://djur-och-natur.blogspot.com/2006/04/att-gra-eld-p-primitivt-vis.html" title="Att göra eld på primitivt vis" target="_blank">eld på ett mycket primitivt vis</a> &#8211; genom att använda  flinta, fnöske och eldstål. Vilket är ju ganska coolt. Tänk er att sitta på en uteservering, man ta fram sina verktyg, flinta eller is (bor man i Norrland så finns ju is tillgängligt året om), och så tänder man en cigg på detta primitiva men miljömedvetna vis. Det hade impat på brudarna.</p>
<p>Fast är du en ickerökare men vill ändå impa med lite rökpuffar så går det utmärkt att använda en plastflaska för ändamålet. Trots att halsbloss uteblir så lär det här impa på brudar det också. Garanterat.</p>
<p><iframe width="465" height="378" src="http://www.youtube.com/embed/YUdR9xESD64?rel=0" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/7607/sa-har-skapar-du-eld-med-is-eller-rok-med-en-plastflaska">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/7607/sa-har-skapar-du-eld-med-is-eller-rok-med-en-plastflaska" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Så här skapar du eld med is &#8211; eller rök med en plastflaska" data-url="http://www.ppl.nu/7607/sa-har-skapar-du-eld-med-is-eller-rok-med-en-plastflaska">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/7607/sa-har-skapar-du-eld-med-is-eller-rok-med-en-plastflaska/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Tips från förr: &#8220;Badda livmodern i två dagar med rutten kvinnourin och soda (använd ett rör)&#8221;</title>
		<link>http://www.ppl.nu/7578/tips-fran-forr-badda-livmodern-i-tva-dagar-med-rutten-kvinnourin-och-soda-anvand-ett-ror</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/7578/tips-fran-forr-badda-livmodern-i-tva-dagar-med-rutten-kvinnourin-och-soda-anvand-ett-ror#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 20 Aug 2011 13:19:26 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[barnlöshet]]></category>
		<category><![CDATA[graviditet]]></category>
		<category><![CDATA[hippokrates]]></category>
		<category><![CDATA[läkemedel]]></category>
		<category><![CDATA[medicin]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ppl.nu/?p=7578</guid>
		<description><![CDATA[Ingen kebab i ugnen, men vill gärna ha? Provrörsbefruktningen gick åt helvete? Suger på att prova en gammal hemmakur mot barnlöshet som inte kostar mer än 100 spänn (om du har redan har blyrör hemma, eller kan låna från grannen)? Jag är den som tror på hemmakurer, alltså ni vet, löksaft och fiskolja istället för [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://www.ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/leonardo-da-vinci-foster.jpg" alt="Leonardo da Vinci foster" title="Leonardo da Vinci foster" width="180" height="250" class="alignnone size-full wp-image-7586" align="left" hspace="10"/><strong>Ingen kebab i ugnen, men vill gärna ha? Provrörsbefruktningen gick åt helvete? Suger på att prova en gammal hemmakur mot barnlöshet som inte kostar mer än 100 spänn (om du har redan har blyrör hemma, eller kan låna från grannen)?</strong></p>
<p>Jag är den som tror på hemmakurer, alltså ni vet, löksaft och fiskolja istället för Bisolvon, krossad vitlök och löksill istället för Viagra, morötter istället för Brun utan sol, vatten istället för Treo. Etc.</p>
<p>Grejen med hemmakurer är att de tar en evighet att genomföra för att man ska se någon effekt, men annars funkar de. Så varför skulle inte rutten urin och soda funka för att stimulera en söndrig livmoder tänkte jag, speciellt eftersom själva kuren kommer <strong>från Hippokrates själv, alltså medicinens fader som levde för 2400 år sedan.</strong></p>
<p><a href="http://www.ppl.nu/7578/tips-fran-forr-badda-livmodern-i-tva-dagar-med-rutten-kvinnourin-och-soda-anvand-ett-ror/hippokrates" rel="attachment wp-att-7579"><img src="http://www.ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/hippokrates.jpg" alt="Hippokrates" title="Hippokrates" width="220" height="308" class="alignnone size-full wp-image-7579" align="right" hspace="10"/></a> Håkan är den som tagit sig tid att gräva på djupet i Hippokrates medicinska skrifter efter en graviditetskur och översatt <a href="https://kemimannen.wordpress.com/2011/08/20/hippokrates-gravididitetskur/" title="Graviditetskur" target="_blank">alla 14 steg i kuren mot barnlöshet</a> åt oss. Väldigt intressant läsning, som vanligt från Håkan.</p>
<p><strong>Jag tittade på vad hemmakuren skulle kunna kosta och vertygen är ju faktiskt saker man kan låna från grannen så som blyrör och en svets &#8211; och kourin, tjurgalla, bananflugor, oljebaggar och en bävertestikel kan man ju faktiskt plocka från naturen en söndagsmorgon.</strong> Du kommer således undan med bara 100 spänn för det här. Det är ju billigt att testa. Du hittar <a href="https://kemimannen.wordpress.com/2011/08/20/hippokrates-gravididitetskur/" title="Graviditetskurens 14 steg" target="_blank">hela receptet hos Håkan</a> som sagt.</p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/7578/tips-fran-forr-badda-livmodern-i-tva-dagar-med-rutten-kvinnourin-och-soda-anvand-ett-ror">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/7578/tips-fran-forr-badda-livmodern-i-tva-dagar-med-rutten-kvinnourin-och-soda-anvand-ett-ror" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Tips från förr: &#8220;Badda livmodern i två dagar med rutten kvinnourin och soda (använd ett rör)&#8221;" data-url="http://www.ppl.nu/7578/tips-fran-forr-badda-livmodern-i-tva-dagar-med-rutten-kvinnourin-och-soda-anvand-ett-ror">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/7578/tips-fran-forr-badda-livmodern-i-tva-dagar-med-rutten-kvinnourin-och-soda-anvand-ett-ror/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Susanne Eman väger 330 kilo &#8211; vill väga mer, mycket mer</title>
		<link>http://www.ppl.nu/7540/susanne-eman-vager-330-kilo-vill-vaga-mer-mycket-mer</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/7540/susanne-eman-vager-330-kilo-vill-vaga-mer-mycket-mer#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 18 Aug 2011 22:06:57 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[Udda nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[kvinnor]]></category>
		<category><![CDATA[Susanne Eman]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[världens största]]></category>
		<category><![CDATA[världens tyngsta]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ppl.nu/?p=7540</guid>
		<description><![CDATA[En 32-årig morsa vid namn Susanne Eman från Arizona, USA käkar dagligen 20&#8217;000 kalorier, det är ungefär 17&#8217;000 mer än vad en normalstor person får i sig dagligen. Anledningen är enkel: hon vill bli värdens tyngsta kvinna. Susanne har dock en del att jobba på, för att slå världsrekordet för världens tyngsta människa behöver hon [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
			<!-- generated by showtime WP plugin -->
			<script type='text/javascript'>
			
				var flashvars = {
					
				xml 			: 'http://www.ppl.nu/wp-content/plugins/showtime-slideshow/showtime/getxml.php?attr=id^7540*source^medium*sourcehd^large*',
				
				width           : '465',
				height          : '365',
				classid         : 'st_1',

				rotationtime    : '5',
				transition      : 'Fade',
				transitiontime  : '1',
				transitionease  : 'LinearEaseOut',
				autoplay        : 'on',
				showcontrols    : 'on',
				controls        : '1234',
				textbgcolor     : '#000000',

				showtext        : '',
				showalt         : 'on',
				shuffle         : '',
				scale           : 'showAll',
				target          : '_self'			
				
				
				};
				
				var params = {};
				params.allowFullScreen = 'true';
				params.bgcolor = '#000000';		
				params.quality = 'autohigh';		
				params.wmode = 'window';
				//params.base = 'dirname(__FILE__)';
				//params.allowScriptAccess = 'local';
			
				var attributes = {};
				attributes.styleclass = 'showtime';
												
				swfobject.embedSWF ('http://www.ppl.nu/wp-content/plugins/showtime-slideshow/showtime/st16.swf', 'st_1', '465', '365', '10.0.0', 'false', flashvars, params, attributes);
			</script>
	
					
			<!-- alternative content -->	
			<div id='st_1'>
<a href='http://www.ppl.nu/7540/susanne-eman-vager-330-kilo-vill-vaga-mer-mycket-mer/susanne-eman-varldens-storsta-1' title='Susanne Eman vill bli världens största kvinna'><img width="150" height="150" src="http://www.ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/susanne-eman-varldens-storsta-1-150x150.jpg" class="attachment-thumbnail" alt="Susanne Eman vill bli världens största kvinna" title="Susanne Eman vill bli världens största kvinna" /></a>
<a href='http://www.ppl.nu/7540/susanne-eman-vager-330-kilo-vill-vaga-mer-mycket-mer/susanne-eman-varldens-storsta-2' title='Susanne Eman vill bli världens största kvinna'><img width="150" height="150" src="http://www.ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/susanne-eman-varldens-storsta-2-150x150.jpg" class="attachment-thumbnail" alt="Susanne Eman vill bli världens största kvinna" title="Susanne Eman vill bli världens största kvinna" /></a>
<a href='http://www.ppl.nu/7540/susanne-eman-vager-330-kilo-vill-vaga-mer-mycket-mer/susanne-eman-varldens-storsta-3' title='Susanne Eman vill bli världens största kvinna'><img width="150" height="150" src="http://www.ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/susanne-eman-varldens-storsta-3-150x150.jpg" class="attachment-thumbnail" alt="Susanne Eman vill bli världens största kvinna" title="Susanne Eman vill bli världens största kvinna" /></a>
<a href='http://www.ppl.nu/7540/susanne-eman-vager-330-kilo-vill-vaga-mer-mycket-mer/susanne-eman-varldens-storsta-4' title='Susanne Eman vill bli världens största kvinna'><img width="150" height="150" src="http://www.ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/susanne-eman-varldens-storsta-4-150x150.jpg" class="attachment-thumbnail" alt="Susanne Eman vill bli världens största kvinna" title="Susanne Eman vill bli världens största kvinna" /></a>
<a href='http://www.ppl.nu/7540/susanne-eman-vager-330-kilo-vill-vaga-mer-mycket-mer/susanne-eman-varldens-storsta-5' title='Susanne Eman vill bli världens största kvinna'><img width="150" height="150" src="http://www.ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/susanne-eman-varldens-storsta-5-150x150.jpg" class="attachment-thumbnail" alt="Susanne Eman vill bli världens största kvinna" title="Susanne Eman vill bli världens största kvinna" /></a>
</div>
					
			

<p><!--adsense--></p>
<p><strong>En 32-årig morsa vid namn Susanne Eman från Arizona, USA käkar dagligen 20&#8217;000 kalorier, det är ungefär 17&#8217;000 mer än vad en normalstor person får i sig dagligen. Anledningen är enkel: hon vill bli värdens tyngsta kvinna.</strong></p>
<p><img align="right" hspace="10" src="http://www.ppl.nu/wp-content/uploads/2011/07/carol-yager.jpg" alt="Carol Yager, 1994" title="Carol Yager, 1994" width="220" height="206" class="alignnone size-full wp-image-7553" /> Susanne har dock en del att jobba på, för att slå världsrekordet för världens tyngsta människa behöver hon väga <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Carol_Yager#Weight" title="Carol Yager, sägs ha vägt 723 kg" target="_blank">mer än 723 kilo</a>. Och det räknar hon bli om ca 10 år med den dieten hon kör med nu berättar hon. Planen är alltså att lägga på sig 40 kilo per år.</p>
<p><strong>Efter att ha slagit rekordet tänker hon fortsätta att bli fet; det slutgiltiga målet är att se om det är möjligt för människokroppen att svälla till otroliga 1&#8217;000 kilo.</strong></p>
<p>Enligt eget utsago mår hon bra, och familjen är stöttande. Dessutom känner hon sig som en riktig sexbomb och det tycker vissa män också tydligen då hon berättar att fler män tittar efter henne än förut när hon rullar sin hungrande kropp med sin specialanpassade elmoppe vid matdisken. Uh ja, det är därför de titta på henne. För att hon är så sexig.</p>
<p>Susanne har satt upp <a href="http://susanneeman.com/" target="_blank">en blogg</a> där vi kan följa hennes tillväxt, och så har hon <a href="http://twitter.com/#!/susanneeman" target="_blank">börjat twittra</a> också.</p>
<p><em>Foto: Barcroft Media/Susanne Eman/<a href="http://aftonbladet.se/nyheter/article13483941.ab" target="_blank">ab</a></em></p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/7540/susanne-eman-vager-330-kilo-vill-vaga-mer-mycket-mer">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/7540/susanne-eman-vager-330-kilo-vill-vaga-mer-mycket-mer" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Susanne Eman väger 330 kilo &#8211; vill väga mer, mycket mer" data-url="http://www.ppl.nu/7540/susanne-eman-vager-330-kilo-vill-vaga-mer-mycket-mer">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/7540/susanne-eman-vager-330-kilo-vill-vaga-mer-mycket-mer/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Varmt vatten blir till is snabbare än kallt &#8211; Mpemba effekten</title>
		<link>http://www.ppl.nu/7366/varmt-vatten-blir-till-is-snabbare-an-kallt-mpemba-effekten</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/7366/varmt-vatten-blir-till-is-snabbare-an-kallt-mpemba-effekten#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 18 Aug 2011 18:20:15 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Mpemba effekten]]></category>
		<category><![CDATA[temperatur]]></category>
		<category><![CDATA[vatten]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ppl.nu/?p=7366</guid>
		<description><![CDATA[Så att du inte missförstår, här är ett exempel: om du tar två glas och häller 35-gradigt vatten i båda glasen, men sedan värmer vattnet i det ena glaset till 100 grader och stoppar sedan båda glasen i en frys så kommer glaset med det varmare vattnet att helt frysa till is snabbare än det [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div id="attachment_7534" class="wp-caption alignnone" style="width: 475px"><img src="http://www.ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/mpemba-effekten.png" alt="Ett exempel på Mpemba effekten" title="Ett exempel på Mpemba effekten" width="465" height="304" class="size-full wp-image-7534" /><p class="wp-caption-text">Bild: Ett exempel på Mpemba effekten</p></div>
<p><!--adsense--></p>
<p><strong>Så att du inte missförstår, här är ett exempel: om du tar två glas och häller 35-gradigt vatten i båda glasen, men sedan värmer vattnet i det ena glaset till 100 grader och stoppar sedan båda glasen i en frys så kommer glaset med det varmare vattnet att helt frysa till is snabbare än det kallare vattnet som finns i den andra bägaren.</strong></p>
<p>Detta kallas för Mpemba effekten.</p>
<p>Experimentet ovan är förenklat så att du kan göra det hemma, men forskarna har genomfört samma experiment i labbmiljöer, med tillslutna bärgare så att inget vatten avdunstar, och i två frysar av samma modell med samma effekt så att bägarna inte påverkar varandra. Allt för att försäkra sig om att allt går rätt till enligt forskningens alla regler.</p>
<p>Fenomenet är fastslaget. Det är inget <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Hokus_pokus_filiokus" target="_blank">hokus pokus filiokus</a>. Under vissa förhållanden kan vattnet frysa snabbare än kallt vatten. Med vikt på <em>vissa</em> då exempelvis 1-gradigt vatten kommer frysa snabbare än kokande vatten.</p>
<p>Udda, eller hur?</p>
<p>Men fenomenet borde egentligen inte förvåna någon, även om det verkar ologiskt, för det här är inget nytt påhitt. Kännedomen om fenomenet är <a href="http://www.sydsvenskan.se/samtidigt/article84396/Fantomen-ar-doende--lange-leve-Fantomen.html" title="Hur gammal är Fantomen?" target="_blank">äldre än Fantomen</a>, äldre än Jesus till och med, ca 350 år äldre faktiskt. Första person som upptäckte detta fenomen och hade möjlighet att lämna skriftligt spår efter sig var <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Aristoteles" target="_blank">Aristoteles</a> som levde mellan 384 och 322 f.Kr. Tyvärr upptäckte han bara fenomenet &#8211; han kunde inte förklara det. Men han behöver inte känna sig som en odugling.</p>
<p>För sedan dess har en mängd forskare gett sig på att försöka förklara fenomenet men ingen har ännu lyckats. Vilket är ännu mer udda. Teorierna om Mpemba effekten är många, men de är för invecklade för att jag ska kunna ge mig på dem, och dessutom ställer de snarare fler frågor än de ger svar tycker forskarna, så du får läsa om dem <a href="http://math.ucr.edu/home/baez/physics/General/hot_water.html" target="_blank">på den här engelska universitetssajten</a> som gjort en massiv sammanställning om fenomenet med en hord källhänvisningar.</p>
<p>En förklaring dock som jag tyckte var ganska kul, och som skrevs som en kommentar på en annan sajt som jag var inne på när jag letade källor, och som skrevs av en icke-insatt person som han själv nämnde det, var att molekylerna i det varmare vattnet rusar så snabbt när de blir uppvärmda att de fungerar som fläkt och kyler således vattnet snabbare. Det lät kul tyckte jag, och lika logisk som Mpemba effekten själv. Vilket kanske gör att det kanske stämmer?</p>
<p><strong>Tipstack:</strong> Bloggen <a href="http://hardufem.wordpress.com/" title="Har du fem minuter?" target="_blank">Har du fem minuter?</a> som skrivs ev en grupp forskare, lektorer och <a href="http://hardufem.wordpress.com/vi-som-har-fem-minuter/" target="_blank">sånt konstigt pack</a> (Hey Louise, <a href="http://www.youtube.com/watch?v=dc2Z7CL4Cv0&#038;feature=BFa&#038;list=FLBbcHyVpky7yl7Qm785G5aA&#038;index=23" target="_blank">how you doin&#8217;?</a>) från Sverige och som verkar ha <em>molecular imprinting</em> som sin största hobby, <a href="http://hardufem.wordpress.com/2011/04/07/varmt-vatten-kan-frysa-snabbare-an-kallt/" target="_blank">tog upp fenomenet</a> i ett blogginlägg.</p>
<p>En av författarna på &#8220;Har du fem minuter?&#8221;, Håkan, har också <a href="http://kemimannen.wordpress.com/" title="Kemimannen 2.0" target="_blank">en egen blogg där han tar upp udda</a> saker.</p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/7366/varmt-vatten-blir-till-is-snabbare-an-kallt-mpemba-effekten">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/7366/varmt-vatten-blir-till-is-snabbare-an-kallt-mpemba-effekten" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Varmt vatten blir till is snabbare än kallt &#8211; Mpemba effekten" data-url="http://www.ppl.nu/7366/varmt-vatten-blir-till-is-snabbare-an-kallt-mpemba-effekten">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/7366/varmt-vatten-blir-till-is-snabbare-an-kallt-mpemba-effekten/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Forskare fascinerad över en stor penis</title>
		<link>http://www.ppl.nu/7142/forskare-fascinerad-over-varldens-storsta-penis</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/7142/forskare-fascinerad-over-varldens-storsta-penis#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 18 Aug 2011 13:14:31 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Djur]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Blåvalen]]></category>
		<category><![CDATA[djur]]></category>
		<category><![CDATA[fakta]]></category>
		<category><![CDATA[penis]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=7142</guid>
		<description><![CDATA[Blåvalen har den största penisen i världen, men här ovan är det en pottvalspenis som forskaren i videon ovan tar och tafsar fascinerat på. Den ser inte ut som en penis, utan mer som en mjuk kon. Och den är inte erigerad i videon, men om den skulle varit det så skulle den vara ca [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><object width="465" height="400"><param name="movie" value="http://www.liveleak.com/e/5ad_1312615731"></param><param name="wmode" value="transparent"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.liveleak.com/e/5ad_1312615731" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" allowscriptaccess="always" width="465" height="400"></embed></object></p>
<p><strong>Blåvalen har den största penisen i världen, men här ovan är det en pottvalspenis som forskaren i videon ovan tar och tafsar fascinerat på. Den ser inte ut som en penis, utan mer som en mjuk kon. Och den är inte erigerad i videon, men om den skulle varit det så skulle den vara ca 2 meter lång, &#8220;nästan&#8221; lika lång som blåvalens vars snopp är 40 cm längre. Detta kan ju jämföras med vår lilleputt på 13 cm.</strong></p>
<p>Jag hittar inte någon siffra på hur mycket valsnoppen väger, men vad jag hittar är att blåvalens testiklar väger <a href="http://news.softpedia.com/news/13-Amazing-Facts-About-Whales-68659.shtml" target="_blank">ett halvt ton</a>. Inte konstigt att havet är så salt, höhö (ingen har dock ännu kunnat mäta hur mycket sperma en blåval avger vid en utlösning). </p>
<p>Fast om du är den som föredrar tuttar före penisar så har blåvalen också något att erbjuda &#8211; honans bröst är så stora att hon producerar mellan till <a href="http://www.buzzle.com/articles/anatomy-of-a-blue-whale.html" target="_blank">380 till 570 liter mjölk per dag</a>. Och det är just vad en 7 månader gammal kalv dricker.</p>
<p>Video via: <a href="http://lankarkiv.com" title="Länkarkiv" target="_blank">länkarkiv.com</a></p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/7142/forskare-fascinerad-over-varldens-storsta-penis">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/7142/forskare-fascinerad-over-varldens-storsta-penis" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Forskare fascinerad över en stor penis" data-url="http://www.ppl.nu/7142/forskare-fascinerad-over-varldens-storsta-penis">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/7142/forskare-fascinerad-over-varldens-storsta-penis/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Printa ut ditt familjefoto i 3D</title>
		<link>http://www.ppl.nu/7469/printa-ut-ditt-familjefoto-i-3d</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/7469/printa-ut-ditt-familjefoto-i-3d#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 16 Aug 2011 16:59:03 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[3D]]></category>
		<category><![CDATA[3D printer]]></category>
		<category><![CDATA[Konst]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ppl.nu/?p=7469</guid>
		<description><![CDATA[För inte så många veckor sedan kom jag i kontakt med något som var helt nytt för mig, men som tydligen inte var så nytt ändå. En 3D-printer, vilket jag bloggade om och la upp en hord filmen kring. En 3D-printer är alltså en skrivare som skriver ur saker och ting som en vanlig skrivare, [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://www.ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/3d-printer-ansikte.jpg" alt="3D-printer skriver ut ett ansikte, fot: BBC" title="3D-printer skriver ut ett ansikte, fot: BBC" width="465" height="236" class="alignnone size-full wp-image-7470" /></p>
<p><strong>För inte så många veckor sedan kom jag i kontakt med något som var helt nytt för mig, men som tydligen inte var så nytt ändå. <a href="http://www.ppl.nu/6732/3d-printer" title="3D-printer">En 3D-printer</a>, vilket jag bloggade om och la upp en hord filmen kring.</strong></p>
<p><!--adsense--></p>
<p>En 3D-printer är alltså en skrivare som skriver ur saker och ting som en vanlig skrivare, fast i 3D. Ritningar av hus blir inte streck, utan de ritade byggnaderna kan direkt skrivas ut i miniformat. Verktyg kan kopieras och skrivas ut utan större problem, vilket är ju skitbra för glömska astronauter uppe i rymden. </p>
<p><img src="http://www.ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/lampa-3d-printer.jpg" alt="Lampa 3d-printer" title="Lampa 3d-printer" width="233" height="235" class="alignnone size-full wp-image-7473" align="right" hspace="10"/>Vetenskapen tror att det kommer säkert bli vanligt att det mesta kommer kunna att printas ut, WC-stolar, krukor, tavlor eller&#8230; mat. Men också stora saker som hela väggar för att bygga ett hus.</p>
<p>Tycker att det här var ett av de mest spektakulära verktygen som uppfunnits. Jag är väldigt fascinerat av uppfinningen och börjar nästan tro att den här uppfinningen kommer att omvandla hela den globala marknaden. Tänk er, alla kan ju ha en egen fabrik hemma. Det enda man behöver köpa in är själva riktningen som en konstnär får fixa.</p>
<p>Konstnärer kanske kommer vara det största yrket i framtiden! Vem vet, men det dröjer nog ett halvt sekel innan vi är där. Dagens konstnärer är ju helt värdelösa, de behöver tränas om. Idag kastar de bajs på duken och kallar det för ”modern art, oui oui”. Shit är vad det är. Vem försöker de lura?</p>
<p><iframe width="465" height="294" src="http://www.youtube.com/embed/--XQmwWKelc?rel=0" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></p>
<p>Anyway, nyligen gjorde BBC ett reportage om dessa 3D-printers eftersom de börjar bli väldigt vanliga bland olika företag då priset på dessa maskiner har gått ner ordentligt. Idag finns det 30&#8217;000 3D-printers världen över. En sådan printer kostar inte mer än 80&#8217;000 kronor idag. Det är väl samma pris som en vanlig skrivare kostade för 30 år sedan.</p>
<p>I reportaget från BBC fick reportern printa ut sitt ansikte i färg. Helt perfekt blev det. Så det kan väl inte dröja många månader innan man kan gå till en fotograf för att ta ett familjefoto &#8211; och får det utskrivet i 3D kan jag tänka mig. Ett eget Michaelangelo-verk i hyllan på sin egen familj. Det hade varit coolt att ha, och det verkar ju inte vara helt omöjligt med dagens pris och teknik. </p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/7469/printa-ut-ditt-familjefoto-i-3d">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/7469/printa-ut-ditt-familjefoto-i-3d" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Printa ut ditt familjefoto i 3D" data-url="http://www.ppl.nu/7469/printa-ut-ditt-familjefoto-i-3d">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/7469/printa-ut-ditt-familjefoto-i-3d/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Vulkanen Etna skickar märkliga rökringar</title>
		<link>http://www.ppl.nu/7465/vulkanen-etna-skickar-markliga-rokringar</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/7465/vulkanen-etna-skickar-markliga-rokringar#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 16 Aug 2011 13:52:34 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[etna]]></category>
		<category><![CDATA[rökringar]]></category>
		<category><![CDATA[röksignaler]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[vulkan]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ppl.nu/?p=7465</guid>
		<description><![CDATA[Om utomjordingar bor inne i en vulkan så har de verkligen ett föråldrad kommunikationssystem. Att vulkaner skickar ut rökringar är väldigt ovanligt, i alla fall på film: endast tre gånger har man tidigare kunnat filma rökpuffar i form av ringar från en vulkan. Första gången var det 1970 man fångade företeelsen med kameran, och då [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><iframe width="465" height="379" src="http://www.youtube.com/embed/VbV98Z0QP-k?rel=0" frameborder="0" allowfullscreen></iframe><br />
<em>Om utomjordingar bor inne i en vulkan så har de verkligen ett föråldrad kommunikationssystem.</em></p>
<p>Att vulkaner skickar ut <a href="http://gizmodo.com/5830880/extremely-rare-volcano-smoke-rings-only-documented-thrice" target="_blank">rökringar</a> är väldigt ovanligt, i alla fall på film: endast tre gånger har man tidigare kunnat filma rökpuffar i form av ringar från en vulkan. </p>
<p>Första gången var det 1970 man fångade företeelsen med kameran, och då likt nu var det Etna som stod för showen. Inga andra vulkaner brydde sig om att svara så 30 år senare skickade Etna iväg ännu en rökring. Men denna gång kom ett svar från Island, Eyjafjallajokull skickade en rökring själv. Nu är alltså Etna på det igen och ger svar. Puff, puff.</p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/7465/vulkanen-etna-skickar-markliga-rokringar">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/7465/vulkanen-etna-skickar-markliga-rokringar" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Vulkanen Etna skickar märkliga rökringar" data-url="http://www.ppl.nu/7465/vulkanen-etna-skickar-markliga-rokringar">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/7465/vulkanen-etna-skickar-markliga-rokringar/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Online-test: Här kan du räkna ut när du blir skallig</title>
		<link>http://www.ppl.nu/7337/online-test-har-kan-du-rakna-ut-nar-du-blir-skallig</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/7337/online-test-har-kan-du-rakna-ut-nar-du-blir-skallig#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 12 Aug 2011 21:42:03 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Adolf Klenk]]></category>
		<category><![CDATA[håravfall]]></category>
		<category><![CDATA[online-test]]></category>
		<category><![CDATA[skallighet]]></category>
		<category><![CDATA[testosteron]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ppl.nu/?p=7337</guid>
		<description><![CDATA[En tysk forskare vid namn Dr. Adolf Klenk som jobbar för ett läkemedelsföretag har byggt ett webb-baserad testsajt för oss killar som lär få även den lugnaste att gapvrålsgråta uti bara fan när man väl få se resultatet. För testet berör det känsliga området om när vi som individer bli skalliga. Enligt Dr. Adolf så [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://www.ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/skallighet-test.jpg" alt="skallighet test Dr. Adolf Klenk" title="skallighet test Dr. Adolf Klenk" width="465" height="316" class="alignnone size-full wp-image-7338" /></p>
<p><!--adsense--></p>
<p><strong>En tysk forskare vid namn Dr. Adolf Klenk som jobbar för ett läkemedelsföretag har byggt ett webb-baserad testsajt för oss killar som lär få även den lugnaste att gapvrålsgråta uti bara fan när man väl få se resultatet.</strong></p>
<p>För testet berör det känsliga området om när vi som individer bli skalliga.</p>
<p>Enligt Dr. Adolf så har kan kommit fram till att många faktorer påverkar när vår skalp blir dödsdömd: Gener, stress, hudkvalitén &#8211; det självklara alltså &#8211; men så har han också funnit att <strong>för mycket testosteron gör oss män skalliga</strong>. Och all den kunskap har nu Dr. Adolf omvandlat till ett online-test.</p>
<p>Och så säljer han schampo. Mot skallighet. Förstås.</p>
<p>I <a href="http://www.upi.com/Odd_News/2011/08/12/Researcher-has-baldness-calculator/UPI-37751313166713/" target="_blank">en artikel för United Press</a> berättar han dock att schampot inte botar skallighet för håravfall går egentligen inte att bota eftersom det inte är en sjukdom. Däremot så kan man stimulera hårväxten för att ersätta de kala områdena där testostronet och generna gjort sitt.</p>
<p>Som polackskåning litar jag varken på online-tester eller på tyskar som heter Adolf, men trots det kändes testet som en kul och informativ grej. Du kan göra det själv <a href="http://www.alpecin.com/gb/balding-calculator/index.php" target="_blank">här på engelska</a> &#8211; eller om du kan någorlunda <strong>tyska</strong> finns det <a href="http://www.alpecin.de/de/glatzenrechner/" target="_blank">en snyggare version</a> här med en djupare förklaring kring håravfall vid varje fråga. Testet tar inte lång tid att genomföra.</p>
<p>Testet finns <a href="http://www.alpecin.com/pl/kalkulator-lysiny/index.php" target="_blank">på polska också</a>. Jag gjorde en på engelska, tyska och polska. Kan du polska så är den versionen att rekommendera då det var mer specifikt kring frågorna om skallighet i din släkt.</p>
<p>Men kom ihåg: det är en tysk som heter Adolf som gjort testet. Adolf.<br />
Och det säger jag inte bara för att jag har 10 år kvar att leva &#8211; med mitt hår.<br />
PS: Apoteket <a href="http://www.apoteket.se/privatpersoner/common/search.aspx?q=h%u00e5ravfall" target="_blank">säljer också hårprodukter</a> (egentligen skinnprodukter?) för att stimulera hårväxten på skalliga män. Akta! Smörj inte in öronen!</p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/7337/online-test-har-kan-du-rakna-ut-nar-du-blir-skallig">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/7337/online-test-har-kan-du-rakna-ut-nar-du-blir-skallig" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Online-test: Här kan du räkna ut när du blir skallig" data-url="http://www.ppl.nu/7337/online-test-har-kan-du-rakna-ut-nar-du-blir-skallig">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/7337/online-test-har-kan-du-rakna-ut-nar-du-blir-skallig/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Världens snabbaste flygplan: 21000 kilometer i timmen</title>
		<link>http://www.ppl.nu/7268/varldens-snabbaste-flygplan-21000-kilometer-i-timmen</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/7268/varldens-snabbaste-flygplan-21000-kilometer-i-timmen#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 11 Aug 2011 09:18:37 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[Prylar]]></category>
		<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[darpa]]></category>
		<category><![CDATA[flygplan]]></category>
		<category><![CDATA[htv-2]]></category>
		<category><![CDATA[militären]]></category>
		<category><![CDATA[rekord]]></category>
		<category><![CDATA[Världens snabbaste]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ppl.nu/?p=7268</guid>
		<description><![CDATA[USA experimenterar med ett nytt obemannat flygplan som går under namnet HTV-2 och ingår i projektet DARPA Falcon Project, och som kan komma upp i hastigheter om 21000 kilometer i timmen, det är ca 17 gånger ljudhastigheten. För att ta sig från Stockholm till Malmö skulle det tagit endast 2 minuter. Flygplanet är ett pågående [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://www.ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/varldens-snabbaste-flygplan-htv-2-darpa.jpg" alt="Världens snabbaste flygplan, HTV-2, Darpa" title="Världens snabbaste flygplan, HTV-2, Darpa" width="465" height="261" class="alignnone size-full wp-image-7269" /></p>
<p>USA experimenterar med ett nytt obemannat flygplan som går under namnet <a href="http://www.foxnews.com/scitech/2011/08/09/aircraft-set-to-shatter-speed-sound/?test=latestnews" target="_blank">HTV-2</a> och ingår i projektet <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/DARPA_Falcon_Project" target="_blank">DARPA Falcon Project</a>, och som kan komma upp i hastigheter om 21000 kilometer i timmen, det är ca 17 gånger ljudhastigheten.</p>
<p><strong>För att ta sig från Stockholm till Malmö skulle det tagit endast 2 minuter.</strong></p>
<p>Flygplanet är ett pågående experiment och den andra flygningen ska genomföras under veckan. Första flygningen genomfördes i April detta år och då lyckades flygplanet komma upp i Mach 17, alltså 21000 kilometer i timmen. Tyvärr kraschade planet efter att det började spinna okontrollerat efter 12 minuter i luften.</p>
<p>Nu hoppas forskarna på bättre resultat efter att ha modifierat planet något för att anpassa det till den otroliga hastigheten.</p>
<p>HTV-2 startar inte som vanligt plan utan skickas upp i den övre atmosfären med hjälp av en raket. Flygplanet frigörs sedan från raketen och dyker mot jorden som en meteorit med vingar på.</p>
<p>Själva målet med flygplanet är att ge den amerikanska militären möjligheten att attackera ett mål var som helst i välden inom 1 timme.</p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/7268/varldens-snabbaste-flygplan-21000-kilometer-i-timmen">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/7268/varldens-snabbaste-flygplan-21000-kilometer-i-timmen" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Världens snabbaste flygplan: 21000 kilometer i timmen" data-url="http://www.ppl.nu/7268/varldens-snabbaste-flygplan-21000-kilometer-i-timmen">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/7268/varldens-snabbaste-flygplan-21000-kilometer-i-timmen/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Dina barn lär bli 100 år gamla</title>
		<link>http://www.ppl.nu/7183/dina-barn-lar-bli-100-ar-gamla-visar-statistik</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/7183/dina-barn-lar-bli-100-ar-gamla-visar-statistik#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 09 Aug 2011 16:42:42 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[ålder]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[danmark]]></category>
		<category><![CDATA[människa]]></category>
		<category><![CDATA[människor]]></category>
		<category><![CDATA[muskler]]></category>
		<category><![CDATA[statistik]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[träning]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>
		<category><![CDATA[världen]]></category>
		<category><![CDATA[Världens äldsta]]></category>
		<category><![CDATA[yoga]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ppl.nu/?p=7183</guid>
		<description><![CDATA[Nåväl, kanske inte dina barn om de redan är tonåringar eller äldre, men i alla fall majoriteten av barn som är födda år 2000 eller senare. Den prognosen ger forskare från både Danmark och Tyskland. 100 ska ungarna bli, det är 20 år mer än dagens medellivslängd för bosatta i Sverige idag. Riktigt gamla människor [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div id="attachment_4939" class="wp-caption alignnone" style="width: 475px"><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2009/10/varldens-aldsta-manniska.jpg" alt="Världens äldsta manniskor: Habib Mian - 138, Jeanne Calment - 122, Walter Breuning - 113" title="Världens äldsta manniskor: Habib Mian - 138, Jeanne Calment - 122, Walter Breuning - 113" width="465" height="225" class="size-full wp-image-4939" /><p class="wp-caption-text"><em>Några gamlingar: Habib Mian - 138, Jeanne Calment - 122, Walter Breuning - 113</em></p></div>
<p><strong>Nåväl, kanske inte dina barn om de redan är tonåringar eller äldre, men i alla fall majoriteten av barn som är födda år 2000 eller senare.</strong></p>
<p><a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/dagens-barn-blir-100-aringar_6373834.svd" target="_blank">Den prognosen</a> ger forskare från både Danmark och Tyskland. 100 ska ungarna bli, det är 20 år mer än <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Medellivsl%C3%A4ngd" title="Medellivslängd i Sverige idag" target="_blank">dagens medellivslängd</a> för bosatta i Sverige idag.</p>
<ul>
<li><a href="http://www.ppl.nu/4937/varldens-aldsta-manniska" title="Världens äldsta människa">Riktigt gamla människor</a></li>
</ul>
<p><a href="http://www.flickr.com/photos/petechons/20080559/"><img src="http://www.ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/bodybuilder-petechons-flickr.jpg" alt="Bodybuilder, foto: petechons flickr" title="Bodybuilder, foto: petechons flickr" width="200" height="300" class="alignnone size-full wp-image-7189" align="right" hspace="10"/></a> Och råkar du nu drabbas av panikångest när du läste detta eftersom du är född på 70-talet så finns det knep att förlänga ditt: intensiv styrketräning. Det är i alla fall de <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/intensiv-styrketraning-kan-bromsa-aldrandet_6375810.svd" target="_blank">senaste rönnen</a> från den svenska forskarvärlden som menar att sarkopeni, dvs förtvinade muskler, är ett lika stort hälsoproblem som benskörhet.</p>
<p><strong>Sarkopeni går inte att förhindra med stavgång och <a href="http://ppl.nu/4013/yoga-traning-for-alla" title="Yoga, träning för alla">yoga</a> och sånt kärringagrejs,</strong> för att öka och behålla muskelmasan måste men köra tung styrketräning vid få lyft, helt då explosiv träning &#8211; fast inte så som <a href="http://www.ppl.nu/5510/polackskansk-magpumpstraning">finnarna tränar och visas här</a>. Big nono.</p>
<p>Men då gäller det att äta rätt också för att hålla musklerna i trim &#8211; studier tyder på att muskelstyrkan kan öka med ytterligare 50 procent om man äter rätt och direkt efter träningen. Och blir du stor och stark vid 75-årsåldern så lär du leva länge. </p>
<p>Så, ut och lek, Rocky Balboa!</p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/7183/dina-barn-lar-bli-100-ar-gamla-visar-statistik">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/7183/dina-barn-lar-bli-100-ar-gamla-visar-statistik" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Dina barn lär bli 100 år gamla" data-url="http://www.ppl.nu/7183/dina-barn-lar-bli-100-ar-gamla-visar-statistik">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/7183/dina-barn-lar-bli-100-ar-gamla-visar-statistik/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Illusion: Ser du någon skillnad mellan ansiktena?</title>
		<link>http://www.ppl.nu/7129/illusion-ser-du-nagon-skillnad-mellan-ansiktena</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/7129/illusion-ser-du-nagon-skillnad-mellan-ansiktena#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 08 Aug 2011 17:43:15 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[ansikten]]></category>
		<category><![CDATA[avstånd]]></category>
		<category><![CDATA[bilder]]></category>
		<category><![CDATA[illusion]]></category>
		<category><![CDATA[kvinnor]]></category>
		<category><![CDATA[människa]]></category>
		<category><![CDATA[människor]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=7129</guid>
		<description><![CDATA[Att vi har svårt att se några stora förändringar på upp och ner vända ansikten beror på att människan inte är kapabel till att direkt läsa av ett ansiktsuttryck om ansiktet är upp och ner vänt. Och vid första ögonkastet är det knappt någon skillnad, först senare inser man att det är något lurt med [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/illusion-ansikten-1.jpg" alt="Illusion ansikten, bild: scienceblogs.com/mixingmemory" title="Illusion ansikten, bild: scienceblogs.com/mixingmemory" width="465" height="311" class="alignnone size-full wp-image-7130" /></p>
<p>Att vi har svårt att se några stora förändringar på upp och ner vända ansikten beror på att människan inte är kapabel till att direkt läsa av ett ansiktsuttryck om ansiktet är upp och ner vänt. Och vid första ögonkastet är det knappt någon skillnad, först senare inser man att det är något lurt med bilden. Men ändringarna på den högra bilden ser ändå små ut, tills man vänder rätt på fotot&#8230;</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/illusion-ansikten-2.jpg" alt="Illusion ansikten, bild: scienceblogs.com/mixingmemory" title="Illusion ansikten, bild: scienceblogs.com/mixingmemory" width="465" height="243" class="alignnone size-full wp-image-7132" /></p>
<p>När vi väl vänder rätt på fotot så ser vi ganska tydligt att dessa små detaljer inte alls var så små. Nu ser man tydligt att den manipulerade bilden ser ju helt grotesk ut. Denna illusion kallas för <strong>Thatcher illusionen</strong> eftersom när den upptäcktes så meckade Peter Thompson, mannen bakom upptäckten, just med <a href="http://scienceblogs.com/mixingmemory/upload/2006/09/ThatcherIllusion3.JPG" title="Thatcher" target="_blank">bilder på Thatcher</a>. En mer vetenskaplig förklaring på hur hjärnan reagerar just för den här illusionen kan du läsa <a href="http://scienceblogs.com/mixingmemory/2006/09/cool_visual_illusions_the_marg.php" title="The Margaret Thatcher Illusion" target="_blank">här på engelska</a>.</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/illusion-ansikten-3.jpg" alt="Illusion ansikten, bild: scienceblogs.com/mixingmemory" title="Illusion ansikten, bild: scienceblogs.com/mixingmemory" width="465" height="500" class="alignnone size-full wp-image-7133" /></p>
<p>En annan läskig illusion är en bild på den här spökaktiga kvinnan, som egentligen är två bilder av två olika kvinnor sammansatt till ett ansikte. På den stora bilden ser hon ut att titta åt höger (vårt vänster).</p>
<p>Men om man förminskar bilden något utan att redigera fotografiet, så upplever vi istället att hon tittar åt andra hållet, trots att vi vet att hon tittar åt vårt vänster. Läskigt!</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/illusion-ansikten-4.jpg" alt="Illusion ansikten, bild: scienceblogs.com/mixingmemory" title="Illusion ansikten, bild: scienceblogs.com/mixingmemory" width="465" height="90" class="alignnone size-full wp-image-7134" /></p>
<p>Denna effekt beror på att när vi läser av människors ansikten och ögon på ett längre avstånd där vi inte kan se detaljer, så tar hjärnan hjälp av de suddiga elementen, alltså skuggor och mörka fläckar för att ersätta det som vi vet ska finnas där (någonstans). </p>
<p>Och just i kvinnans fall är pupillen så ljus att den inte längre syns på ett längre avstånd och hjärnan väljer då att korrigera den borttappade pupillen genom att hitta det närmaste som är skulle kunna vara en pupill: skuggan i ögonvrån som syns tydligt på den stora bilden. Och hur vi än gör så kan vi inte tvinga hjärnan att förstå att kvinnan egentligen tittar år vårt vänster (hennes höger).</p>
<p>Ett enorm kul, välbesökt och välkommenterad illusion är <a href="http://ppl.nu/2318/vilken-hjarnhalva-anvander-du-test" title="Illusion">animationen med den roterande kvinnan</a>. Har du inte sett den ännu så är det dags att ta en titt.</p>
<p>Bilder och info via <a href="http://scienceblogs.com/mixingmemory" title="mixingmemory" target="_blank">mixingmemory</a></p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/7129/illusion-ser-du-nagon-skillnad-mellan-ansiktena">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/7129/illusion-ser-du-nagon-skillnad-mellan-ansiktena" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Illusion: Ser du någon skillnad mellan ansiktena?" data-url="http://www.ppl.nu/7129/illusion-ser-du-nagon-skillnad-mellan-ansiktena">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/7129/illusion-ser-du-nagon-skillnad-mellan-ansiktena/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Glaciärerna var 50% mindre för 5000 år sedan: forskning</title>
		<link>http://www.ppl.nu/7056/glaciarerna-var-50-mindre-for-5000-ar-sedan-forskning</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/7056/glaciarerna-var-50-mindre-for-5000-ar-sedan-forskning#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 07 Aug 2011 11:09:51 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[danmark]]></category>
		<category><![CDATA[glaciärer]]></category>
		<category><![CDATA[global uppvärmning]]></category>
		<category><![CDATA[Jorden]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[natur]]></category>
		<category><![CDATA[väder]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=7056</guid>
		<description><![CDATA[Tekniken för att beräkna hur stora glaciärerna var innan vi börjat mäta dem har varit begränsad, men nu säger danska forskare ha funnit ett sätt att mäta glaciärernas storlek och förändring så långt bort i tiden som 11&#8217;000 år. Deras studier visar att vår oro över försvinnandet av glaciärerna är överdriven eftersom bara för 5&#8217;000 [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/glaciar-islad-wiki.jpg" alt="Glaciär i Island, bild: wiki" title="Glaciär i Island, bild: wiki" width="465" height="312" class="alignnone size-full wp-image-7062" /></p>
<p>Tekniken för att beräkna hur stora glaciärerna var innan vi börjat mäta dem har varit begränsad, men nu säger danska forskare ha funnit ett sätt att mäta glaciärernas storlek och förändring så långt bort i tiden som 11&#8217;000 år.</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/isberg-antarktis-Uwe-Kils.jpg" alt="Isberg i Antarktis, foto: Uwe Kils/wiki" title="Isberg i Antarktis, foto: Uwe Kils/wiki" width="196" height="285" class="alignnone size-full wp-image-7060" align="right" hspace="10"/>Deras studier visar att vår oro över försvinnandet av glaciärerna är överdriven eftersom bara för 5&#8217;000 år sedan var de hälften av vad de är idag.</p>
<p>Hittills har forskare världen över oroat sig över att vi har idag har förlorat så mycket av av glaciärerna att vi inom kort kommer att skapa en spiral i väderförhållanden som gör att glaciärerna försvinner helt och lär inte komma tillbaka inom en rimlig tid för att naturen som vi känner den skulle kunna återhämta sig.</p>
<p>De danska forskarna påpekar att oron för detta scenario är berättigad, men säger att vi har långt kvar innan vi behöver oroa oss för en sådan katastrof. De tror att vi har ganska goda marginaler att röra oss på gällande mängden av glaciärerna. Att förlora hälften av den is vi har vid polerna skulle vara ett problem för vår miljö, men inte så pass att jorden skulle vändas upp och ner.</p>
<p>Deras studie presenterades i <a href="http://www.sciencemag.org/content/333/6043/747.abstract" title="A 10,000-Year Record of Arctic Ocean Sea-Ice Variability - View from the Beach" target="_blank">vetenskapsmagasinet Science</a>.</p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/7056/glaciarerna-var-50-mindre-for-5000-ar-sedan-forskning">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/7056/glaciarerna-var-50-mindre-for-5000-ar-sedan-forskning" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Glaciärerna var 50% mindre för 5000 år sedan: forskning" data-url="http://www.ppl.nu/7056/glaciarerna-var-50-mindre-for-5000-ar-sedan-forskning">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/7056/glaciarerna-var-50-mindre-for-5000-ar-sedan-forskning/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Jorden kan ha haft två månar: forskning</title>
		<link>http://www.ppl.nu/6962/jorden-kan-ha-haft-tva-manar-forskning</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/6962/jorden-kan-ha-haft-tva-manar-forskning#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 03 Aug 2011 20:24:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[Udda nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[Jorden]]></category>
		<category><![CDATA[månar]]></category>
		<category><![CDATA[måne]]></category>
		<category><![CDATA[National Geographic]]></category>
		<category><![CDATA[universum]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=6962</guid>
		<description><![CDATA[Enligt den senaste teorin som presenterats i National Geographics, är det sannolikt att vår jord haft två månar tidigare i sitt liv. Det skulle förklara en tidigare obesvarad fråga om varför månen är platt på ena sidan. Den sida som vi alltid ser från vår jord är platt och jämn medan baksidan av månen är [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/08/tva-manar-runt-jorden.jpg" alt="Två månar runt jorden, bild: canitbesaturdaynow.com" title="Två månar runt jorden, bild: canitbesaturdaynow.com" width="465" height="296" class="alignleft size-full wp-image-6964" /></p>
<p><strong>Enligt den senaste teorin som presenterats i National Geographics, är det sannolikt att vår jord haft två månar tidigare i sitt liv. Det skulle förklara en tidigare obesvarad fråga om varför månen är platt på ena sidan.</strong></p>
<p>Den sida som vi alltid ser från vår jord är platt och jämn medan baksidan av månen är full av höga berg och har en tjock skorpa. Enligt den nya teorin är de bergiga områdena på baksidan av månen ett resultat av en kollision med jordens andra måne.</p>
<p>Forskarna har kommit fram med hjälp av en datorsimulation att den ena månen var 3 gånger så liten jämfört med den andra månen och någon gång efter 80 miljoner år som partners runt jorden i vars sin bana, har gravitationen från jorden gjort att de två månarna kolliderat &#8211; fast i ganska låg fart ur kosmiska perspektiv.</p>
<p>Farten ska ha varit 7,081 kilometer i timmen.</p>
<p>Den mindre månen ska då kolliderat med baksidan av vår nuvarande måne men inte så pass att de smält ihop. Istället lossnade triljoner ton av sönderfallna klippstycken från båda månarna när de var nära nog varandra. Den lilla månen slets sönder medan vår måne fick sin baksida nedsmält och omformad pga den energi som gravitationen vid kollisionen utsöndrade.</p>
<p>Forskare som <a href="http://news.nationalgeographic.com/news/2011/08/110803-earth-two-moons-collision-space-science/" title="Earth Had Two Moons, New Model Suggests" target="_blank">fått uttala sig</a> kring den nya teorin säger att det inte är helt omöjligt att jorden haft två månar i ett tidigare skedde, men säger att det lär behövas fler studien kring temat för att ta den på större allvar.</p>
<p>Dagens <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Giant_impact_hypothesis" title="Giant impact hypothesis" target="_blank">ledande teori</a> kring hur månen kom till är att en större planet, lika stor som Mars, krockade med jorden för ungefär 4.5 miljarder år sedan och den massa som utsöndrades vid kollisionen har med hjälp av gravitationen smällt ihop och bildat den måne vi ser idag.</p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/6962/jorden-kan-ha-haft-tva-manar-forskning">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/6962/jorden-kan-ha-haft-tva-manar-forskning" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Jorden kan ha haft två månar: forskning" data-url="http://www.ppl.nu/6962/jorden-kan-ha-haft-tva-manar-forskning">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/6962/jorden-kan-ha-haft-tva-manar-forskning/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Dokumentär: Vad forntidens människor gjort för oss (2005)</title>
		<link>http://www.ppl.nu/6755/dokumentar-vad-forntidens-manniskor-gjort-for-oss-2005</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/6755/dokumentar-vad-forntidens-manniskor-gjort-for-oss-2005#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 30 Jul 2011 23:30:23 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dokumentärer]]></category>
		<category><![CDATA[Film/TV]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[antiken]]></category>
		<category><![CDATA[BBC]]></category>
		<category><![CDATA[dokumentär]]></category>
		<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[uppfinningar]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=6755</guid>
		<description><![CDATA[Här är en fin dokumentär i 9 delar på totalt 9 timmar speltid som går igenom urgamla uppfinningar inom militära, tekniska, sociala, arkitektoniska och medicinska områden som vi idag tar för givet. 

<object width="465" height="373"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/p/400AC087F9536CE9?version=3&#038;hl=sv_SE&#038;fs=1"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/p/400AC087F9536CE9?version=3&#038;hl=sv_SE&#038;fs=1" type="application/x-shockwave-flash" width="465" height="373" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true"></embed></object>

<strong><u>Eftersom det är så många delar så får du <a href="http://ppl.nu/6755/dokumentar-vad-forntidens-manniskor-gjort-for-oss-2005" title="till hela artikeln">klicka dig in på inlägget</a> för att se resten av filmerna.</u></strong>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/07/dokumentar-online-bbc.jpg" alt="What The Ancients Did For Us, BBC" title="What The Ancients Did For Us, BBC" width="465" height="238" class="alignleft size-full wp-image-6863" /></p>
<p>Här är en fin <a href="http://ppl.nu/tag/dokumentar" title="Fler dokumentärer här">dokumentär</a> i 9 delar på totalt 9 timmar speltid som går igenom urgamla uppfinningar inom militära, tekniska, sociala, arkitektoniska och medicinska områden som vi idag tar för givet. </p>
<p>Vem uppfann ölen, brödet och hjulet? Hur kunde egyptierna anpassa pyramiderna så exakt? Hur kunde de gamla grekerna mäta omkretsen på jorden och hur byggde de världens första robotar och den första datorn?</p>
<p>Serien är gjord av BBC och presenteras av Adam Hart-Davis och hans team som ränner runt världen över för att visa oss godbitarna som de senare rekonstruerar i sin bakgård för att se om de verkligen fungerar.</p>
<p>Denna episka nya serien börjar i utkanten av Europa med en rad fantastiska uppfinningar från den grekiska världen och det slutar med britter. Längs vägen får vi möta kineserna, aztekerna, maya och inka-folket, romarna, indierna, mesopotamierna, egyptierna och araberna.</p>
<h3>Del 1 &#8211; Grekerna (59 minuter)</h3>
<p><object width="465" height="373"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/p/400AC087F9536CE9?version=3&#038;hl=sv_SE&#038;fs=1"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/p/400AC087F9536CE9?version=3&#038;hl=sv_SE&#038;fs=1" type="application/x-shockwave-flash" width="465" height="373" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true"></embed></object></p>
<h3>Del 2 &#8211; Aztekerna (59 minuter)</h3>
<p><object width="465" height="373"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/p/37998167A177BB84?version=3&#038;hl=sv_SE&#038;fs=1"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/p/37998167A177BB84?version=3&#038;hl=sv_SE&#038;fs=1" type="application/x-shockwave-flash" width="465" height="373" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true"></embed></object></p>
<h3>Del 3 &#8211; Egyptierna (59 minuter)</h3>
<p><object width="465" height="373"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/p/1B4CD165C7CA99D0?version=3&#038;hl=sv_SE&#038;fs=1"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/p/1B4CD165C7CA99D0?version=3&#038;hl=sv_SE&#038;fs=1" type="application/x-shockwave-flash" width="465" height="373" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true"></embed></object></p>
<h3>Del 4 &#8211; Mesopotamier (58 minuter)</h3>
<p><object width="465" height="373"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/p/0CA4C074B7525477?version=3&#038;hl=sv_SE&#038;fs=1"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/p/0CA4C074B7525477?version=3&#038;hl=sv_SE&#038;fs=1" type="application/x-shockwave-flash" width="465" height="373" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true"></embed></object></p>
<h3>Del 5 &#8211; Araberna (59 minuter)</h3>
<p><object width="465" height="373"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/p/DBE3E7BBF95326D0?version=3&#038;hl=sv_SE&#038;fs=1"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/p/DBE3E7BBF95326D0?version=3&#038;hl=sv_SE&#038;fs=1" type="application/x-shockwave-flash" width="465" height="373" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true"></embed></object></p>
<h3>Del 6 &#8211; Kineserna (58 minuter)</h3>
<p><object width="465" height="373"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/p/8ED21F98CAC7FC41?version=3&#038;hl=sv_SE&#038;fs=1"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/p/8ED21F98CAC7FC41?version=3&#038;hl=sv_SE&#038;fs=1" type="application/x-shockwave-flash" width="465" height="373" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true"></embed></object></p>
<h3>Del 7 &#8211; Indierna (59 minuter)</h3>
<p><object width="480" height="385"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/p/4B2AD752285A87C8?version=3&#038;hl=sv_SE&#038;fs=1"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/p/4B2AD752285A87C8?version=3&#038;hl=sv_SE&#038;fs=1" type="application/x-shockwave-flash" width="480" height="385" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true"></embed></object></p>
<h3>Del 8 &#8211; Aztekerna (59 minuter)</h3>
<p><object width="465" height="373"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/p/316F8ECFB4359C02?version=3&#038;hl=sv_SE&#038;fs=1"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/p/316F8ECFB4359C02?version=3&#038;hl=sv_SE&#038;fs=1" type="application/x-shockwave-flash" width="465" height="373" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true"></embed></object></p>
<h3>Del 9 &#8211; Britterna (59 minuter)</h3>
<p><object width="480" height="385"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/p/B07871B2981E2532?version=3&#038;hl=sv_SE&#038;fs=1"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/p/B07871B2981E2532?version=3&#038;hl=sv_SE&#038;fs=1" type="application/x-shockwave-flash" width="480" height="385" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true"></embed></object></p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/6755/dokumentar-vad-forntidens-manniskor-gjort-for-oss-2005">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/6755/dokumentar-vad-forntidens-manniskor-gjort-for-oss-2005" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Dokumentär: Vad forntidens människor gjort för oss (2005)" data-url="http://www.ppl.nu/6755/dokumentar-vad-forntidens-manniskor-gjort-for-oss-2005">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/6755/dokumentar-vad-forntidens-manniskor-gjort-for-oss-2005/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>6</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>3D-Printer</title>
		<link>http://www.ppl.nu/6732/3d-printer</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/6732/3d-printer#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 22 Jul 2011 10:39:39 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Prylar]]></category>
		<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[3D printer]]></category>
		<category><![CDATA[vatten]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=6732</guid>
		<description><![CDATA[Vi kan exempelvis skriva ut en ritning av en skiftnyckel på vår skrivare, men vad sägs om att skriva ut skiftnyckeln i sin helhet &#8211; och helt funktionsduglig, med rörliga delar? Det är tydligen möjligt. Det är företaget Z Corporation som står bakom uppfinningen som National Geographics granskat. Men videon är delvis fejk, det berättar [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/07/3d-printer.jpg" alt="3d Printer, National Geographics" title="3d Printer, National Geographics" width="465" height="297" class="alignleft size-full wp-image-6733" /></p>
<p><!--adsense--></p>
<p>Vi kan exempelvis skriva ut en ritning av en skiftnyckel på vår skrivare, men vad sägs om att skriva ut skiftnyckeln i sin helhet &#8211; och helt funktionsduglig, med rörliga delar? Det är tydligen möjligt. Det är företaget Z Corporation som står bakom uppfinningen som National Geographics <a href="http://channel.nationalgeographic.com/series/known-universe/5354/Photos#tab-Photos/22" title="National Geographics, bilder från avsnittet" target="_blank">granskat</a>.</p>
<p><iframe width="465" height="294" src="http://www.youtube.com/embed/ZboxMsSz5Aw?rel=0" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></p>
<p>Men videon är delvis fejk, det berättar reportern själv i en privat video. Han försäkrar att 3D-printern är äkta och fungerar som det visas i videon. Det som är missvisande är scannern; den klarar inte av att skanna  de rörliga delarna av skiftnyckeln så dessa måste man i efterhand återskapa i programmet innan man trycker på print-knappen. Det gör ändå inte tekniken mindre märkvärdig enligt min mening.</p>
<p><iframe width="465" height="294" src="http://www.youtube.com/embed/cm2jvB3jhxM?rel=0" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></p>
<p>En annan och kanske ännu mer märkvärdig 3D-printer är skapad av <a href="http://www.markuskayser.com/" title="Markus Kaysers hemsida" target="_blank">Markus Kayser</a>. Hans printer behöver inte granulat för att skriva ut saker och ting. Det räcker med lite sand och sol.</p>
<p><iframe src="http://player.vimeo.com/video/25401444?title=0&amp;byline=0&amp;portrait=0&amp;color=c9ff23" width="465" height="262" frameborder="0"></iframe></p>
<p>I videon ovan där han befinner sig i öknen skapar han en skål och då tänker du, ”om man nu också bara kunde skapa vatten i öknen till skålen”.<br />
Det kan man numera också&#8230;</p>
<p><iframe width="465" height="379" src="http://www.youtube.com/embed/ys4kRjY4Qdk?rel=0" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/6732/3d-printer">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/6732/3d-printer" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="3D-Printer" data-url="http://www.ppl.nu/6732/3d-printer">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/6732/3d-printer/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Snigeln som överlever att bli uppäten av fåglar</title>
		<link>http://www.ppl.nu/6696/snigeln-som-overlever-att-bli-uppaten-av-faglar</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/6696/snigeln-som-overlever-att-bli-uppaten-av-faglar#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 20 Jul 2011 19:17:51 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Djur]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[fiskar]]></category>
		<category><![CDATA[manet]]></category>
		<category><![CDATA[snigel]]></category>
		<category><![CDATA[udda djur]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=6696</guid>
		<description><![CDATA[Tornatellides boeningi, foto: Shinichiro Wada Det är inte bara katter som har flera liv, det har den japanska snigeln vid namnet Tornatellides boeningi också. Av någon oförklarlig anledning klarar den lilla snigeln som bara är 25mm lång att överleva bli rovfåglarna middag (jmf den med världens största snigel!). Inte nog att den överlever fåglarnas starka [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/07/tornatellides-boeningi.jpg" alt="Tornatellides boeningi, foto: Shinichiro Wada" title="Tornatellides boeningi, foto: Shinichiro Wada" width="468" height="286" class="alignleft size-full wp-image-6697" /><br />
<small>Tornatellides boeningi, foto: Shinichiro Wada</small></p>
<p>Det är inte bara katter som har flera liv, det har den japanska snigeln vid namnet <a href="http://news.nationalgeographic.com/news/2011/07/110719-snails-birds-feces-animals-environment-weird/" title="Tornatellides boeningi" target="_blank">Tornatellides boeningi</a> också. Av någon oförklarlig anledning klarar den lilla snigeln som bara är 25mm lång att överleva bli rovfåglarna middag (jmf den med <a href="http://ppl.nu/2682/spansk-mordarsnigel-jamfort-med-afrikas-mordarsnigel" title="Världens största snigel">världens största snigel</a>!). Inte nog att den överlever fåglarnas starka magsyra, den överlever också den 2 timmar långa färden genom fågelns matsmältningsanläggning utan syre, och den mår bra efteråt också, redo att föröka sig på stället som den råkar komma ut på.</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/07/turritopsis-nutricula.jpg" alt="Turritopsis nutricula, fot: Peter Schuchert" title="Turritopsis nutricula, fot: Peter Schuchert" width="465" height="382" class="alignleft size-full wp-image-6698" /><br />
<small>Turritopsis nutricula, maneten som kan leva för evigt. Fot: Peter Schuchert</small></p>
<p>Ett annat märkligt djur som lurar döden är en manet vid namnet <a href="http://green.yahoo.com/blog/guest_bloggers/26/the-world-s-only-immortal-animal.html" title="Turritopsis nutricula" target="_blank">Turritopsis nutricula</a> (<a href="http://jerryolsson.wordpress.com/2011/07/19/manet-med-evigt-liv/" title="Manet med evigt liv" target="_blank">via</a>). Den kan leva så länge den inte blir uppäten. I praktiken kan den leva för evigt. Maneten är det enda djuret i världen som har denna egenskap. Och även den är riktigt liten, bara fyra till fem millimeter stor. Dess egenskap att leva för evigt beror på att den kan omvandla och generera celler som den har behov av för att klara livhanken.</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/07/hanako-koikarp.jpg" alt="Koikarpen Hanako, Foto: balcer17/flickr" title="Koikarpen Hanako, Foto: balcer17/flickr" width="465" height="311" class="alignleft size-full wp-image-6699" /><br />
<small>226 år gamla akvariefisken Hanako, Foto: balcer17/flickr</small></p>
<p>Är du sugen på att skaffa dig en riktigt långlivad men samtidigt en livlig kompis som familjen kan ha i generationer så bör du satsa på en Koikarp, en förekommande fisk i artificiella dammar och akvarier. Vissa arter blir upp till 200 år gamla. Den äldsta Koikarpen blev <a href="http://www.flickr.com/photos/balcer17/2255019328/" title="Hanako, Koikarp. Foto:  balcer17/flickr" target="_blank">Hanako</a> som klarade sig vid livet i hela 226 år.</p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/6696/snigeln-som-overlever-att-bli-uppaten-av-faglar">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/6696/snigeln-som-overlever-att-bli-uppaten-av-faglar" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Snigeln som överlever att bli uppäten av fåglar" data-url="http://www.ppl.nu/6696/snigeln-som-overlever-att-bli-uppaten-av-faglar">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/6696/snigeln-som-overlever-att-bli-uppaten-av-faglar/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Magnetopojken &#8211; pojken från Brasilien med superkrafter</title>
		<link>http://www.ppl.nu/6685/magnetopojken-pojken-fran-brasilien-med-superkrafter</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/6685/magnetopojken-pojken-fran-brasilien-med-superkrafter#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 19 Jul 2011 22:40:04 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[Udda nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[Brasilien]]></category>
		<category><![CDATA[evolution]]></category>
		<category><![CDATA[Paulo David Amorim]]></category>
		<category><![CDATA[Udda sjukdomar]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=6685</guid>
		<description><![CDATA[Det har sagts många gånger att verkligheten har börjat komma ikapp Science Fiction, i alla fall när det gäller prylar. Men nu så har också evolutionen börjat ta ett steg närmare filmerna och seriefigurerna som får fantasi skapat, som exempelvis Magneto, den fiktiva seriefiguren från X-men som kan kontrollera metall och magnetism. En pojke vid [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><object id="flashObj" width="465" height="394" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=9,0,47,0"><param name="movie" value="http://c.brightcove.com/services/viewer/federated_f9?isVid=1" /><param name="bgcolor" value="#FFFFFF" /><param name="flashVars" value="videoId=1044492557001&#038;playerID=102195605001&#038;playerKey=AQ~~,AAAABvaL8JE~,ufBHq_I6Fnyou4pHiM9gbgVQA16tDSWm&#038;domain=embed&#038;dynamicStreaming=true" /><param name="base" value="http://admin.brightcove.com" /><param name="seamlesstabbing" value="false" /><param name="allowFullScreen" value="true" /><param name="swLiveConnect" value="true" /><param name="allowScriptAccess" value="always" /><embed src="http://c.brightcove.com/services/viewer/federated_f9?isVid=1" bgcolor="#FFFFFF" flashVars="videoId=1044492557001&#038;playerID=102195605001&#038;playerKey=AQ~~,AAAABvaL8JE~,ufBHq_I6Fnyou4pHiM9gbgVQA16tDSWm&#038;domain=embed&#038;dynamicStreaming=true" base="http://admin.brightcove.com" name="flashObj" width="465" height="394" seamlesstabbing="false" type="application/x-shockwave-flash" allowFullScreen="true" swLiveConnect="true" allowScriptAccess="always" pluginspage="http://www.macromedia.com/shockwave/download/index.cgi?P1_Prod_Version=ShockwaveFlash"></embed></object></p>
<p>Det har sagts många gånger att verkligheten har börjat komma ikapp Science Fiction, i alla fall när det gäller prylar. Men nu så har också evolutionen börjat ta ett steg närmare filmerna och seriefigurerna som får fantasi skapat, som exempelvis Magneto, den fiktiva seriefiguren från X-men som kan kontrollera metall och magnetism.</p>
<p>En pojke vid namn <strong>Paulo David Amorim</strong> från Brasilien verkar nämligen ha fått en del av seriefigurens egenskaper: hans kropp drar till sig metall, allt från grytor och rakapparater till bestick och gem. Och när han växer upp blir han säkerligen också en redig brudmagnet. </p>
<p>Paulo David Amorim är inte ensam om sin styrka, det finns nämligen <a href="http://www.dailymail.co.uk/news/article-1360081/Bogdan-The-seven-year-old-Serbian-boy-appears-magnetic.html" title="Bogdan, superhjälten från Serbien" target="_blank">en pojke i Serbien</a> som kan utföra liknande trick fast han nisch är att både dra till sig fjärrkontroller och tallrikar utöver metallföremål.</p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/07/Paulo-David-Amorim.jpg" alt="Paulo David Amorim" title="Paulo David Amorim" width="468" height="321" class="alignleft size-full wp-image-6687" /></p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/07/Paulo-David-Amorim-metall-2.jpg" alt="Paulo David Amorim" title="Paulo David Amorim" width="465" height="333" class="alignleft size-full wp-image-6688" /></p>
<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/07/Paulo-David-Amorim.jpg" alt="Paulo David Amorim" title="Paulo David Amorim" width="468" height="321" class="alignleft size-full wp-image-6687" /></p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/6685/magnetopojken-pojken-fran-brasilien-med-superkrafter">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/6685/magnetopojken-pojken-fran-brasilien-med-superkrafter" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Magnetopojken &#8211; pojken från Brasilien med superkrafter" data-url="http://www.ppl.nu/6685/magnetopojken-pojken-fran-brasilien-med-superkrafter">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/6685/magnetopojken-pojken-fran-brasilien-med-superkrafter/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Bläckfisken som leker apa</title>
		<link>http://www.ppl.nu/6605/blackfisken-som-leker-apa</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/6605/blackfisken-som-leker-apa#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 17 Jul 2011 16:32:56 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Djur]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[apa]]></category>
		<category><![CDATA[bläckfisk]]></category>
		<category><![CDATA[fiskar]]></category>
		<category><![CDATA[natur]]></category>
		<category><![CDATA[udda djur]]></category>
		<category><![CDATA[udda fiskar]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[video]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=6605</guid>
		<description><![CDATA[Thaumoctopus mimicus, Härmbläckfisken, är ganska nyligen upptäckt art. Den upptäcktes utanför Sydost-asien 1998 och har gjort sig känd på att härma både fysiska egenskaper och rörelser av 15 andra giftiga arter, däribland havsormen, lejonfisken (Pterois), plattfisken, ormstjärnan, maneten och även snäckor. Valet av vilken art den härmar beror på vilken art det är som den [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/07/blackfisk.jpg" alt="Thaumoctopus mimicus, bläckfisk" title="Thaumoctopus mimicus, bläckfisk" width="165" height="206" class="alignleft size-full wp-image-6662" align="left" hspace="10"/><a target="_blank" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Mimic_Octopus">Thaumoctopus mimicus</a>, Härmbläckfisken, är ganska nyligen upptäckt art. Den upptäcktes utanför Sydost-asien 1998 och har gjort sig känd på att härma både fysiska egenskaper och rörelser av 15 andra giftiga arter, däribland havsormen, lejonfisken (Pterois), plattfisken, ormstjärnan, maneten och även snäckor. </p>
<p>Valet av vilken art den härmar beror på vilken art det är som den hotas av, exempelvis om den hotas av frökenfiskar så byter den skepnad till en havsorm, ett rovdjur som livnär sig på frökenfiskar.</p>
<p>Kolla in videon nedan för att se imitatören på jobbet. Otroligt så att man häpnar. (tipstack till <a href="http://www.roleze.se/" target="_blank">@Roleze</a>)</p>
<p><iframe width="465" height="294" src="http://www.youtube.com/embed/NWmRjURn1L4?rel=0" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/6605/blackfisken-som-leker-apa">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/6605/blackfisken-som-leker-apa" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Bläckfisken som leker apa" data-url="http://www.ppl.nu/6605/blackfisken-som-leker-apa">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/6605/blackfisken-som-leker-apa/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Dokumentär: Ardi (Ardipithecus Ramidus)</title>
		<link>http://www.ppl.nu/6628/dokumentar-ardi-ardipithecus-ramidus</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/6628/dokumentar-ardi-ardipithecus-ramidus#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 17 Jul 2011 15:03:08 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Djur]]></category>
		<category><![CDATA[Dokumentärer]]></category>
		<category><![CDATA[Film/TV]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Nöje]]></category>
		<category><![CDATA[Afrika]]></category>
		<category><![CDATA[ardi]]></category>
		<category><![CDATA[Ardipithecus ramidus]]></category>
		<category><![CDATA[Discovery]]></category>
		<category><![CDATA[dokumentär]]></category>
		<category><![CDATA[evolution]]></category>
		<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[människa]]></category>
		<category><![CDATA[människor]]></category>
		<category><![CDATA[natur]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=6628</guid>
		<description><![CDATA[För 3 år sedan skrev jag om Ardi, den 4.4 miljoner år gamla människoapan som man hittade kvarlevor av i Afrika. Nu finns historien om denna varelse och berättelsen kring forskningen som dokumentär. Share Tweet]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/07/ardi-ardipithecus-ramidus.jpg" alt="" title="ardi-ardipithecus-ramidus" width="128" height="128" class="alignleft size-full wp-image-6629" align="left" hspace="5" />För 3 år sedan <a href="http://ppl.nu/5006/ligger-i-kvinnans-natur-att-salja-sex-for-pengar-manniskans-evolution-forklarad">skrev jag om Ardi</a>, den 4.4 miljoner år gamla människoapan som man hittade kvarlevor av i Afrika. Nu finns historien om denna varelse och berättelsen kring forskningen som dokumentär.</p>
<p><iframe width="468" height="296" src="http://www.youtube.com/embed/XsO0Bh0ErbQ?rel=0&amp;hd=1" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/6628/dokumentar-ardi-ardipithecus-ramidus">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/6628/dokumentar-ardi-ardipithecus-ramidus" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Dokumentär: Ardi (Ardipithecus Ramidus)" data-url="http://www.ppl.nu/6628/dokumentar-ardi-ardipithecus-ramidus">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/6628/dokumentar-ardi-ardipithecus-ramidus/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Sugfisken som använder någons anus som grotta</title>
		<link>http://www.ppl.nu/6607/sugfisken-som-anvander-nagons-anus-som-grotta</link>
		<comments>http://www.ppl.nu/6607/sugfisken-som-anvander-nagons-anus-som-grotta#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 16 Jul 2011 19:31:47 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mickey J Barczyk</dc:creator>
				<category><![CDATA[Djur]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Visste du att...]]></category>
		<category><![CDATA[fisk]]></category>
		<category><![CDATA[konstiga fiskar]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ppl.nu/?p=6607</guid>
		<description><![CDATA[Sugfisken ovan är en en av anledningarna till att inte vara alltför avslappnad i vattnet under semesterbadandet. (Bild via svtplay) Det finns ju doktorfiskar som rensar parasiter och gammal hud från andra fiskar, och som också används på människan av pediatrikern. Och så finns det sugfiskar som kan också suga skiter ur en, bokstavligt talat. [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://ppl.nu/wp-content/uploads/2011/07/sugfisk-manta-anus.jpg" alt="Sugfisken som använder mantans anus som skydd" title="Sugfisken som använder mantans anus som skydd" width="468" height="263" class="alignnone size-full wp-image-6608" /><br />
<small>Sugfisken ovan är en en av anledningarna till att inte vara alltför avslappnad i vattnet under semesterbadandet. (Bild via svtplay)</small></p>
<p>Det finns ju doktorfiskar som rensar parasiter och gammal hud från andra fiskar, och <a href="http://ppl.nu/3183/lat-en-fisk-bita-dig-i-naglarna-istallet-ny-pedikyrtrend">som också används på människan av pediatrikern</a>. Och så finns det sugfiskar som kan också suga skiter ur en, bokstavligt talat.</p>
<p>Mantans (djävulsrockas) passagerare är sugfiskar som inte bara rensar mantans stora kropp från kryp, men de kikar också in i analen för godbitar och luckrar upp en förstoppning eller två ifall det skulle behövas på värdedjuret. Och vid fall av fara använder sugfisken mantans anus som skydd genom att simma in i tarmen för att gömma sig.</p>
<p>Fler <a href="http://ppl.nu/4374/topp10-av-varldens-mest-udda-och-konstiga-fiskar">konstiga fiskar</a> hittas i ett äldre blogginlägg.</p>
<p><!--adsense--></p>
<div style="height:33px; padding-top:2px; padding-bottom:2px; clear:both;" class="really_simple_share"><div style="float:left; width:100px;" class="really_simple_share_facebook"> 
				<a name="fb_share" type="button_count" href="http://www.facebook.com/sharer.php" share_url="www.ppl.nu/6607/sugfisken-som-anvander-nagons-anus-som-grotta">Share</a> 
			</div><div style="float:left; width:90px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_google1"> 
				<g:plusone size="medium" href="http://www.ppl.nu/6607/sugfisken-som-anvander-nagons-anus-som-grotta" ></g:plusone>
			</div><div style="float:left; width:110px; padding-left:10px;" class="really_simple_share_twitter"> 
				<a href="http://twitter.com/share" class="twitter-share-button" data-count="horizontal" 
					data-text="Sugfisken som använder någons anus som grotta" data-url="http://www.ppl.nu/6607/sugfisken-som-anvander-nagons-anus-som-grotta">Tweet</a> 
			</div></div>
		<div style="clear:both;"></div>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ppl.nu/6607/sugfisken-som-anvander-nagons-anus-som-grotta/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
