Konstig syn på kultur i HD

September 1st, 2009, 12:34 | Kategori: Helsingborg,Inrikes,Kultur & Nöje,Nyheter,Politik,Samhälle/Debatt

I morse råkade jag läsa en krönika av Ulf Kristansson som är nyhetskrönikör (vet inte vad det innebär) som ibland skriver om motor. Ulf skriver för Helsingborgs Dagblad.

Ämnet som berörs är Anna Odell, hon som spelade yrhöna för att förändra förhållanden för de psykiskt sjuka till det bättre. Anna blev dömd i rätten.

Ulfs text är ganska bra – om man glömmer bort att reflektera; han skriver exempelvis att kulturdebattörerna inte ska lägga sig i rättsprocessen och att lag och rätt har inget med konst att göra och därför är själva syftet med Anna Odells handling oväsentligt i debatten.

En grupp kulturprofiler/aktivister som brutit mot lagen för att förbättra sin och vår omgivning och blivit dömda är uppräknade för att poängtera att lag och rätt ska hållas ifrån de olika kutluraktiviteterna. Det är också fall som inte haft någon större påverkan på vår nutid.

Personligen kan jag tycka som Ulf, lag och rätt ska hålla sig borta från konsten, men däremot tycker jag att konsten ska mycket väl inkräkta på lagen. Idag under konstformerna är det nämligen ingen som behöver dö för att det uppmärksammas i media.

Ur ett historiskt perspektiv är det ju tack vore konstnärerna och kulturprofilerna som vi i Europa inte lever kvar på 1500-talet och dirigeras av Påven. Förr var det dödsstraff om du målade av ett könsorgan, idag får 12-åringar sexualundervisning.

Förra året var det en kvinnlig politisk engagerad ståuppkomiker Sabina Guzzanti från Italien som fick hela Vatikanen och den Italienska regeringen efter sig när hon strök påven mothårs. Hon hotades med 5 års fängelse för kränkning då hon skämtade om Påvens syn på de homosexuella. 5 år fängelse eftersom i Italien har högheten själv samma rättsliga skydd som Italiens president. Den italienska regeringen och Vatikanen backade då Guzzanti fick ett enormt folkstöd.

Ett mer jordnära fall som vi alla kan relatera till är nog kring kulturprofilen Rosa Parks. Hon, likt Anna Odell trotsade både lag och rätt men även den kulturella acceptansen för att få till en förändring.

Rosa Parks blev fälld i domstolen, likt Anna Odell, men Rosa överklagade och den 21 december 1956 bekräftade USA:s högsta domstol att det stred mot grundlagen att segregera användare av kollektivtransportmedel.

Kommer Anna Odells utspel få någon påverkan på de psykiskt sjukas situation? Det vet jag ej, men om det blir så, kommer Odell vara vår Rosa Parks i mini-miniatyrformat – men det får framtiden utvisa.

Jag [Ulf Kristiansson] undviker att göra konstnärliga bedömningar, eftersom det inte är mitt område. Och tycker att det vore en käck idé om en del kulturskribenter funderade över vilka kompetensområden de har.

Någon som jag känner att jag vet är att Ulf Kristiansson har fel; kulturskribenterna bör mycket väl få lägga sig i nyhetsjournalistiken eftersom konst är mer än uttrycksform, det nämligen också en kanal mellan folket och de högre makterna, i vårt fall staten, på samma sätt som journalistik är. Ska journalister få agera sjuka så bör även konstnärerna få göra likadant för att förändra vår omgivning, upplysa oss och upplysa staten.

Idag ser jag mig själv som kulturskribent och jag lade mig i nyhetsjournalistiken, så Ulf, ska vi snacka motor på lördag dårå?

Taggat: Helsingborg, Helsingborgs Dagblad, Konst, kultur, Nyheter, Ulf Kristansson