Jag blev blåst i mitt eget hemland

July 14th, 2005, 15:33 | Kategori: Polen

Min inställning att kunna försöka skilja på kulturella skillnader mellan det polska och svenska vardagslivet medan jag är här i Polen, började faktiskt ett par veckor sedan innan avresan till Polen. Det hela påbörjades genom lidelse som endast en masochist kan klara av; min visdomstand växte upp under tryck, sprack och den kantiga tanden växte så pass snett att den frambringade ett större sår i käkmuskeln. Tandläkare i Sverige skulle ha blivit det bästa valet men jag ville uppleva hur tandläkaren fungerar i Polen så jag väntade och väntade till jag befann mig i Polen, landet där standarden är lika låg som Glocalnets priser.

Första dagen i Polen gick jag direkt till tandläkaren. Valet blev en privat tandläkare som anses vara den bästa i Starachowice – 80’000 invånare, arbetslöshet: 30% (och vi klagar i Sverige hehe). Det är så fattigt att ungdomarna som arbetar som tjuvar och rånare, är så pass nödställda att de inte ens har råd med ordentligt knark att ta, istället sniffar de lim från en påse. De sitter lite här och där utan att någon egentligen bryr sig. Synen av att se 10 till 12-åringar sniffa lim chockade mig faktiskt och det går inte många minuter innan man börjar fundera på om man kan på något sätt hjälpa de stackars barnen.

Tandläkare, beakta ordet läkare, var en knubbig liten jäkel. Knubbig och knubbig, han var faktiskt fet. Kan inte påstå att jag har spenderat mycket tid hos våra läkare i Sverige, men jag har aldrig påträffat en läkare som är fet.

Efter att han fick förklaring gällande mitt problem, körde han in sina knubbig fingrar i munnen på mig och började titta, trycka och dra. Mina mungipor började spricka, min oskuld var plötsligt förlorar. Nu var det inte käkmuskeln som gjorde ont utan läpparna. Men det gick över när jag märkte att han inte hade handskar på sig… Uh, ah, Florence Nightingale, var är du? Precis när jag tänkte meddela honom om att hans knubbiga fingrar inte var beklädda med silikon kom det in en äldre tant genom dörren som bad om pengar.

Tandläkaren drog sig snabbt undan från tandläkarstolen, stoppade handen i fickan och drog ut en bunte pengar. Han räckte henne lite stålar och satte sig på sin pall igen vars hjul skrek efter nåd. Skrikandes kom pallen närmare och närmare tillbaka till stolen jag befann mig i och hans händer likaså. Jag blev förbannad och sa ”Vänta, tvätta händerna först!”. Hans svar var lika förvånande som hans min: ”Varför då? Jag kommer knappt vara i din mun.” Jag reste på mig och gav honom ett kultiverat svar: ”Är du dum i huvudet?”

Hans blick förstelnades under 3 sekunder, vet inte om han tänkte på varför han behövde tvätta händerna eller om han förvånad över mitt svar. Efter att sekunderna passerat gick han dock bort till vasken och tvättade händerna samtidigt som han läxade upp mig om jag borde vaksinera mig mot gulsot om nu jag inte hade gjort det. ”Vilken idiot” tänkte jag och började fundera på om jag skulle försöka skrämma han senare att berätta att jag hade AIDS eller åtminstone HIV samtidigt som jag log för mig själv.

Tyvärr flög mina glada dagdrömmar bort då jag kom att tänka på att den jäkeln skulle numera ha kontroll över mina tänder, dvs inte enbart över den som skulle dras ut. Inte kunde jag välja en annan tandläkare eftersom visdomständerna endast kunde dras ut av en tandkirurg vilket han var. Det sorgliga var att han var den enda tandkirurgen i stan. Ni förstår nog min trauma jag gick igenom när han stack in bedövningen i käkmuskeln.

Han väntade 1 minut sedan tog han fram tången och drog ut tanden. Allt som allt tog ca 3 minuter ifrån att jag satte mig i stolen för första gång. Den knubbiga tandläkaren slängde in 2 små speciella servetter där tanden satt och sa att det var klart. Nu var det dags att betala.

När jag fick reda på hur mycket jag nu jag skulle betala fick jag en mindre chock; 100 zloty (pln). Om man jämför det polska livet med det svenska skulle vi alltså komma upp i 1000kr. Ingen jävla dålig timlön må jag säga. Fick tidigare höra att det kostar runt 40zl att dra ut en tand. Hmm, betalde jag kanske 50 zl för besöket och 50 zl för att han fick tvätta händerna?

100 zloty (pln) är ungefär 250 svenska kronor så egentligen var det ok pris för min del, i alla fall ett pris som jag skulle tänka mig att betala jämfört med vad ett sådant ingrepp (exkl hygien) skulle kosta i Sverige.

Som ett minne ville jag både ha tanden och ett kvitto, tanden fick jag, men kvittot kostade extra, exakt 22 zloty mer, dvs momssatsen som finns i Polen. Som ett extra självmant ingrepp i det Polska samhället tog jag ett aktivt ansvar genom att skriva en artikel i lokaltidningen som förmodligen kommer att publiceras någon gång i nästa vecka elr veckan därefter eftersom tidningen enbart kommer ut en gång var sjunde dag.

Blåst känner jag mig angående betalningen, men jag var dum nog att inte fråga i förväg hur mycket besöket skulle gå på. Jag var arg över att jag kände mig blåst på 50zl och morfar som agera som chafuör var helt utom sig. Han var inte arg på tandläkaren utan på mig att jag inte var klok nog att fråga i förväg hur mycket tjänsten skulle kosta. I Polen måste man alltid fråga innan vad något kostar innan man frågar vad man vill köpa för något… typ.

Nästa besök direkt efter tandläkaren var frisören.

Frisören som jag alltid klipper mig hos när jag besöker Polen har blivit alltför gammal. Han har klippt folk i 25 år men nu är det inte bara håret som blir kuttat, det händer att man kommer ut från frisören med lite sår här och där. Det var dags att leta upp en ny frisör för min del, och valet skulle bli en nyöppnad frisör som hade en prislista i affären. Det är ovanligt med prislistor över huvud taget i Polen, både när det gäller vanliga varor, tjänster eller mat. Priset varierar beroende på vilken dag det är samt vem det är som handlar.

Åtta zlotych kostade en klippning enligt prislistan så jag satte mig ner och började förklara hur jag ville ha det. Vettni, alla polacker har en och samma frisyr, alla ser likadana ut och nu vet jag varför: frisörerna kan bara klippa efter en frisyr. Helsjukt. Det tog 30 minuter att klippa mitt halvlånga hår till en kort frisyr, men jag var tvungen att rätta den kvinnliga frisören 4 gånger så att hon klippte så som jag ville ha det. Frisören sidan om hann klippa 2 män och påbörjade en klippning på en ung påg innan frisören var färdig med mig. Min frisör, som var runt 26 år gammal, hade en frisyr från 60 talet. En fet läkare, en ung frisör med en frilla från 60-talet… varför såg jag inte tecknen att någonting kan gå snett denna dag?

Det gick även snett hos frisören. Kanske därför att jag klagade så mkt gällande min klippning så kostade klippningen 10 zl, inte 8 som det stod på prislistan. Som svar på varför hon inte ville ge mig 2 zl tillbaka på min tia var att prislistan var gammal. What the hell!? Jag skrattade bara och sa lite högt på vägen ut… ”polacker…”.

Att vara blåst två gånger under en dag kändes tungt. Jag väntar fortfarande på att någon ska komma ut ur busken för att berätta att jag varit med Dolda Kameran elr nået.

Taggat: Jul, kultur, Polen, Samhälle/Debatt, Starachowice, Sverige